Uppsatsen behandlar malariaproblematiken i Tanzania. Den syftar frÀmst till att kartlÀgga de insatser som gjorts för att förhindra framfarten av malariarelaterad mortalitet hos barn under 5 Är. Vitala aspekter i kampen mot sjukdomen Àr en effektiv distribution av myggnÀt behandlande med insektsdödande gifter till gravida kvinnor och spÀdbarn vilka löper störst risk att drabbas av sjukdomen pÄ grund av nedsatt immunförsvar.De ekonomiska implikationerna av malaria Àr dramatiska och drabbar det enskilda hushÄllet hÄrt, framförallt genom dess dramatiska reducerande av individens humankapital.I Tanzania kom dylika insatser i gÄng ordentligt först i början av 2000-talet. Brist finansiering för malariakontrollprogram tillsammans med utbildnings och informationsrelaterade implenteringsproblem har lett till att man Ànnu inte kunnat skönja nÄgra direkta positiva resultat i termer av sjunkande mortalitets siffror.En kontinuerlig ökning av likvida medel, dramatiska ökningar av förekomst av nÀt i Tanzaniska hem samt en bÀttre generell kÀnnedom om sjukdomen och vad man som hushÄll kan göra för att minimera riskerna har lett till förhoppningar om att resultat snart kommer tydliggöras. FrÄn regeringshÄll har en effektivare hÀlsorelaterad policyutformning tillsammans med tydliga strategiprogram för kontrollerandet av sjukdomen, speciellt i avseende pÄ effektivt utnyttjande av bistÄndsmedel, ytterligare bidragit till att malariaproblematiken i landet verkar vara pÄ vÀg att stagnera och avta..

Stress Àr ett samhÀllsproblem som pÄverkar mÀnniskan fysiskt och psykiskt. Att dessutom vara kvinna kan upplevas som extra kravfyllt dÄ samhÀllets normer fortfarande klassificerar mannen som normen. Stress Àr ett fenomen som Àr svÄrt att pÄvisa dÄ alla individer upplever stress pÄ olika sÀtt. Detta problematiserar troligtvis forskningen dÄ stress inte Àr pÄvisbart i samma utstrÀckning som andra företeelser. Dock har det gjorts en hel del forskning i Àmnet och det finns Àven pÄgÄende forskning.

Att det aldrig Ă€r för sent att utveckla sin lĂ€s- och skrivförmĂ„ga Ă€r det bĂ€rande temat i denna uppsats. Syftet Ă€r tvĂ„faldigt: dels Ă€r avsikten att skapa en förstĂ„else för de svĂ„righeter vuxna med lĂ€s- och skrivsvĂ„righeter har att brottas med, dels att lyfta fram de framgĂ„ngsfaktorer som, enligt verksamma pedagoger i vuxenutbildningen, prĂ€glar effektiva utbildningsinsatser för vuxenstuderande med lĂ€s- och skrivsvĂ„righeter.I tre litteraturstudier belyses lĂ€s- och skrivsvĂ„righeter hos vuxna utifrĂ„n olika perspektiv. Översikt ett beskriver hur vuxna med lĂ€s- och skrivsvĂ„righeter uppmĂ€rksammas i olika styrdokument för vuxenutbildningen. I översikt tvĂ„ redogörs för det komplexa fĂ€lt som lĂ€s- och skrivsvĂ„righeter hos den vuxna individen utgör och i den tredje översikten Ă„skĂ„dliggörs sjĂ€lvbildens betydelse för individer med lĂ€s- och skrivsvĂ„righeter.I en enkĂ€tstudie ges en bred bild av hur 35 pedagoger som arbetar med sĂ€rskilda insatser till vuxenstuderande med lĂ€s- och skrivsvĂ„righeter betraktar sina insatser, vad de exempelvis lĂ€gger vikt vid i sin undervisning, vilket behov av kompetensutveckling de har och, inte minst, vad de rĂ€knade som framgĂ„ngsfaktorer för effektiva insatser.EnkĂ€tstudiens resultat bekrĂ€ftar i stort den tidigare forskning som gjorts inom omrĂ„det nĂ€r det gĂ€ller effektiva insatser. Praktiska förutsĂ€ttningar i form av ett inbjudande ?yttre rum? med möjlighet till lugn och ro, ?time on task? samt tillgĂ„ng till teknisk kompensation anges som viktiga villkor för en framgĂ„ngsrik lĂ€rsituation.

