Denna studie belyser nÄgra svenska statliga myndigheters genomförande av FN:s konvention om barnets rÀttigheter. Ambitionen Àr att fördjupa förstÄelsen av och fÄ ökad insikt om betydelsefulla förutsÀttningar vid ett implementeringsarbete sett ur ett systemteoretiskt perspektiv. Studien baseras pÄ semistrukturerade intervjuer med myndighetsrepresentanter. Genom framstÀllande av myndigheternas hierarkiska nivÄer: ledarnivÄ, organisationsnivÄ och kontextnivÄ, skildras respektive nivÄs betydelse och medverkan under konkretiseringen av konventionen. Studien indikerar att en kombination av information, yttrande och förstÄelse mellan de olika nivÄerna, Àr av central betydelse betrÀffande realiserande av Barnkonventionen..

Syftet med denna studie Àr att se hur pedagogerna förhÄller sig till lek och hur de agerar i den. Studien tar upp olika lekteorier dÀr bland annat Piaget, Erikson, Vygotskij och Bateson nÀmns. Den tar Àven upp pedagogens roll i leken dÀr den vuxne Àr barnets första lekkamrat, pedagogen som bekrÀftar och skyddar leken, som tar en roll och som avbryter leken. Metoden för datainsamlingen var observationer och ostrukturerade intervjuer. Urvalet bestod av sex pedagoger pÄ en förskola i södra Sverige.

Lindrig kognitiv sto?rning (eng. mild cognitive impairment, MCI) a?r en term som bo?rjade anva?ndas pa? 1990-talet fo?r att bena?mna personer med kognitiva tillsta?nd i gra?nsomra?det mellan normalt fungerande och demens. Syftet med MCI-forskningen a?r att identifiera individer med demenssjukdom i ett mycket tidigt skede av sjukdomen fo?r att i framtiden kunna sa?tta in behandling tidigare a?n idag.

Uppsatsens syfte Ă€r att undersöka huruvida den romersk-katolska kyrkans, och de protestantiska kristnas, uppfattningar av vad som konstituerar den kristna kĂ€rleken överensstĂ€mmer. De bĂ„da lĂ€gren Ă€r definitivt enade om att kĂ€rleken Ă€r den absoluta grundpelaren i kristendomen, och dĂ„ de bekĂ€nner sig till samma religion borde de ha en samsyn pĂ„ hur grundpelaren i den ser ut.Den allmĂ€nna Ă„skĂ„dningen hos protestantiska kristna Ă€r att Guds kĂ€rlek helt och hĂ„llet Ă€r agape. Ett omfattande verk om hur och varför den Ă€r det, har en svensk teolog vid namn Anders Nygren författat pĂ„ 1930-talet.För ungefĂ€r tvĂ„ Ă„r sedan utgav den nuvarande pĂ„ven en encyklika som redogör för den romersk-katolska kyrkans syn pĂ„ den kristna kĂ€rleken. Till den encyklikan har jag stĂ€llt frĂ„gan ?Är Guds kĂ€rlek ren agape, enligt den samtida romersk-katolska kyrkan??.

VÄrt syfte med denna studie Àr att belysa inskolning av smÄ barn ur ett anknytningsteoretiskt perspektiv. Vi vill genom intervjuer ta del av pedagogers tankar om inskolning och med hjÀlp av anknytningsteorin försöka inta barnets perspektiv i inskolningssituationen. Studien har en kvalitativ ansats med en enkÀt som kvantitativt inslag. Intervjuerna vÀnder sig till förskollÀrare, aktiva pÄ smÄbarnsavdelning, med erfarenhet av inskolning. EnkÀten kartlÀgger inskolningsmodeller i den aktuella kommunen.

