Bakgrund: Internationellt humanitärt arbete är ett område där sjuksköterskor är aktiva. Att delta i internationella humanitära insatser innebär emellertid att arbeta i miljöer annorlunda från de normala med andra förutsättningar. Miljön där sjuksköterskan arbetar påverkar också omvårdnaden och det ingår tillika i sjuksköterskans yrkeskunskap att ha kunskap om den miljön där arbetet äger rum. Tidigare forskning visar att sjuksköterskor inte känner sig tillräckligt förberedda inför arbetet i dessa sammanhang. Syfte: Studiens syfte var att undersöka hur sjuksköterskors erfarenheter av miljön i internationella humanitära insatser samt hur upplevelser av arbetet i denna miljö, kommer till uttryck i egna berättelser.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka sambandet mellan användande av hormonella antikonceptionsmedel och uppkomst av depression och depressiva symtom bland kvinnor.Metod: En systematisk litteraturstudie där tio kvantitativa originalartiklar inkluderades och analyserades.Resultat: Sambandet visade sig kunna relateras till ett flertal faktorer; läkemedlens sammansättning, användarens psykiatriska sjukdomshistoria, psykosociala faktorer samt placeboeffekt.Slutsats: Det är viktigt för sjuksköterskan att känna till sambandet mellan hormonella antikonceptionsmedel och uppkomsten av depression och depressiva symtom för att kunna identifiera omvårdnadsbehov, informera samt erbjuda god omvårdnad till de kvinnor som drabbats..

I industrialiserade länder är hjärt- och kärlsjukdom den vanligaste dödsorsaken bland kvinnor över 40 år. Hjärt- och kärlforskning har genom tiderna mest bedrivits utifrån män. Forskningen har uppenbarat skillnader mellan hur män och kvinnor upplever en hjärtinfarkt och det behövs mer undersökningar utifrån kvinnors perspektiv av hälsa och välbefinnande efter en hjärtinfarkt. Syftet med det här litteraturbaserade arbetet är att sammanställa och belysa kvinnors upplevelse av hälsa och välbefinnande tiden efter en hjärtinfarkt. Metoden är en litteraturstudie med utgångspunkt från 12 kvalitativa artiklar.

Bakgrund: Våld i nära relationer definieras enligt WHO som ?beteende hos en partner eller ex-partner, som orsakar fysisk, sexuell eller psykologisk skada, vilket inkluderar fysisk aggression, sexuella övergrepp,psykologisk misshandel och kontrollerande beteende?. Det är under de senaste 20 åren som våld mot kvinnor har uppmärksammats, tidigare betraktades det mer som en privat angelägenhet. Idag erkänns våldet som ett stort folkhälsoproblem och en kränkning av de mänskliga rättigheterna. Ca 30 % av alla världens kvinnor rapporterar att de upplevt någon form av misshandel av en partner och i Sverige är den siffran 46% hos kvinnor mellan 15-64 år.

Den privata restaurangbranschen är mansdominerad på chefsnivå trots att det arbetar fler kvinnor inom restaurang. Totalt sett är ca 80 % av cheferna män vilket gör att chefskap och ledarskap ses utifrån manligt tolkningsföreträde. Ofta är föreställningar om chefskap relaterade till föreställningar om kön och på grund av detta dras många gånger slutsatsen att manliga egenskaper verkar passa bättre för ledarskap. Detta sägs bero på att de som ansvarar för tillsättningen av chefsposten ofta reserverar chefspositionerna för människor av sin egen sort och då förstärks bilden av att denna sort faktiskt förtjänar dessa positioner. I litteraturen vi läst framgår det att män och kvinnor allmänt har olika förutsättningar men att de trots det har mycket gemensamt.

Bakgrund: Katastrofer kan vara orsakade av naturen eller av människan. Oavsett vad som orsakat katastrofen har sjuksköterskor en betydande roll i katastrofsjukvård och internationella humanitära insatser. Det är ett arbete som ställer höga krav på individens kompetens. Resultat från flera studier runt om i världen visar att sjuksköterskor ofta anser att deras utbildning inte är tillräcklig för att kunna hantera de problem som kan dyka upp i ett katastrofområde. Syfte: Studiens syfte var att undersöka vilken kunskap och kompetens sjuksköterskor anser vara nödvändiga för att kunna arbeta på bästa sätt i ett katastrofområde.

Över 400 000 personer i Sverige lever med ett beroende eller missbruk av alkohol, narkotika eller läkemedel. Samtidigt som några behandlingshem riktar sig till enbart kvinnor eller män, arbetar andra med bägge. Syftet med denna studie är att utifrån ett genusperspektiv ta reda på hur behandlingspersonalen uppfattar skillnader i missbruk beroende på könstillhörighet samt vilka problemområden som kan framkomma i behandlingen beroende på behandlingshemmets könsinriktning. Hur personalen gör kön i berättelser om klienter och behandling är en av frågeställningarna i studien. Detta är en kvalitativ studie där åtta intervjuer med behandlingspersonal från sex olika behandlingshem har genomförts.

Syftet med studien var att undersöka hur några barn med fysiska funktionshinder i Syrien upplever sina vardagliga aktiviteter och sin delaktighet i samhället. Ett ytterligare syfte var att undersöka vilka insatser som görs/har gjorts för att öka aktivitet och delaktighet för dessa barn.I studien ingick fyra deltagare, två pojkar och två flickor. Datainsamlingen skedde med hjälp av intervjuer. En egenutformat frågeformulär användes under intervjuerna.Resultatet visade att alla deltagare upplevde aktivitetsproblem. Upplevelserna kring aktivitetsproblemen varierade.

