I tvÄ studier undersöktes skillnader I empati beroende pÄ mÄlpersons kön. Istudie 1 fick 72 psykologistudenter lÀsa fyra berÀttelser dÀr mÄlpersonernabefann sig i besvÀrliga situationer och upplevde kÀnslorna ilska, skam,rÀdsla och sorg. DÀrefter fick deltagarna skatta sin empati. Resultatetöppnade för möjligheten att sorg medförde mer empati för mÀnnen och ilskamer empati för kvinnorna. I studie 2 fick dÀrför 101 psykologistudenter lÀsaen berÀttelse dÀr mÄlpersonen upplevde ilska eller sorg i en svÄr situationoch dÀrefter skatta sin empati.

Detta arbete behandlar vÀgledares arbete med att motivera personer med funktionsnedsÀttning att ta sig ut pÄ arbetsmarknaden. Syftet med arbetet Àr delvis att undersöka vÀgledares kunskaper om de riktlinjer och insatser som finns för att underlÀtta för personer med funktionsnedsÀttning pÄ arbetsmarknaden. Syftet Àr Àven att undersöka hur vÀgledare anvÀnder sig av motivationsteorier och modeller för att motivera personer med funktionsnedsÀttning. VÄra frÄgestÀllningar lyder: ?Vilka arbetsmarknadspolitiska riktlinjer och insatser, för personer med funktionsnedsÀttning, kÀnner de vÀgledare vi intervjuat till? ?Hur arbetar dessa vÀgledare med teorier och metoder för att motivera personer med funktionsnedsÀttning? Vi har anvÀnt oss av teorier som behandlar motivation, till exempel teorin om MI och lösningsfokus.

Fyrtiosex procent av kvinnorna i Sverige har utsatts för vÄld av en man efter sin 15-Ärsdag. VÄld mot kvinnor Àr ett samhÀllsproblem som ofta Àr dolt. HÀlso- och sjukvÄrden Àr mÄnga gÄnger den första och ibland enda myndighet som den vÄldsutsatta kvinnan kommer i kontakt med. Syfte: Syftet Àr att identifiera vilka barriÀrer som pÄverkar sjuksköterskans bemötande av vÄldsutsatta kvinnor. Metod: En allmÀn litteraturstudie med en systematisk ansats. Resultat: Efter analys av tio studier identifierades tvÄ olika kategorier och sex underkategorier: individuella faktorer (utbildning, erfarenhet, attityder) och organisatoriska faktorer (miljö, riktlinjer, resurser). Slutsats: Sjuksköterskor kÀnner sig osÀkra och oförberedda att ingripa vid misstanke om vÄldsutsatthet, pÄ grund av individuella och organisatoriska faktorer som framkommer i denna litteraturstudie..

Andelen kvinnor som vÀljer och fullföljer bygg- och anlÀggningsprogrammet Àr lÄgt i förhÄllande till övriga gymnasieprogram. Det Àr ett problem att sÄ fÄ kvinnor slutför sin utbildning pÄ programmet med tanke pÄ den investering som individen gör i form av insatser i studier och tid som lÀggs pÄ utbildningen i onödan. Vidare bidrar detta till att arbetsmarknaden fortsÀtter vara könssegregerad. I den hÀr studien undersöker vi vad som trots allt fÄr kvinnliga elever att stanna kvar pÄ programmet och ta sin yrkesexamen. Syftet Àr att beskriva och förstÄ kvinnliga elevers upplevelse av sin utbildning pÄ bygg- och anlÀggningsprogrammet, samt hur de uppfattar sin karriÀr och sig sjÀlva.

VÄrt syfte med denna studie var att kartlÀgga gymnasielÀrares uppfattning om och nyttjande av specialpedagogens kompetens och yrkesfunktion samt om det förelÄg nÄgra likheter/skillnader bland gymnasielÀrarnas uppfattning om den specialpedagogiska verksamheten utifrÄn skoltillhörighet, undervisningsÀmne och yrkesverksamma Är som lÀrare. För att nÄ vÄrt syfte genomförde vi en enkÀtstudie bland samtliga gymnasielÀrare pÄ tvÄ gymnasieskolor i en mellanstor kommun i Norrland. Det framkom en skillnad mellan gymnasielÀrarnas uppfattning om vilka insatser de anser bÀst och vilka insatser de anvÀnder till elever som riskerar att inte nÄ godkÀnt i sina kurser. I vÄr studie visar resultatet, att den enskilde gymnasielÀraren har makten nÀr det gÀller nyttjandet av specialpedagogens kompetens. Vi har Àven konstaterat att skolledningen har betydelse för hur den specialpedagogiska verksamheten utformas pÄ respektive skola..