Bakgrunden NÀr vi befinner oss i pÄfrestande och utsatta situationer pÄverkas vÄr upplevelse utifrÄn bÄde vilka inre och yttre resurser vi har. Att bli eller vara sjuk och tillbringa en tid pÄ en sjukhusavdelning Àr för de allra flesta en pÄfrestande och stark upplevelse. Denna upplevelse bestÀms av en mÀngd olika faktorer, varav en Àr miljöns utformning. Den miljö vi befinner oss i pÄverkar oss bÄde pÄ ett medvetet och pÄ ett omedvetet plan. Syftet med arbetet var att undersöka vad i den fysiska vÄrdmiljön som hade betydelse för barns upplevda vÀlbefinnande sett ur deras eget perspektiv, under vÄrdtiden pÄ sjukhus.

Arbetsmotivation Àr ett fenomen som Àr vÀl omtalat i massmedia men som kan vara svÄrt att fÄ ett ordentligt grepp om och dÀrför ville vi undersöka detta fenomen djupare. Syftet med denna studie var frÄn början att undersöka vad som motiverar mÀnniskor till arbete men detta syfte preciserades med tiden och blev slutligen hur mÀnniskor kan motivera andra till arbete, hur vÀgledare pedagogiskt arbetar med att motivera nÄgon. Vi har valt en hermeneutisk ansats dÀr vi utgÄtt ifrÄn den framstÄende teorin om sjÀlvbestÀmmande. I uppsatsen presenteras vÄr hermeneutiska vÀg frÄn det preliminÀra syftet till det slutgiltiga resultatet med tillhörande diskussion.  För att kunna genomföra vÄr studie tog vi hjÀlp av en verksamhet vid namn AMA som jobbar med bland annat motivationsarbete. Sammanlagt utfördes intervjuer med 12 anstÀllda frÄn AMA:s sex avdelningar dÀr tvÄ personer frÄn varje avdelning intervjuades.

Syftet med studien ?r att unders?ka hur omsorg till?mpas f?r att fr?mja l?rande och utveckling f?r elever inom anpassad grundskola som l?ser ?mnesomr?den. Det insamlade datamaterialet har analyserats tematiskt med st?d av socialkognitiv teori. Begreppet self-efficacy, ?ven kallat sj?lvtillit eller sj?lvf?rm?ga, ?r centralt inom denna teori och utg?r tillsammans med Noddings omsorgsteori k?rnan i analysen. Denna etnografiska studie bygger p? 50 timmar kvalitativa videoobservationer, tillsammans med deltagande observationer och f?ltanteckningar av den pedagogiska praktiken p? tv? anpassade grundskolor. Resultatet visar att l?rares och paraprofessionellas f?rv?ntningar p? elevernas f?rm?gor, samt hur omsorg till?mpas, har en betydande inverkan p? elevernas self-efficacy och d?rmed deras f?ruts?ttningar f?r l?rande och utveckling. I resultatet framtr?der tre perspektiv av omsorg, vilka ben?mns som fr?mjande, assisterande och h?mmande.

Studien Àr kvalitativ med en deskriptiv och explorativ ansats och utgÄr frÄn frÄgestÀllningar kring barns förstÄelse av döden och hur deras sorg kommer till uttryck nÀr de har förlorat en anknytningsperson. Tidigare forskning lÀstes in och lade grunden för förförstÄelsen under intervjuerna. Empirin samlades in genom fyra intervjuer med tre psykologer och en socionom med psykoterapeututbildning. Genomförandet av studien har varit abduktiv med bÄde förbestÀmda teman, samt nytillkomna teman uppkomna genom analys av informanternas svar. Syftet med studien Àr att uppmÀrksamma hur barn upplever sorg och resonerar kring död i samband med en anknytningspersons död genom att utgÄ frÄn psykologers/psykoterapeuters erfarenheter av att trÀffa barn i Äldrarna sex till tio Är som befinner sig i sorg, samt beskriva hur barnens sorgereaktion kommer till uttryck, detta för att ge vuxna och professionella en större förstÄelse för barns behov i sorg.