I och med en ökande psykisk ohÀlsa i samhÀllet samtidigt som att anvÀndandet av sociala medier bara ökar Àr dessa Àmnen relevanta att studera. Syftet med studien var att undersöka sambandet mellan anvÀndandet av sociala medier och psykisk hÀlsa och eventuella skillnader avseende mÀn och kvinnor i olika Äldrar. Studien var en kvantitativ tvÀrsnittsstudie med en enkÀtundersökning. EnkÀten delades pÄ Facebook och var tillgÀnglig för respondenterna i sju dygn. Sammanlagt ingick 108 respondenter i studien.Analysen i studien resulterade inte i nÄgot signifikant samband mellan anvÀndandet av sociala medier och psykisk hÀlsa.

År 2007 anmĂ€ldes 19600 fall av vĂ„ld mor kvinnor dĂ€r förövaren var en manlig bekant till kvinnan. Mörkertalet Ă€r stort och vĂ„ldet Ă€r ofta vĂ€l dolt bakom hemmets vĂ€ggar. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa vilka kunskaper sjuksköterskan behövde för att kunna identifiera/urskilja kvinnor utsatta för vĂ„ld i nĂ€ra relation samt ge en god omvĂ„rdnad till dessa nĂ€r de sökte till hĂ€lso- och sjukvĂ„rden. Ur de granskade artiklarna utlĂ€ste författarna fem teman "Urskilja kvinnor utsatta för vĂ„ld i nĂ€ra relation", "Att möta vĂ„ldsutsatta kvinnor", "VĂ„ldsutsatta kvinnors erfarenheter av vĂ„rden", "Sjuksköterskans behov av riktlinjer och utbildning" och " Sjuksköterskans instĂ€llning till att stĂ€lla frĂ„gan". Det framkom att sjuksköterskor behövde riktlinjer och utbildning/erfarenhet för att kunna identifiera och ge en god omvĂ„rdnad till kvinnor utsatta för vĂ„ld i nĂ€ra relation.

Inom det privata nÀringslivet Àr kvinnor underrepresenterade pÄ högre chefspositioner. TeliaSonera i Sverige önskar förbÀttra möjligheterna för kvinnor att nÄ chefsposition inom företaget. I en tidigare undersökning pÄ mÄlgruppen kvinnor inom TeliaSonera har det identifierats att kvinnor upplever hinder för att ta sig vidare i karriÀren. Dessa hinder Àr framförallt förknippade med ett osynligt könsstrukturellt hinder kallat glastaket. Glastaket innebÀr att kvinnor kan avancera en bit upp i hierarkin men hejdas sedan omÀrkligt och nÄr inte de högsta positionerna.

Det Àr av stor vikt att hitta faktorer som leder till bÀttre livskvalitet för personer med allvarlig psykisk ohÀlsa. Ofta har dessa personer ett behov av flertal insatser/stöd och behandling samtidigt. En vanlig situation för dessa personer har dock varit att de ?faller mellan stolarna? dÄ ingen instans tar ett helhetsansvar om brukarnas situation, trots den komplexa problematiken. En insats som tar ett samlat grepp om personer med allvarlig psykisk ohÀlsa Àr Assertive Community Treatment (ACT) och Case Management.

Denna studie ville belysa en specifik grupps livsföring bland personer med funktionshinder nÀmligen de som inte kan föra sin egen talan. OmrÄdet utforskades genom intervjuer med förÀldrar. Syftet var att öka kunskapen om hur förÀldrar till personer med flerfunktionshinder bemÀstrar sin situation. FrÄgestÀllningarna var dels hur förÀldrarna uppfattade omgivningens stöd och stress, vad de tyckte om ett normalt liv och hur de bedömde samhÀllets insatser, dels deras syn pÄ barnets autonomi och betydelsen av deras makt i relation till barnet. Studien hade en kvalitativ och fenomenologisk ansats och anvÀndes som metod.

IntroduktionVÄld i nÀra relationer Àr ett allvarligt samhÀllsproblem. Tre av fyra anmÀlda vÄldsbrott motkvinnor Àger rum i hemmet. VÄldet leder till ett omfattande lidande för kvinnor och barn.22-35 % av alla kvinnor som söker vÄrd pÄ sjukhus gör det till följd av vÄld i nÀra relation.SyfteSyftet med fördjupningsarbetet var att belysa lidandet hos de kvinnor som utsÀtts förmisshandel av sin partner, samt vilka omvÄrdnadsÄtgÀrder som sjuksköterskan kan anvÀndasig av för att stödja dessa kvinnor.MetodFördjupningsarbetet var en litteraturstudie. Tio vetenskapliga artiklar söktes och bearbetades.ResultatMisshandlade kvinnor vill bli frÄgade om vÄld. De berÀttar om nÄgon inleder.