Syfte: Att undersöka vårdpersonalens känslor i mötet med våldsutsatta kvinnor inom akutsjukvården. Metod: Kvalitativ studie med halvstrukturerad intervjumetod. Tretton sjuksköterskor och undersköterskor inom akutsjukvården blev intervjuade om mötet med våldsutsatta kvinnor genom tio halvstrukturerade frågor. Resultat: Vårdpersonalen saknade kunskap om våld i nära relationer och kände sig inte beredda att möta en kvinna utsatt för våld trots framtagna riktlinjer och handlingsplaner. Mötet med våldsutsatta kvinnor väckte många starka känslor som ilska och frustration, men också medkänsla och empati.

Uppsatsens syfte är att pröva tesen att Radiosportens sändningar har blivit mer jämställda mellan 1995 och 2007. Det som undersökts är utrymmet som kvinnor och kvinnligt idrottsutövande får i sändningarna i förhållande till män och manligt idrottsutövande. Metoden att besvara frågan är kvantitativ. Radierade sekunder har räknats och fördelats mellan kategorierna kvinnliga och manliga röster och kvinnligt och manligt idrottsutövande. Kriterierna för jämställdhet är att de kvinnliga rösterna är proportionerligt representerade och att kvinnligt idrottsutövande får ett proportionerligt utrymme i Radiosportens sändningar. Undersökningens resultat visar att Radiosporten har blivit mer jämställd under  undersökningsperioden, men att det inte går att säga att ökningen är stabil från år till år. Resultaten visar också att kvinnor och kvinnligt idrottsutövande inte får utrymme i nivå med andelen kvinnor eller omfattningen av kvinnligt idrottsutövande generellt..

Syftet med denna studie var att jämföra tandläkarstudenters reella resultat på en Objective Structured Clinical Examination (OSCE) med deras egenskattade resultat. Dessa resultat jämfördes sedan med avseende på genus. Ett flertal studier finns publicerade där man har beskrivit skillnader i självvärdering mellan kvinnor och män på teoretiska examinationer. Dock saknas kunskap där man granskar dessa skillnader vid examination av kliniska moment. Vid teoretiska prov har man funnit att män har en tendens att värdera sina prestationer högre än vad kvinnor gör.

Det här är en studie i hur män och kvinnor avbildas och  beskrivs i bilder på sportsidorna under tre olympiska spel, OS i Amsterdam 1928, OS i Melbourne 1956 och OS i Los Angeles 1984, mot bakgrund av Anja Hirdmans uppsats Male Norms and Female Forms. Hon har i sin studie endast studerat nyhetsplats och inte idrottssidor och den här uppsatsen är ett försök att problematisera hennes resultat. I uppsatsen har vi valt att studera de båda svenska tidningarna Dagens nyheter och Idrottsbladet genom att använda semiotisk analys och textanalys. Vi kan visa att det råder en dikotomi i beskrivningen och avbildningen av män och kvinnor men att resultaten skiljer sig i detaljer mot Hirdmans studie eftersom sportsidor har en annan nyhetslogik än övriga sidor. På många sätt avbildas män och kvinnor på sportsidorna över tid mer jämlikt än på övrig nyhetsplats. Män och kvinnor får ungefär lika stor bevakning i förhållande till antalet deltagare, beskrivs ofta efter sina resultat och avbildas som ungefär lika aktiva och ungefär lika ofta som individer. Men på andra sätt är det tvärtom; kvinnor omnämns oftare med sitt kön, de ler oftare mot kameran, avbildas oftare som poserande och det saknas helt kvinnliga ledare under vår undersökningsperiod. Män avbildas oftare i helkropp, oftare som narcissistiska och begrundande på ett sätt som förefaller ikoniskt, i det att bilden av en allvarlig man som funderar är en viktig del av vår bildkultur och ofta återkommer som manligt ideal. .

Denna studie har undersökt huruvida priming för den kvinnliga könsstereotypen i tv-reklam ökar graden av konformitet hos kvinnor. Tidigare forskning har visat att sådan priming kan leda till försämrade prestationer och sänkta ambitionsnivåer hos kvinnor. Deltagarna i studien utgjordes av 76 kvinnliga universitetsstudenter. Primingmanipulationen bestod av tolv reklamfilmer riktade till kvinnor. Graden av konformitet mättes i form av deltagarnas skattning av antal ljud på ett ljudurskiljningstest som gjordes tillsammans med fyra konfederater.

Bakgrund: Urininkontinens innebär att man läcker urin eller kissar på sig. Det kan drabba alla oberoende av ålder eller kön men urininkontinens är mer vanligt bland kvinnor. Urininkontinens har även sina sexuella konsekvenser. Ett tillfredsställande sexualliv har betydelse för människors välbefinnande och övriga hälsa. Sjuksköterska har en viktig roll i att hjälpa kvinnor att uppleva välbefinnande trots besvären.

Syftet med denna studie är att kartlägga hur elever i behov av särskilt stöd upplever de special-pedagogiska insatserna, om de upplever eget inflytande över sin situation och hur eleverna upplever den specialpedagogiska miljön där insatserna sker. Den insamlingsmetod som använts är kvalitativa ostrukturerade intervjuer. Sex grundskoleele-ver i behov av särskilt stöd från två olika skolor, år 3, 4 och 5 har djupintervjuats. Studien be-handlar tidigare forskning om elever i behov av särskilt stöd, styrdokument och riktlinjer, spe-cialpedagogisk historik, dilemma och utmaningar samt inflytande, delaktighet och samspel. Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori utgör den teoretiska ramen. Resultatet visar att eleverna upplever de specialpedagogiska insatserna positivt. Relationen mellan elev och specialpedagog upplevs som god och välfungerande.