Studien synliggör hur olika förskollÀrare ser pÄ och jobbar med inskolning av barn i behov avsÀrskilt stöd. I litteraturdelen redovisas styrdokument och tidigare forskning som belyserarbetet med inskolning i svenska förskolor, arbetet med barn i behov av sÀrskilt stöd, hurpedagogernas kompetens pÄverkar det pedagogiska arbetet under inskolningen, samt enredogörelse av Bowlbys anknytningsteori. Studien anvÀnder sig av kvalitativ forskningsansatsfenomenografi och resultatet baseras pÄ tre enskilda intervjuer med förskollÀrare samt engruppintervju med tvÄ förskollÀrare.Studien resulterade i fem olika beskrivningskategorier: Pedagogiskt förhÄllningssÀtt ochmÀnniskosyn, Samarbete och flexibilitet, Trygghet i förskolan, Teoretisk kompetens somutgÄngspunkt, samt Kompetensbehov i situationen. Studiens resultat visar pÄ att pedagogernassyn pÄ barn i behov av sÀrskilt stöd avgör hur arbetet kring inskolning organiseras. Inskolningses som en pedagogisk process som borde vara individuell oavsett inskolningsmodell, menska vara Ànnu mer individanpassad för barn i behov av sÀrskilt stöd.

Denna studie grundar sig i vÄrt intresse för estetiska uttrycksformer i förskolan. Syftet var att se hur förskollÀrare arbetar med och pÄverkar barns fria bildskapande pÄ fyra olika förskolor. En kvalitativ studie genomfördes och material samlades in i form av filmsekvenser som transkriberades, kategoriserades och analyserades. I studien undersöktes frÄgor om hur förskollÀrarens fokus pÄ lÀrande, barnsyn och respons pÄ barnets bilder pÄverkar dess fria bildskapande i förskolan. I studien undersöktes Àven vilka uttryck barnet har kopplat till om barnet har process- eller produktfokus.Resultatet visar att det finns ett samband mellan förskollÀrarens barnsyn och dennes process- eller produktfokus i barns bildskapande aktiviteter.

Det hÀr examensarbetet handlar om skrivundervisning. Undersökningen Àr huvudsakligen en fallstudie. Syftet Àr att fÄ ökade kunskaper om en gymnasielÀrares arbetssÀtt för att utveckla sina elevers skrivande. Den huvudsakliga forskningsfrÄgan i detta arbete Àr: Hur beskriver en erfaren gymnasielÀrare sin skrivundervisning för att öka sina elevers skrivförmÄga inom svenskundervisningen i gymnasiet?Examensarbetet börjar i en teoretisk utgÄngspunkt med tre olika teorier om skrivande och skrivundervisning.

Bakgrund: Ett barns sjukhusvistelse Àr traumatiskt och förenat med lidande hos sÄvÀl barn som förÀldrar. En sjuksköterska behöver ha en grundlÀggande förstÄelse för förÀldrarnas och barnets situation, dÄ bristande kunskap kan ge upphov till vÄrdlidande. Syfte: Att beskriva hur sjuksköterskor kan tillgodose barn och förÀldrars behov för att förhindra vÄrdlidande under barnets sjukhusvistelse. Metod: En litteraturbaserad studie baserad pÄ tio kvalitativa artiklar med en kvalitativ analys för att skapa en ny helhet. Resultat: Resultatet presenteras under tvÄ domÀner: Barns behov och FörÀldrars behov. Barns behov Àr indelat i följande kategorier: Kontroll över sitt liv, Trygghet samt VÀlbefinnande. FörÀldrarnas behov Àr indelade i kategorierna Medverkan, Förtroende för vÄrdpersonalen samt Stöd. Varje kategori omfattar tvÄ underkategorier. Slutsats: Ett barns sjukhusvistelse skapar behov hos bÄde barn och förÀldrar.

AbstraktBakgrund: PÄ 1970-talet betraktades en intrauterin barnadöd som en icke-hÀndelse. Idag Àr det kÀnt att intrauterin barnadöd innebÀr en traumatisk upplevelse för förÀldrarna och att man som vÄrdpersonal mÄste bekrÀfta barnets existens och förÀldrarnas sorg. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa förÀldrars upplevelser av att fÄ ett barn som dött intrauterint, samt behov av stöd. Metod: En litteraturstudie utfördes som omfattade 17 vetenskapliga artiklar. Artiklarna granskades och kvalitetsbedömdes.

NÀr den bÀsta tidpunkten Àr att avnavla barn har diskuterats i mÄnga Är. Ny evidens talar för fördelarna med en sen avnavling för bÄde fullgÄngna, friska barn och för prematura och/eller fullgÄngna medtagna barn. Syftet med studien var att undersöka hur barnmorskor verksamma inom förlossningsvÄrd resonerar och agerar vid tidig och sen avnavlingsrutin. Metoden var kvalitativ och datainsamling skedde med hjÀlp av intervjuer. Sex barnmorskor intervjuades och materialet analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys.

The following paper is a study about how three Swedish workingclass news papers, Arbetet, Norrskensflamman and Ny Dag, describe and stigmatized the common strike braker in may 1931. I chose in particulary this month because of the tradgic events in Ådalen 14th of may 1931, where five citizens got killed by the Swedish military during a friendly demonstration and the strike braker was a part the unrest that was embossed among the organized workers in Sweden..

