Bakgrund: En av de vanligaste cancerformerna hos kvinnor Àr bröstcancer. I Sverige diagnostiseras 15-20 kvinnor varje dag. För att kunna ge en god omvÄrdnad behövs det kunskap om kvinnornas olika upplevelser. Syfte: Syftet med studien var att belysa kvinnors upplevelser efter stÀlld bröstcancerdiagnos. Metod: En litteraturstudie baserad pÄ vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats.

Varje dag insjuknar mellan 15-20 kvinnor i bröstcancer. DÄ en fjÀrdedel av all cancer som drabbar kvinnor Àr bröstcancer gör det den till den vanligaste cancersjukdomen bland kvinnor. Drabbade kvinnor försöker pÄ olika sÀtt hantera de kÀnslor som uppstÄr efter en cancerdiagnos. Syftet med denna studie Àr att utifrÄn vÄrdvetenskaplig forskning fÄ en överblick över kvinnors upplevelser av vad som hjÀlper dem hantera sin vardag. Detta sker pÄ olika sÀtt beroende pÄ person och situation.

Sverige Àr ett av de fÄ lÀnder dÀr nÀstan lika mÄnga kvinnor som mÀn arbetar idag. Trots detta finns det fortfarande relativt fÄ kvinnliga chefer, framför allt pÄ höga nivÄer. Varför finns det dÄ sÄ fÄ kvinnliga chefer? Syftet med denna uppsats Àr att fÄ en förstÄelse för faktorer som frÀmjar höga befattningar för kvinnor. För att uppfylla detta syfte intervjuades Ätta högt uppsatta kvinnliga chefer, inom bÄde offentliga och privata sektorn.

Introduktion: Sverige toppar skilsmÀssostatistiken i Europa. NÀr separationer sker pÄverkas sÄvÀl inblandade barns som vuxnas hÀlsa starkt negativt. Det höga antalet skilsmÀssor och separationer kan dÀrför betraktas som ett folkhÀlsoproblem. Kvinnor, Àr oftast de som tar initiativ till separation. Det Àr dÀrför viktigt och relevant att forska kring hur kvinnor upplever sina parrelationer.

Studiens syfte var att undersöka om det fanns nÄgra eventuella skillnader vad gÀller livsförhÄllanden mellan tvÄ grupper kvinnor inom missbruksvÄrden i Sverige. Den ena gruppen hade varit utsatt för sexuellt vÄld innan sin missbruksdebut och den andra gruppen hade inte varit utsatt för detta. De faktorer som undersöktes psykisk- och fysisk hÀlsa, levnadsform, utbildning/försörjning och allvarligare missbruk.  Studien genomfördes med anvÀndning av en sammanstÀllning frÄn DOKs (Dokumentation av klient) inskrivningsformulÀr. Resultatet visade att det i vissa avseenden fanns skillnader mellan dessa grupper medan det i andra avseenden inte fanns nÄgon större skillnad.

År 2005 enades FN?s medlemslĂ€nder om ett initiativ vid namn Responsibility to protect. Initiativet baserades pĂ„ tanken att en stats suverĂ€nitet inte Ă€r ett privilegium utan ett ansvar och syftade till att förhindra brott mot civilbefolkningar. Brott i form av folkmord, krigsbrott, brott mot mĂ€nskligheten och etnisk rensning.Den 17 mars 2011 röstade FN?s sĂ€kerhetsrĂ„d igenom resolution 1973.

PÄ gymnasiets Hotell och restaurangprogram Àr kurser inom vissa yrkesÀmnen till stora delar förlagda pÄ APU-tid (Arbetsplatsförlagd utbildningstid). Detta innebÀr att delkurser och vissa moment som finns faststÀllda i kursmÄlen förvÀntas tillgodoses eleverna ute pÄ en arbetsplats. Intervjuer med lÀrare och handledare har genomförts för att undersöka hur bedömningen av APU görs och hur samverkan mellan lÀrare pÄ skolor och handledare pÄ APU-platser ser ut.Elevernas insatser under denna arbetsplatsförlagda utbildning, APU, bedöms av handledare pÄ APU-platserna. Denna utförda bedömning vÀrderas in av lÀrarna i kursbetygen i de kurser som omfattas av APU. Undersökningen visar att bedömningen av elevernas insatser pÄ APU sÀllan utvÀrderas med elever eller lÀrare.

I och med de tre försvarsbesluten 1996, 2000 och 2004 genomgick det svenska försvaret en omfattandereform dÀr stora delar av försvaret avvecklades, samtidigt som en radikal ominriktning skeddeav försvarets huvuduppgifter. 2014 nÀr det nationella försvaret Äter börjar bli en huvuduppgiftför Försvarsmakten stÀller sig mÄnga frÄgande till varför sÄ lite av försvaret Àr kvar idag.Uppsatsen syftar till att identifiera vilka drivkrafter som lÄg bakom denna mycket omfattande försvarsreformoch Àven se huruvida drivkrafterna förÀndrades under reformens gÄng. För att identifieradrivkrafterna anvÀnds tvÄ analysmodeller för beslutsfattande ur Graham Allisons Essence ofDecision.Resultatet visar att de huvudsakliga drivkrafterna bakom den svenska försvarsreformen kan förklarassom ekonomiska och som en vilja frÄn bÄde politiskt hÄll och Försvarsmakten att anvÀnda försvarettill att genomföra internationella insatser. Under försvarsreformens gÄng har den ekonomiskadrivkraften bestÄtt och förstÀrkts av ett köpslÄende mellan de olika partier som behövts föratt en minoritetsregering ska överleva. Viljan till internationella insatser har under perioden kommitatt bli en allt starkare drivkraft..

