Syftet med denna undersökning är att utröna vuxna elevers hälsosituation och hur den inverkar på deras motivation i skolan och på skolarbetet. Studien syftar även till att ta reda på vilken motivation som driver dem; är det inre, yttre eller båda typerna av motivation. Detta med utgångspunkt utifrån Maslows och andra teoretikers påståenden om motivation som presenteras i vår litteraturgenomgång. För att undersöka detta har vi gjort en studie i form av kvalitativa intervjuer, där vi låtit sju elever svara på frågor om hälsa, motivation och hur deras upplevda hälsosituation påverkar skolarbetet. Studien innehåller respondenternas berättelser om sin egen hälsa och deras intresse och motivation till utbildningen. Resultatet diskuteras bla utifrån Antonovsky´s teori om Kasam och utifrån Katie Erikssons hälsobegrepp.

Inre motivation är per definition en drivkraft i beteendet drivet av intresse och tillfredställelse för arbetet i sig, utan närvaron av yttre belöningar. Då monetära belöningar är väldigt utbrett och kostar företag stora summor är det av intresse att även studera hur motivation påverkas av hur arbetet i sig ser ut.Syftet med denna studie är att med ett kvantitativt förhållningssätt beskriva och analysera vilka dimensioner i arbetet och dess miljö som predicerar inre motivation.De prediktorer som utifrån tidigare teori valts ut är tron på sin egen kompetens, tillhörighet, autonomi, feedback, personlig utveckling och arbetets meningsfullhet. För att besvara syftet har en enkät delats ut till 211 anställda inom organisationen Skandia Advise.Statistiska analyser av resultatet visar att inre motivation till 25 % prediceras av de sex dimensionerna tillsammans. Enbart tron på sin egen kompetens och personlig utveckling är säkerställda som enskilda prediktorer för inre motivation inom Skandia Advise vilket bör tas under beaktning i ett nytt belöningssystem..

SyfteSyftet med studien är att undersöka hur projektledare självskattar sitt ledarskap och projektmedlemmar upplever motivation i pre-development projekt på Karolinska Universitetssjukhuset och Scania.MetodStudien är kvantitativ och deduktiv. För att undersöka förekomst av transformellt ledarskap hos projektledare och inre motivation hos projektmedlemmar har vi valt att använda två frågeformulär, Multifactor Leadership Questionnaire Leader Form respektive Work Preference Inventory. Båda formulären är undersökta av forskare vad gäller validitet och reliabilitet.ResultatResultatet i vår undersökning visade att projektledare på Karolinska hade en högre förekomst av transformellt ledarskap än de på Scania. I båda organisationerna fanns även transaktionellt ledarskap i ganska stor utsträckning medan förekomsten av passivt undvikande ledarskap var lägre. I analysen av underfaktorerna i MLQ Leader Form (5x-Short) visade våra data för transformellt ledarskap att idealiserade inflytandet och intellektuell stimulans låg högre på Karolinska.

Syftet med studien var att undersöka vilka faktorer som personalen inom dagligvaruhandeln upplevde som viktiga för arbetsmotivationen utifrån Herzberg`s tvåfaktorteori. Studien undersökte även om det fanns samband mellan inre faktorer, yttre faktorer och personlighetsegenskaper. En enkätstudie genomfördes där 74 medarbetare inom dagligvaruhandeln i Mellansverige deltog. Ett t-test visade att skillnaden mellan inre och yttre faktorer inte var signifikant. En korrelationsanalys visade på samband mellan inre faktorer, yttre faktorer och personlighetsegenskaper.

Det som motiverar en människa behöver inte motivera en annan, det finns många olika faktorer som påverkar en människas motivation. I denna uppsats undersöktes vad som motiverade teknologer och naturvetare vid Uppsala universitet att engagera sig ideellt inom Uppsala teknolog- och naturvetarkår. Teorin som har använts är inre och yttre motivation, samt fyra behovsteorier; Maslows behovspyramid, Herzbergs tvåfaktorsteori, McClellands behovsteori och Alderfers ERG-teori. Utifrån denna teori togs 13 stycken nyckelord fram till en analysmodell, vilken sedan låg till grund för påståendena i enkäten. Metoden som användes i undersökningen var kvantitativ och resultatet visade att inre motivation hade mycket större påverkan än yttre motivation för ideellt engagemang.