Syftet med denna studie Àr att studera arbetsrelaterad stressnivÄ hos förvÀrvsarbetande kvinnor och förvÀrvsarbetande mÀn samt att undersöka om det förekommer könsskillnader i stress. För att undersöka vÄra hypoteser sÄ har vi anvÀnt oss utav data frÄn LevnadsnivÄundersökningarna (LNU) för förvÀrvsarbetande mÀn och kvinnor i Äldrarna 18-75 i Sverige Är 1991 (N=3402) samt Är 2010 (N=4415). VÄrt huvudfokus ligger dock pÄ 2010 eftersom det ligger nÀrmst i tid. Vi har anvÀnt oss av Karaseks teori om krav och kontroll samt olika arbetsmarknadsfaktorer och teorier om familjeförhÄllanden för att studera hur dessa pÄverkar stressnivÄn hos förvÀrvsarbetande mÀn och kvinnor. Den analysmetod som vi har anvÀnt oss av Àr linjÀr regressionsanalys.

Bakgrund: Kvinnors psykiska vÀlbefinnande har försÀmrats sedan 1980-talet. Sjukdomsrisken för kvinnor att nÄgon gÄng i livet drabbas av depression Àr 40 %.Syfte: Att belysa kvinnors upplevelser av depression i det dagliga livet. Metod: En litteraturstudie baserad pÄ 14 kvalitativa artiklar, publicerad mellan 2006-2011. Resultat: Kvinnor med diagnosen depression, upplevde ett stort osynligt lidande och nedsatt livskvalitet. Kvinnors syn pÄ orsaker till depression var tidigare negativa livserfarenheter.

Syftet med denna uppsats Àr att studera vilka förestÀllningar om förövare som förekommer i medias artiklar om mÀns vÄld mot kvinnor. Ett antal artiklar frÄn Sveriges tre största kvÀlls- och dagstidningar har studerats och fokus har legat pÄ hur mÀn framstÀlls som förövare, pÄ vilket sÀtt kvinnor framstÀlls som offer, men ocksÄ pÄ vilka eventuella förklaringar eller orsaker till vÄldet som finns i artiklarna. Som metod har diskursanalys anvÀnts och dÄ frÀmst Norman Faircloughs Kritiska diskursanalys. I analysarbetet har dock analysverktyg Àven frÄn Diskursteori och Diskurspsykologi anvÀnts. Genusteorier utifrÄn bland annat R.W Connell har anvÀnts för att visa pÄ den genusstruktur som finns i samhÀllet.

Bakgrund: Andelen Àldre ökar och allt fler blir Àldre Àldre. Kvinnor lever lÀngre Àn mÀn. Fysisk aktivitet bidrar till att vara oberoende lÄngt upp i hög Älder och ett friskare liv. Inom golfidrotten har andelen Àldre kvinnor ökat och det föranleder denna studie. Syfte: Belysa vad golfen betyder för kvinnor 65+ och Àldre utifrÄn ett hÀlsofrÀmjande perspektiv och hur golf pÄverkar deras livskvalitet.

Förlossningen Àr en stor livshÀndelse dÀr sjukvÄrdens insatser Àr mycket viktiga bÄde för mannen och kvinnan, men framför allt för förlossningsrÀdda kvinnor. Föreliggande undersökning syftade till att förstÄ förlossningsrÀdsla utifrÄn ett psykologiskt perspektiv, frÀmst hur stödet och eftervÄrden upplevs. Undersökningen baserades pÄ en kvalitativ metod i form av intervjuer med Ätta frivilliga intervjudeltagare. Alla respondenter upplevde stödet frÄn stödverksamheten för förlossningsrÀdda som positivt. Samtliga upplevde ett behov av stöd i olika stor utstrÀckning.

