I USA kan man konstatera att andelen kvinnliga professorer inte ökat under 1960 och1970 talet, trots att andelen kvinnor som deltar i högre utbildning ökat kraftigt.Fenomenet kallas ?the leaky pipeline? och liknar den akademiska vÀrlden vid ettlÀckande rör dÀr kvinnor lÀcker ut i högre utstrÀckning Àn mÀn. OcksÄ i Sverige, och vidStockholms universitet, verkar kvinnor ?lÀcka ur systemet?; trots att kvinnor idaggenerellt har bÀttre universitetsbetyg Àn mÀn, Àr andelen kvinnor som fortsÀtter attstudera pÄ högre nivÄer fortfarande lÄg.Stockholms universitet har jÀmstÀlldhet som ett av sina grundlÀggande mÄl, ochsociologiska institutionen Àr en av de institutioner som har störst andel kvinnligastudenter. 80 procent av studenterna och drygt hÀlften av doktoranderna Àr kvinnor.Under perioden 1995 till 2008 var dessutom 58 % av de som disputerade kvinnor.Fortfarande dominerar mÀn bland lektorer och professorer pÄ institutionen och desenaste Ären har endast en kvinna rekryterats till en utlyst tjÀnst.

Organisationer gör ofta stora investeringar i sina anstÀllda. Att de frivilligt vÀljer att sÀga upp sig orsakar dÀrför stora kostnader. Kunskap om vad som pÄverkar intention till uppsÀgning kan möjliggöra riktade insatser för att förhindra uppsÀgningar. Med syftet att undersöka vad som kan pÄverka intention till uppsÀgning skickades enkÀter ut till anstÀllda inom ett redovisningsföretag i Sverige under 2008 och 2009. Till studien kunde 403 personers svar anvÀndas.

MÀns vÄld mot kvinnor i nÀra relationer Àr ett samhÀllsproblem som alltid har funnits och förekommer i alla samhÀllen. MÀn som misshandlar kvinnor kommer frÄn alla samhÀllsklasser och vÄldet utövas mot kvinnan bortsett frÄn hennes sociala stÀllning i samhÀllet. Det som kan variera mellan olika samhÀllen Àr orsakerna till misshandel, men konsekvenserna kan vara lika oavsett vilken etnisk bakgrund paret har. I denna studie undersöks och belyses hur förhÄllandet mellan mÀn och kvinnor som kommer frÄn arablÀnder pÄverkas efter det att kvinnan blivit utsatt för vÄld av mannen. Studien bygger pÄ intervjuer med vÄldsutsatta kvinnor och fÀngelsedömda mÀn, och visar att en del vÄldsutsatta kvinnor lÀmnar vÄldsmannen efter misshandeln medan andra kvinnor vÀljer att fortsÀtta förhÄllandet med vÄldsmannen efter avtjÀnat straff.

Studien undersöker hur klienter och kontaktpersoner upplever motivationsarbetet pÄ Frösö LVM-hem. I studien tillÀmpades bÄde kvalitativ och kvantitativ metod. I ett första skede genomfördes intervjuer med avdelningsförestÄndare pÄ samtliga tre avdelningar pÄ institutionen. Detta intervjumaterial anvÀndes för utformandet avenkÀter som besvarades separat av klienter och kontaktpersoner. EnkÀten mÀter upplevelsen av motivationsarbete genom skattning av hur viktiga olika insatser och faktorer Àr för att klienten skall utveckla motivation till fortsatt frivillig vÄrd, hur dessa insatser och faktorer fungerar pÄ Frösö LVM-hem och i vilken omfattninginsatserna tillÀmpas, samt slutligen klientens egen motivation att fortsÀtta i frivillig vÄrd.

Bakgrund:I Sverige inbjuds alla kvinnor i Äldern 40 till 74 Är regelbundet till mammografi som hÀlsokontroll. Undersökningen Àr frivillig och syftet Àr att minska dödligheten i bröstcancer. För att kvinnor ska kunna fatta ett vÀlgrundat beslut om att medverka vid mammografi som hÀlsokontroll eller inte, bör informationen vara relevant och sanningsenlig. Evidensbaserad information som beskriver bÄde för- och nackdelar med mammografi som hÀlsokontroll Àr dÀrför av stor vikt. Syftet:Syftet med denna studie var att undersöka innehÄllet i den information som skickas till kvinnor i Sverige i samband med kallelsen till mammografi som hÀlsokontroll.