I hälsoprofessionen är beteendeförändringar gällande fysisk aktivitet och kost centralt. Self-Determination Theory är en motivationsteori som i forskning använts för att undersöka motivation till fysisk aktivitet. Det finns däremot mindre litteratur som kopplar teorin till hälsosamma kostvanor. Studiens syfte är att kartlägga och jämföra motivation och målsättning till hälsosamma kostvanor hos en grupp studenter. Studien avser kartlägga samband mellan fysisk aktivitetsnivå, motivation och målsättning samt jämföra könsskillnader.

Sammanfattning Uppsatsens titel: Motivation till avancemang inom dagligvaruhandelnUppsatsnivå: Kandidatuppsats inom ledarskapFörfattare: Ahmed Ismail och Johan KarlssonHandledare: Henrik BarthNyckelord: Dagligvaruhandeln, avancemang, behov, mål samt inre och yttre motivationProblemformulering: Vad motiverar personal inom dagligvaruhandeln att avancera? Syfte: Studien syftar till att få en förståelse för vad som motiverar personal inom dagligvaruhandeln genom undersöka områdena behov, mål samt inre och yttre motivation. Vidare vill vi förstå vad som motiverar personal att avancera. Undersökningen genomförs i form av intervjuer med ett antal avdelningsansvariga samt säljledare och butikschef i en fallstudie inom dagligvaruhandeln. Teoretisk referensram: Vi utgår från fyra huvudbegrepp i vår teoretiska referensram vilka är behov, mål samt inre och yttre motivationsfaktorer. I dessa teorier utgår vi huvudsakligen från fem författare men det tas även upp flera andra författare som styrker deras påståenden.

 Syftet med studien var att undersöka hur inre motivation och arbetstillfredsställelse är relaterat till hög respektive låg personalomsättning och vad som är viktigt i valet att stanna på sin arbetsplats.  Studien genomfördes som en enkätundersökning på två kommunala förvaltningar, varav en hade hög personalomsättning och en hade låg personalomsättning. Enkäten var uppdelad i tre delar med sammanlagt 49 frågor och besvarades av totalt 249 personer. De mätinstrument som användes var BNS (Basic Need Satisfaction at work Scale) som mäter inre arbetsmotivation utifrån SDT (Self-Determination Theory) och MSQ (Minnesota Satisfaction Questionnaire) som mäter inre och yttre arbetstillfredsställelse. Resultatet visade att förvaltningen med hög personalomsättning hade högre yttre arbetstillfredsställelse än förvaltningen med låg personalomsättning. .

Belöningssystem har länge varit omdebatterat huruvida det påverkar anställdas motivation ochdet finns ingen universallösning som är möjlig att tillämpa generellt. Samtidigt är det av storstrategisk betydelse att ha ett välfungerande belöningssystem. Vi fick i uppdrag av SwedbankJuristbyrå att undersöka deras belöningssystem och hur de påverkar de anställdas motivation.Eftersom Swedbank Juristbyrå är en franchiseorganisation är det franchisetagarna själva sombestämmer vilket belöningssystem de vill använda. De har tre olika belöningssystem inomorganisationen, fast lön, enbart provision samt kombinerat fast lön och provision. För att förståhur de anställdas motivation påverkades av belöningssystemen användes teorier inom inre ochyttre motivation, belöningssystem och vilka problem dessa kan medföra.

Inre motivation är per definition en drivkraft i beteendet drivet av intresse och tillfredställelse för arbetet i sig, utan närvaron av yttre belöningar. Då monetära belöningar är väldigt utbrett och kostar företag stora summor är det av intresse att även studera hur motivation påverkas av hur arbetet i sig ser ut.Syftet med denna studie är att med ett kvantitativt förhållningssätt beskriva och analysera vilka dimensioner i arbetet och dess miljö som predicerar inre motivation.De prediktorer som utifrån tidigare teori valts ut är tron på sin egen kompetens, tillhörighet, autonomi, feedback, personlig utveckling och arbetets meningsfullhet. För att besvara syftet har en enkät delats ut till 211 anställda inom organisationen Skandia Advise.Statistiska analyser av resultatet visar att inre motivation till 25 % prediceras av de sex dimensionerna tillsammans. Enbart tron på sin egen kompetens och personlig utveckling är säkerställda som enskilda prediktorer för inre motivation inom Skandia Advise vilket bör tas under beaktning i ett nytt belöningssystem..