Organisationer gör ofta stora investeringar i sina anstÀllda. Att de frivilligt vÀljer att sÀga upp sig orsakar dÀrför stora kostnader. Kunskap om vad som pÄverkar intention till uppsÀgning kan möjliggöra riktade insatser för att förhindra uppsÀgningar. Med syftet att undersöka vad som kan pÄverka intention till uppsÀgning skickades enkÀter ut till anstÀllda inom ett redovisningsföretag i Sverige under 2008 och 2009. Till studien kunde 403 personers svar anvÀndas.

I uppsatsen har Försvarsmaktens förmÄga att stÀrka samhÀllet genom militÀr medverkan irÀddningstjÀnst analyserats. I arbetet har resultatet efter tvÄ insatser som Försvarsmakten gjort medstöd av RÀddningstjÀnstlagen, skogsbranden i Tyresta 1999 och översvÀmningarna i Arvika 2000studerats. Huvudsyftet har varit att undersöka om det gÄr att dra nÄgra slutsatser för hur ledning,organisation och samverkan kan utföras vid denna typ av insatser.Med stöd i Mintzbergs organisationskonfigurationer har beskrivits hur de tvÄ aktuella insatserna harfungerat rent organisatoriskt. Den valda organisation som Försvarsmakten och rÀddningstjÀnstenskapade under insatserna karaktÀriseras av den adhocratiska organisationen enligt Mintzberg, men harinslag av den maskinbyrÄkratiska. Styrkan med en sÄdan insatsorganisation Àr att den kan ta till sig detsom passar för de behov som situationen krÀver.Resultatet har visat att den operativa organisation som uppstod under de bÄda insatserna var ihuvudsak lika.

FolkhÀlsovetenskapligt program.

I denna uppsats kommer tvÄ olika mÄtt pÄ utbildningsavkastning att berÀknas. Det ena mÄttet kommer att anvÀnda sig av tvÀrsnittsdata och den andra av paneldata. TvÀrsnittsmÄttet kommer att anvÀndas för att berÀkna förvÀntad framtida avkastning av en fyraÄrig universitetsutbildning. MÄttet som baseras pÄ paneldata kommer att anvÀndas för att berÀkna det egentliga utfallet för avkastningen pÄ fyra olika utbildningsnivÄer. Dessa tvÄ mÄtt kommer sedan att jÀmföras för att se om förvÀntningarna har infriats.

MÄlsÀttningen med uppsatsen Àr att genom en litteraturstudie ge en bild av hur kvinnor segregeras pÄ arbetsmarknaden i Afrika söder om Sahara. Befolkningsförflyttningar, migration, krig, katastrofer, sjukdomar, förlust av arbetskraft, nerbrytningar av sociala institutioner, förÀndrade inhemska sociala och ekonomiska mönster, och minskade möjligheter till utveckling har drabbat kvinnorna i Afrika söder om Sahara sedan kolonialtiden. Historiska bevis indikerar att afrikanska kvinnors deltagande i det ekonomiska och politiska livet var djupt rotat pÄ den afrikanska kontinenten. I mÄnga afrikanska samhÀllen hade kvinnor ett politiskt inflytande, om inte formellt sÄ i vart fall informellt. Idagens Afrika söder om Sahara har kvinnor fÀrre möjligheter Àn mÀn.

VÄrt syfte har varit att granska hur kvinnor med missbruksproblematik skildras i socialtjÀnstens utredningar inför bedömning av behandlingsinsatser. Vi har undersökt pÄ vilket sÀtt missbrukande kvinnor beskrivs med avseende pÄ moderskap, femininitet och relationer. Vi har ocksÄ tittat pÄ vilket utrymme kvinnorna getts att uttrycka sina egna tankar i utredningstexten, samt hur den rÄdande diskursen kring kvinnliga missbrukare reproduceras alternativt utmanas i utredningstexten. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod i form av Faircloughs kritiska diskursanalys. VÄr empiri bestod av fyra stycken missbruksutredningar gÀllande kvinnor över 18 Är, med barn.

Bröstcancer Àr den vanligaste cancerformen bland kvinnor och varje Är insjuknar omkring 7000 kvinnor. En bröstcancerdiagnos leder ofta till en krisreaktion pÄ grund av de fysiska och psykiska förÀndringar som diagnosen medför. För att kvinnorna ska kunna hantera den nya livssituationen Àr de i behov av relevant stöd av den vÄrdpersonal de kommer i kontakt med. Syftet med studien var att belysa hur kvinnor med diagnostiserad bröstcancer upplever stöd frÄn vÄrdpersonal under diagnos och behandlingsperiod. Studien Àr en kvalitativ litteraturstudie baserad pÄ sju vetenskapliga artiklar som analyserats enligt Graneheim och Lundmans beskrivning av analysmetoder.