Statistiken visar att ju högre upp i en organisations hierarki man kommer desto fÀrre kvinnor finns det. Det intressanta Àr att titta pÄ de kvalitativa aspekterna bakom statistiken, den mÄnga gÄnger dolda situation och struktur som rÄder för kvinnor i samhÀllet och i vÄra organisationer, det vill sÀga det dolda könsmaktsystemet. Syftet med denna studie var att undersöka viljan och upplevelsen av karriÀr- och befordransmöjlighet ur ett genusperspektiv. Data samlades in via sju halvstrukturerade djupintervjuer och analyserades sedan med tematisk analys. Resultatet frÄn studien pekade pÄ att kvinnor hade en stark vilja att göra karriÀr, medan mÀnnen hade en mer distanserad instÀllning.

Denna uppsats syfte Àr att för min egen, men ocksÄ för andra studenters, planerares och övriga intresserades, skull visa pÄ vad det finns för strategier i planeringen för bilsnÄla stÀder. UtslÀppen frÄn vÄra transporter Àr en stor bov i dramat nÀr de gÀller det alltmer akuta klimathotet. Bilen har, och har lÀnge haft, en naturlig roll i vÄra liv men det utbredda bilberoendet skapar utöver utslÀppsproblematiken Àven andra problem i staden sÄsom bristande sÀkerhet och attraktivitet. SÄ hur kan vi minska bilberoendet och hur kan vi planera för bilsnÄla stÀder? Vad finns för strategier i svensk planeringspraktik och vilka insatser anses viktiga enligt forskning? I mitt arbete har jag genomfört en litteraturstudie dÀr jag tematiskt har analyserat översiktsartiklar som behandlar hÄllbar transportplanering samt fyra svenska handböcker i bilsnÄl stadsplanering. Enligt de forskningsöversikter och handböcker som jag har analyserat finns flera övergripande teman vad gÀller insatser för ett hÄllbart transportsystem, dÀr egentligen alla Àr nödvÀndiga.

Att drabbas av en svÄr sjukdom innebÀr en stor förÀndring för den drabbade och hans/hennes nÀrstÄende. Idag Àr hjÀrtinfarkt en av de vanligaste dödsorsakerna i Sverige hos kvinnor över 55 Är. Dödligheten tenderar att öka hos kvinnorna vilket kan bero pÄ kvinnors ökade rökvanor, latent diabetes och förekomsten av metabolt syndrom (blodfettsrubbningar, högt blodtryck och insulinresistens). Syftet var att fÄ fram vilka kÀnslor som uppkommer hos kvinnor efter att de drabbats av en hjÀrtinfarkt samt hur deras livssituation förÀndras. Metoden Àr en litteraturstudie baserad pÄ Evans modell dÀr sju kvalitativa vÄrdvetenskapliga artiklar analyserades och resulterade i tre huvudteman och tillhörande subteman.

MÀns vÄld mot kvinnor i nÀra relationer Àr ett specifikt samhÀllsproblem dÄ det pÄverkar den privata tryggheten och rÀtten att bestÀmma över den egna kroppen och det egna livet, som Àr en mÀnsklig rÀttighet. Kvinnor och mÀn lever pÄ grund av vÄldet under olika villkor och vÄldet möjliggörs av den ojÀmstÀlldhet som finns i samhÀllet i övrigt, den genusordning som rÄder, vilket utgör ett demokratiproblem. Kvinnor som har en funktionsnedsÀttning och som utsÀtts för vÄld Àr sÄ kallat dubbelt utsatta pÄ grund av funktionsnedsÀttningen och pÄ grund av att de Àr kvinnor. VÄldet kan Àven ta sig andra uttryck och riktas mot funktionsnedsÀttningen. VÄld i nÀra relationer Àr ofta dolt för omvÀrlden och vÄldet osynliggörs ofta genom att bortförklaras.

Bröstcancer Àr den vanligaste cancerformen hos kvinnor och pÄverkar bÄde det fysiska och psykiska vÀlbefinnandet. Kirurgi Àr en vanlig behandling för att avlÀgsna tumören i bröstet. Syftet med litteraturstudien var att beskriva livskvaliteten och den psykosociala hÀlsan hos kvinnor frÄn olika kulturer som genomgÄtt en bröstcancerkirurgi med eller utan en rekonstruktion. Metoden som anvÀndes var litteraturstudie dÀr 15 artiklar frÄn databasen PubMed inkluderades. Resultatet fann att kvinnor som vÀljer att genomgÄ rekonstruktion har sÀmre sjÀlvkÀnsla och kroppsbild före operationen Àn kvinnor som avstÄr frÄn rekonstruktion.