Genom att studera ledares motivation och tillfredsställelse i relation till motivationsteorin Self-Determination Theory (SDT) söktes stöd för undersökningens syfte och frågeställningar: hur respektive kön i ledarpositioner motiveras på arbetsplatsen i förhållande SDT ? om de är självbestämmande eller kontrollerade samt om det finns en relation mellan motivation och tillfredsställelse. Frågeformulär besvarades av 48 män och 93 kvinnor i olika ledarpositioner. Data analyserades i form av t-tester, ett Chi-Square-test, kategoriseringar samt ett beräknande av Work Extrinsic and Intrinsic Motivation Scale. Resultatet visade att den inre liksom den mest självbestämmande och minst kontrollerade motivationstypen motiverade mest utifrån självbestämmande profiler samt att det finns en relation mellan upplevelsen av motivation och tillfredsställelse.

Syftet med studien var att på lagidrottare (1) undersöka samband mellan motivation och socialt stöd utifrån familj, tränare och kompisar, (2) undersöka skillnader i upplevt stöd från familj, tränare och kompisar samt (3) undersöka skillnader mellan kvinnor och män inom variablerna motivation och socialt stöd. I studien deltog 101 lagidrottare (män n =49, kvinnor n =52) från totalt fem olika idrotter, synkroniserad konståkning, fotboll, handboll, innebandy samt ishockey, i åldrarna 16-40 (M = 22,39; SD =3,66). Data samlades in via kvantitativ ansats, mätinstrument som användes var Multidimensional Scale of Perceived Social Support samt The Behavioural Regulation In exercise Questionnaire-2. Resultatet visade positiva samband mellan motivation och socialt stöd, där framförallt stöd från kompisar var positivt relaterat med inre motivation. En kombination av stöd utifrån familj, kompisar och tränare uppvisade  ett positivt samband med inre motivation.

Föreliggande studie undersökte en eventuell skillnad i fysisk aktivitet mellan inre (intrinsic) och yttre (extrinsic) motiverade gymnasieelever med utgångspunkt från SDT-teorin (Self-Determination Theory) samt även eventuella köns- och åldersskillnader. Enkätformulär med items från IMI- (Intrinsic Motivation Inventory) och EMI- (Extrinsic Motivation Inventory) skalan för motivation tillsammans med det korta IPAQ-formuläret för fysisk aktivitet delades ut till 194 friskole-gymnasieelever från yrkesinriktade program. Resultatet visade att elever som var mer inre motiverade också var mer fysiskt aktiva. Ingen könsskillnad fanns för fysisk aktivitet eller för inre motivation. Inom IMI-subskalan för självständighet hade kvinnorna ett signifikant högre medelvärde än männen.

Syftet med denna studie är att se om metoden upprepad läsning kan ha någon effekt på elevers läsbeteende, attityd och motivation till läsning. Studien består av en teoretisk del och en empirisk del där elever deltagit i en fyra veckor lång intervention och där elever, föräldrar och lärare intervjuats genom semistrukturerade intervjuer. Elevers attityd, motivation och läsbeteende kan påverkas i positiv riktning vid användandet av lästräningsmetoden upprepad läsning. Detta sammanfattar kort resultatet av denna studie. I litteraturen framhålls flera beståndsdelar som kan påverka en elevs attityd och motivation till läsning. Inre och yttre motivation är två beståndsdelar som styr till exempel varför och av vilken anledning som en elev läser.

Syftet med studien var att undersöka vilka faktorer som personalen inom dagligvaruhandeln upplevde som viktiga för arbetsmotivationen utifrån Herzberg`s tvåfaktorteori. Studien undersökte även om det fanns samband mellan inre faktorer, yttre faktorer och personlighetsegenskaper. En enkätstudie genomfördes där 74 medarbetare inom dagligvaruhandeln i Mellansverige deltog. Ett t-test visade att skillnaden mellan inre och yttre faktorer inte var signifikant. En korrelationsanalys visade på samband mellan inre faktorer, yttre faktorer och personlighetsegenskaper.