Enligt socialtjÀnstlagen har kommunen det yttersta ansvaret för att barn och unga fÄr möjligheten att vÀxa upp under trygga och för deras utveckling goda förhÄllanden. Denna uppsats har som syfte att undersöka socialsekreterares uppfattning om hur det Àr att arbeta under en socialnÀmnd samt att se hur nÀmndens arbete fungerar enligt de lagar som berör barnets bÀsta. Inom detta omrÄde har forskning varit begrÀnsat. Den existerande forskningen visar att socialsekreterare ofta lÀmnar sina jobb nÀr de inte trivs inom organisationen och att man inom organisationen inte tar hÀnsyn till deras mÄende och arbetsbelastning. Forskare tog Àven upp att arbetet mer och mer Àgnas till att fylla byrÄkratiska uppgifter och regler, Àn klientens behov.Syftet med det hÀr arbetet Àr Àven att fÄ reda pÄ hur socialsekreterare tÀnker kring det faktum att de arbetar under en granskande och beslutande nÀmnd samt hur de uppfattar att nÀmnden anammar, förstÄr och beslutar enligt barnperspektivet.

Individualisering, individanpassning, individfokusering? kÀrt barn har mÄnga namn. Vad menar vi nÀr vi sÄ gÀrna pratar om att vi har individinriktat arbetssÀtt? Vad betyder detta i en vÀrld dÀr mÀnniskor med funktionshinder kategoriseras i en stereotypisk bild? Individperspektivets definition och tillÀmpning inom omsorgen av personer med utvecklingsstörning och psykiska funktionshinder har utgjort studiens syfte. Lagstiftningens mÄl och intentioner har varit vÀgledande i de frÄgestÀllningarna som intervjuerna i studien bygger pÄ.

Denna studies syfte Àr att försöka kartlÀgga folkskollÀrarinnornas fackliga och politiska akti-vitet under andra vÀrldskrigets beredskapsÄr i Sverige, samt belysa flera av de problem 40-talets kvinnoorganisationer stod inför.Det empiriska matrealet har i huvudsak bestÄtt av utvalda artiklar, annonser och notiser i folk-skollÀrarinnornas fackliga tidningsorgan LÀrarinneförbundet (LF). Resultatet presenteras te-matiskt samt i tabellform.De kvinnliga folkskollÀrarnas ambition under beredskapsÄren var att förbereda en evig vÀrlds-fred, misstagen frÄn första vÀrldskriget fick inte upprepas. DÄ var de, sÄ att sÀga, tagna pÄ sÀngen vid krigsutbrottet. Denna gÄng var de förberedda och inte minst, redan organiserade.Bereden vÀg för Herran har i denna studie, i jÀmstÀlldhetens namn Àndrats till Bereden vÀg för Kvinnan, med tanke pÄ att dessa fackligt aktiva pionjÀrkvinnor i mÄngt och mycket, be-redde vÀg för kommande generationer av yrkeskvinnor.

We live in a society where we are not bound to one place. We are encouraged to be mobile and constantly moving between different locations. The life in a convent is a contrast to this; nuns live at a specific place they are bounded to by vows and can not leave. The sisters in the convent of St. Birgitta, Pax Mariae have promised to stay at the same place and live by the rules of the convent.

Bakgrund: För förÀldrarna till ett spÀdbarn har barnets sömn stor betydelse. BVC-sköterskan Àr den som frÀmjar barns hÀlsa och ger förÀldrastöd. Syfte: Syftet med den hÀr studien var att beskriva BVC-sköterskors erfarenheter och redovisa reflektioner kring för­Àldra­­­­stöd som rör sömnfrÄgor hos spÀdbarn upp till ett Ärs Älder. Metod: Stud­ien hade en beskrivande design med en kvalitativ ansats och genomfördes via semi­struk­tur­erade intervjuer med Ätta BVC-sköterskor inom BVC-verksamheter i en mellan­stor svensk kommun. Materialet har analyserats med kvalitativ innehÄllsanalys.

Studien bygger pÄ en enkÀtundersökning som Àr riktad till specialpedagoger/speciallÀrare i Malmö och Kalmar med omnejd. Syftet har varit att kartlÀgga hur specialpedagoger/speciallÀrare uppmÀrksammar barn med motoriska svÄrigheter. Vi upplever att betydelsen av den motoriska utvecklingen har kommit lite i skymundan. Debatten om motorik var hetare för tio Är sedan. Motoriken har stor betydelse för barnets hela utveckling.