Prevention Àr en viktig men otillrÀckligt utvecklad del av sjuksköterskans omvÄrdnadsarbete vad gÀller kvinnor i riskzonen för att utveckla osteoporos. Syftet med denna litteraturstudie Àr dÀrför att belysa vilka faktorer som Àr av betydelse i det preventiva arbetet gÀllande osteoporos hos kvinnor i postmenopaus. Metoden Àr en litteraturstudie, som genomfördes med inspiration av Goodmans modell. Till studien anvÀndes 11 vetenskapliga artiklar som granskades enligt protokoll ur Willman och Stoltz (2002). Resultatet indelades i fem teman; Kostens betydelse, Solljus som kÀlla till vitamin D, Fysisk aktivitet, Rökningens inverkan pÄ benmassan samt sjuksköterskans preventiva patientundervisning.

Syftet med fallstudien var att studera hur lÀrare, speciallÀrare och specialpedagog beskriver sitt förebyggande och stödjande arbete med att tidigt upptÀcka och ÄtgÀrda lÀs- och skrivsvÄrigheter i Äk 1. Vi har genom kvalitativa intervjuer med tvÄ lÀrare, en speciallÀrare och en specialpedagog fÄtt en ingÄende bild av hur detta arbete ser ut pÄ tvÄ olika stockholmsskolor. UtifrÄn pedagogernas intervjusvar tycker vi oss kunna sÀga att teori och praktik stÀmmer bra överens och mycket av det som vi har lÀst i litteraturen verkar ocksÄ praktiseras ute pÄ de tvÄ skolor som vi har studerat. Studien har visat att pedagogerna inte anvÀnder sig av ?vÀnta-och- se?- pedagogiken för att barnens lÀsning ska komma igÄng av sig sjÀlvt utan de menar att de arbetar medvetet förebyggande och med tidiga insatser nÀr det gÀller barn som ligger i riskzonen för lÀs- och skrivsvÄrigheter.

Denna kvalitativa studie har som syfte att undersöka hur de betydelser av genuset kvinna som förmedlas av chilenska dagstidningar mottas av kvinnor i Chile; detta satt i relation till kvinnornas egna situationer i livet och positioner i strukturerna. Den bestÄr dels av en analys av tidningsartiklar dÀr kvinnor förekommer, dels av intervjuer med Ätta chilenskor om hur de uppfattar dessa. Fokus i analysen av intervjuerna ligger pÄ vilka variabler intervjupersonerna associerar kring gÀllande kvinnorna i artiklarna, pÄ huruvida de uppfattar dem som handlande subjekt eller ej samt pÄ huruvida de intervjuade kvinnornas uppfattningar kan kopplas till faktorer som klass/samhÀllsgrupp, etnicitet, Älder, moderskap och Àktenskap/samboende gÀllande dem sjÀlva. Inga entydiga slutsatser kan dras. Faktorerna klass/samhÀllsgrupp, Àktenskap/samboende och moderskap tycks dock vara av större betydelse Àn Älder och etnicitet för de intervjuade kvinnornas mottagande av artiklarna..

Studiens utgÄngspunkt var den makt som medier besitter i framstÀllningen av nyheter, det vill sÀga den symboliska makt som förmedlas genom sprÄket, bildar opinion, samt pÄverkar hur dess lÀsare uppfattar och formar sina bilder av verkligheten samt attityder gentemot den. Det övergripande syftet var att kritiskt granska medierapporteringen av svenska insatser i Afghanistan genom att söka svara pÄ följande frÄgor; Hur behovet av svenska insatser i Afghanistan framstÀlldes?, vilka diskurser som dominerade framstÀllningarna, definitionerna och beskrivningarna av Sverige/Svenskar och Afghanistan/Afghaner, samt vilka konsekvenser definitionerna fÄr för mÀnniskors attityder, förhÄllningssÀtt och sociala relationer. Uppsatsens teoretiska ram utgjordes av ett postkolonialt perspektiv samt medieteorier, och den metodologiska ansatsen av kritisk diskursanalys, vilken bidrog med verktyg som hjÀlpt oss att se bakom nyhetstexternas ord och dess innebörd. Diskurserna som framtrÀdde i analysen var; militÀr/sÀkerhetspolitisk, antiislamistisk/rasistisk, nationalistisk och globaliseringsdiskurser.