HÄkansson, Katarina (2011). Hur skildrar barn i förskoleklass och deras förÀldrar den skriftsprÄkliga utvecklingen; How children and their parents in a preschool class depict the development of written language; Med fokus pÄ ett tidsperspektiv som strÀcker sig frÄn förskola till tiden i förskoleklass. Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Mitt syfte med denna undersökning Àr att beskriva hur elever som gÄr i förskoleklass och deras förÀldrar och pedagoger skildrar den skriftsprÄkliga utvecklingen. LikasÄ vill jag undersöka om förÀldrarnas egna lÀsvanor hÀnger samman med barnets lÀsintresse och behÄllning av olika lÀsupplevelser. Undersökningen Àr kvalitativ med inramning av ett sociokulturellt perspektiv och empirin grundar sig pÄ tretton halvstrukturerade intervjuer.

Bakgrund? Kommunikation ?r en central del av sjuksk?terskans profession och har stor betydelse f?r att skapa trygghet, delaktighet och f?rst?else hos barn inom slutenv?rden. F?r att kommunikationen ska vara meningsfull beh?ver den anpassas efter barnets ?lder, mognad och individuella behov. Tidigare forskning visar dock att sjuksk?terskor ofta upplever utmaningar kopplade till tid, erfarenhet och kulturella aspekter.? Syfte? Syftet med denna litteratur?versikt var att beskriva sjuksk?terskans upplevelse av att kommunicera med barn inom slutenv?rden.? Metod? Studien genomf?rdes som en systematisk litteratur?versikt med kvalitativ ansats.

Tidig socioemotionell hÀlsa har visat sig ha betydelse för barnets senare utveckling (Leuzinger-Bohleber, 2014). Om problem i denna uppstÄr kan det leda till psykisk ohÀlsa vilket gör det viktigt att tidigt undersöka barns socioemotionella hÀlsa. Syftet med studien var att undersöka socioemotionell hÀlsa hos treÄringar i VÀsterbotten. Vidare, att undersöka om det finns könsskillnader samt om det finns ett samband med kostvanor. För att undersöka detta anvÀndes sjÀlvskattningsinstrumentet Ages & Stages Questionnaire: Social Emotional (ASQ:SE) dÀr förÀldrar till treÄringar (N = 878) skattade barnets  socioemotionella hÀlsa.

En fadder skickar varje mÄnad pengar till ett barn i ett fattigt, eller pÄ annat sÀtt utsatt, omrÄde. Som ett kvitto pÄ att pengarna kommer fram kan faddern brevvÀxla med sitt fadderbarn. Han eller hon kan ocksÄ besöka barnet. Mötet mellan fadder och fadderbarn kan vara omtumlande. En fadder gÄr frivilligt in i ett fadderskap.

Barn under 15 Är kan enligt svensk rÀtt i princip inte samtycka till sexuella handlingar. PÄ samma sÀtt anses barn under 18 Är inte kunna samtycka till sexuella handlingar mot ersÀttning. För att ansvar för sexualbrott mot barn ska anses föreligga krÀvs emellertid att gÀrningspersonen hade uppsÄt till eller var oaktsam i förhÄllande till barnets Älder. Enligt 6 kap. 13 § brottsbalken ska Àven den som inte insÄg men som hade skÀlig anledning att anta att den andra personen inte uppnÄtt den aktuella Äldern, dömas till ansvar.

BAKGRUND:Motorisk utveckling diskuteras utifrÄn tvÄ olika perspektiv bÄde den dynamiska utvecklingenoch den motoriska utvecklingen i stadier. Vikten av att ge barn god sjÀlvkÀnsla tas upp utifrÄnolika författares och forskares perspektiv. I undersökningen Àr det dock endast den motoriskasjÀlvkÀnslan som iakttagits. Motoriken kopplas till Merleau-Pontys fenomenologiska tankarom att kroppen och sjÀlen hör samman, liksom Ericssons forskning om sambandet mellanskolprestationer och motorik.SYFTE:VÄrt syfte med examensarbetet Àr att undersöka om barnets motoriska fÀrdigheter har ettsamband med vÄr tolkning av barnets motoriska sjÀlvkÀnsla, detta utifrÄn barnetsgenomförande av förutbestÀmda fysiska utmaningar.METOD:I undersökningen har en triangulering anvÀnts. En observation samt en muntlig enkÀt gjordes itvÄ förskoleklasser pÄ landsbygden, sammanlagt deltog 13 barn.

Föreliggande studie syftar till att undersöka vilka upplevelser, kÀnslor och tankar som förÀldrar till barn i behov av sÀrskilt stöd har i mötet med förskola/skola. Samt att undersöka hur det kan upplevas att vara förÀlder till ett barn i behov av sÀrskilt stöd. Forskningen utfördes genom att intervjua 6 förÀldrar som har barn med Downs syndrom, diabetes, autism, muskelsjukdom och dyslexi. Metoden som anvÀndes för att analysera intervjuerna var med hjÀlp av fenomenologi och hermeneutik. Resultatet visar dels att förÀldrar uppskattade pedagoger som anpassade pedagogik och miljö efter barnets behov samt att pedagoger förmedlade en helhetsbild om hur barnets dag sett ut.

Sverige ratificerade FN: s konvention om barnets rÀttigheter i juni 1990 och blev dÀrmed bundet att respektera principerna och bestÀmmelserna i konventionen. I december 2010 godkÀnde riksdagen den av regeringen föreslagna strategi som ska stÀrka barnets rÀttigheter i Sverige och som dÀrmed ersÀtter den strategi som gÀllt sedan 1999. Strategin innehÄller ett antal principer som bland annat syftar till att ett barnperspektiv ska införlivas i alla beslut och ÄtgÀrder som rör barn. Att ha ett barnperspektiv i sin yrkesutövning innebÀr bland annat att ha barnet i fokus samt att ta reda pÄ hur barnet uppfattar sin situation. DÀrtill handlar det Àven om att göra barnkonsekvensanalyser vid beslut som rör barn.