SammanfattningSyftet med denna litteraturstudie var att undersöka och beskriva hur hjÀrtinfarktsymtom yttrar sig och upplevs av kvinnor och vilka atypiska symtom sjuksköterskan bör vara uppmÀrksam pÄ i mötet med kvinnor i sjukvÄrden. En beskrivande litteraturstudie genomfördes dÀr vetenskapliga artiklar av kvalitativ och kvantitativ karaktÀr analyserades. Huvudresultatet visade att central bröstsmÀrta var ett vanligt rapporterat symtom men att mÄnga kvinnor inte hade bröstsmÀrta som det enda och huvudsakliga symtomet. Kvinnor tenderade mer ofta Àn mÀn att uppleva besvÀr frÄn kÀke, hals och nacke. Rygg och skulderbladsmÀrta visade sig förekomma i liknande utstrÀckning som bröstsmÀrta hos kvinnor med hjÀrtinfarkt.

FolkhÀlsovetenskapligt program.

Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva socialsekreterares uppfattning om och klienters upplevelse av en hjÀlp- och stödverksamhet riktad till utsatta barn. Intentionen med studien var dessutom att undersöka vilka förslag dessa har pÄ framtida förÀndringar av verksamheten.Metod: Tre personliga intervjuer med tvÄ mÄlgrupper genomfördes. MÄlgrupp 1 var klienter som tidigare deltagit i insatser hos hjÀlp- och stödverksamheten och mÄlgrupp 2 var socialsekreterare med minst fem Ärs erfarenhet inom det sociala yrkesomrÄdet.Resultat: Resultatet visade en samstÀmmighet mellan mÄlgrupperna, gÀllande stödverksamhetens positiva effekter gentemot utsatta barn. De mest framtrÀdande positiva effekterna var att barnet gavs kunskap om sin omkringliggande problematik och en insikt i att de inte Àr ensamma i sin livssituation. De aspekter dÀr de tvÄ mÄlgrupperna hade olika syn pÄ denna form av insats var huruvida insatsen Àr lÀmplig och tillrÀcklig för alla utsatta barn.

Litteraturstudiens syfte var att beskriva om/hur en kvinnas sociala situation och bakgrund inverkar pÄ hennes ohÀlsosamma alkoholvanor. Datasökningen genomfördes i databasen MedLine (via PubMed). Nio artiklar uppfyllde inklusionskriterierna och bearbetades samt kvalitetsgranskades. Resultatet visade att olika stadier i en kvinnas liv sÄsom besvÀrliga uppvÀxtförhÄllanden, en tidig alkoholdebut och dÄliga relationer i vuxenlivet inverkar negativt pÄ hennes alkoholkonsumtion. Det fanns ocksÄ ett klass- och genusperspektiv.

Varje dag blir ett stort antal kvinnor misshandlade eller hotade av sina mĂ€n. År 2004 anmĂ€ldes det, enligt BRÅ, 16 975 fall av misshandel mot kvinnor dĂ€r gĂ€rningsmannen Ă€r bekant med offret. Syftet med den hĂ€r uppsatsen Ă€r att ta reda pĂ„ varför vissa kvinnor stannar kvar i ett förhĂ„llande dĂ€r hon varje dag riskerar sitt eget liv genom att bli misshandlad av den person som ska Ă€lska henne mest i hela vĂ€rlden. Jag tror att nĂ€stan alla kvinnor som stannar kvar i en relation dĂ€r hon blir misshandlad genomgĂ„r en normaliseringsprocess. Vissa författare anser, utifrĂ„n en feministisk teori, att mĂ€n slĂ„r för att kontrollera en kvinna och att detta Ă€r möjligt för att samhĂ€llet inte Ă€r jĂ€mstĂ€llt och att misshandeln dĂ„ accepteras.

Kvinnor Ă€r underrepresenterade i svenska bolagsstyrelser i förhĂ„llande till EUkommissionens rekommendation pĂ„ 40 %. År 2016 kommer regeringen att föreslĂ„ en lag om kvotering om representationen av kvinnor i bolagsstyrelser vid denna tidpunkt inte Ă€r minst 40 %. Riksdagen har tidigare avslagit ett lagförslag om kvotering med motiveringen att det Ă€r Ă€garnas ansvar att sĂ€kerstĂ€lla mĂ„ngfald, kompetens och en jĂ€mn könsfördelning i styrelserna.Det Ă€r Ă€garna som via valberedningar tillsĂ€tter styrelseledamöter. Vi undersöker i denna uppsats om det finns nĂ„got samband mellan andelen kvinnor i valberedningar och andelen kvinnor i bolagsstyrelser. Om det finns ett samband kan det vara ett sĂ€tt att uppnĂ„ en jĂ€mnare könsfördelning i bolagsstyrelser utan en kvoteringslagstiftning.