Att leva med en stomi innebÀr att bli tvungen att lÀra sig hantera sin kropp pÄ ett nytt sÀtt. För kvinnor förÀndras kroppen och kan inte lÀngre tas för given. Syftet med litteraturstudien var att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med stomi. En systematisk litteratursökning utfördes och resulterade i 12 artiklar frÄn Ären 1990-2011. Data analyserades enligt kvalitativ manifest innehÄllsanalys och resulterade i fyra kategorier; att kÀnna sig smutsig och vilja dölja stomin, att vara rÀdd för lÀckage och behöva planera sin vardag, att försöka acceptera stomin och att relationer blev pÄverkade.

Syftet med uppsatsen Àr att studera hur socialsekreterare vid socialkontoren i Göteborgs Stad uppfattar och förstÄr Socialjourens arbete, med utgÄngspunkt frÄn barnavÄrdsÀrenden som varit föremÄl för insats pÄ Socialjouren. FrÄgestÀllningarna innefattar hur socialsekreterarna uppfattar Socialjourens bedömningar, vilka konsekvenser Socialjourens insatser kan fÄ för socialsekreterarna i den fortsatta handlÀggningen samt vilken betydelse Socialjourens insats kan ha för socialsekreterarnas fortsatta relation med klienten. Studien Àr genomförd med hjÀlp av en kvalitativ metod dÀr fem kvalitativa intervjuer genomförts med totalt sju informanter. Alla informanter jobbar vid studiens genomförande pÄ en barn- och familjeenhet pÄ nÄgot av socialkontoren i Göteborg. Resultaten i studien visade att socialkontoren var nöjda med Socialjourens bedömningar och de uppfattade inte att Socialjourens insatser nÀr det gÀller barnavÄrdsÀrenden har nÄgra lÄngsiktiga konsekvenser, vare sig för den fortsatta handlÀggningen eller för den fortsatta relationen med klienterna.

Bakgrund: Cirka 0,2 - 0,4 procent av svenska kvinnor i Äldrarna 12-25 Är lider av anorexia nervosa, en sjukdom som innebÀr en störd kroppsuppfattning och karakteriseras av en oerhörd rÀdsla att gÄ upp i vikt. Syfte: Syftet med studien var att beskriva livsvÀrlden hos kvinnor som lider av anorexia nervosa. Metod: Studien baseras pÄ tvÄ sjÀlvbiografiska böcker som analyserades enligt Graneheim och Lundmans (2008) beskrivning av innehÄllsanalys för kvalitativa studier. Resultat: Studien resulterade i tre kategorier: socialt, psykiskt och fysiskt, varav den psykiska innefattar underkategorierna Ängest, sjÀlvkÀnsla, mattankar samt förvrÀngd kroppsuppfattning. Slutsats: Slutsatsen till denna studie var att som sjuksköterska Àr det viktigt att ha kunskap om och förstÄelse för livsvÀrlden hos denna patientgrupp som finns bÄde inom den somatiska och psykiatriska vÄrden, för att pÄ sÄ sÀtt skapa goda förutsÀttningar i det vÄrdande mötet..

Syftet med studien Àr att undersöka Pro-anorexia (Pro-ana) bilders pÄverkan pÄ kvinnor jÀmfört med vedertagna modellbilders pÄverkan. Blir kvinnor mer pÄverkade av att titta pÄ extremt smala kvinnor Àn av att titta pÄ "normala" smala modeller? En experimentell mellangruppsdesign, med 42 kvinnor frÄn Lunds universitet anvÀndes. Den pÄverkan som mÀttes var matproblematik, tjockkÀnsla, idealkropp, sjÀlvförtroende och affekter. Pro-anafilmer, modellfilmer och kontrollfilmer anvÀndes som stimulimaterial.

In the report "MÀn Àr IT-tekniker; kvinnor Àr i helpdesk", several women in different positions at a male-dominated IT company are interviewed. The company wants to be able to hire more women, and have started group meetings with the women at the company to discuss related issues.The purpose of the interviews was to hear the women's views on the company, relating to gender equality issues. The interviews are then analysed through organisational theory and gender theory.One of the conclutions is that the company has to question their essential views on gender to be able to see bigger changes through..