Hur människor tänker om sig själva och andra påverkar dem och deras liv. Detta kan bli ett problem när individen har negativa automatiska tankar, det vill säga en inre censor. Gränserna när den inre censorn med sina automatiska tankeprocesser tar över blir för individen svåra att upptäcka eftersom den inre censorn upplevs som egna tankar. Syftet med detta examensarbete är att undersöka den inre censorns påverkan på det egna agerandet och hur relationen mellan den inre censorn och självkänsla, positiva och negativa tankar samt attribution. Undersökningen genomfördes med hjälp av enkäter till 33 studenter vid Luleå tekniska universitet samt med intervjuer av 15 personer utanför universitetet.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka faktorer som påverkar idrottslärares motivation i arbetet samt hur de ser på motivation i arbetslivet. Vi har utgått ifrån fyra frågeställningar som handlar om vilken uppfattning idrottslärare har kring motivation, vad motivation innebär för idrottslärare i arbetet, vilka hinder det finns för idrottslärares motivation samt hur idrottslärare ser på att upprätthålla sin motivation. Vi valde att göra en kvalitativ undersökning i form av intervjuer där vi intervjuade fem olika idrottslärare som arbetar på högstadiet. Idrottslärarna är mellan 30-65 år gamla med olika lång arbetserfarenhet.Vårt resultat visar att idrottslärare definierar begreppet motivation som en inre drivkraft och något som de brinner för. Idrottslärarna ser motivation som ett positivt begrepp.

Denna studie har undersökt hur ledare inom privat och offentlig sektor resonerar kring motivation av medarbetare, hur detta överensstämmer med medarbetarnas egna upplevda motivation samt en jämförelse sektorerna emellan. Tidigare forskning har visat att motivation är ett otydligt och mångfacetterat begrepp som kan påverkas av psykologiska behov samt inre och yttre motivationsfaktorer. Därmed är det en utmaning för ledare att hålla sina medarbetare motiverade. Studien baserades på sex halvstrukturerade intervjuer med ledare samt en enkät till medarbetare. Resultatet visade att ledarnas rationaler skiljde sig åt mellan sektorerna.

Organisationskultur är ett konkurrensmedel som är svårt att kopiera och som har fått betydande vikt i organisationers strävan mot bättre resultat. Att driva en kulturell förändring leder till problem, inte minst på grund av att organisationskulturbegreppet är abstrakt. Min studie är inriktad på att undersöka hur ledningen på If Industri, med utgångspunkt från nuvarande kultur, ska lyckas skapa motivation till en planerad förändring av organisationskulturen. Syftet med studien är därav att kartlägga nuvarande organisationskultur utifrån utarbetad idealkultur. Dessutom ska studien undersöka hur medarbetarna upplever att motivation kan skapas. Inom studiens ramar problematiseras begreppet kultur och möjligheterna att medvetet förändra en organisationskultur. Ett resonemang drivs även kring behovet av att skapa motivation för att kunna implementera idealkulturen. Studien har en teoretisk problemanalys kring begreppen kultur, förändring samt motstånd och motivation. En kombinerad problemanalysmodell har skapats av dessa begrepp.

Tidigare forskning har visat att mindfulness kan höja livskvaliteten inom en rad områden som till exempel välbefinnande, inre motivation och prestation. Dock saknas studier om dess inverkan på arbetslivet. Syftet med den här uppsatsen var att undersöka vilken roll mindfulness eventuellt kan spela för människan i arbetslivet, särskilt för arbetstillfredsställelse och arbetsmotivation.  Respondenter var 103 yrkesverksamma individer i olika åldrar och från olika yrkesgrupper, varav 78 kvinnor. En kvantitativ enkätstudie gjordes där respondenterna självskattade 81 påståenden bestående av de tre etablerade mätinstrumenten Five Facet Mindfulness Questionairre (FFMQ), Work Extrinsic and Intrinsic Motivation Scale (WEIMS) och An Index of Job Satisfaction.

Uppsatsens syfte var att undersöka vilken betydelse yttre påverkan och inre drivkrafter har haft i fyra individers karriärutvecklingsprocess inom en hårt konkurrensutsatt bransch, samt hur dessa har hanterat denna. Datainsamlingen genomfördes med hjälp av semistrukturerade mailenkäter, och det insamlade materialet bearbetades med hjälp av deduktiv tematisk analys. De teman som ligger till grund för analysen är: studie- och yrkesvägledning, cooling down, empowerment, informationsteorier, forskningslitteratur samt karriärvalsteorin SCCT. Studien visar att samtliga respondenter har utsatts för dämpande påverkan, cooling down, under sin uppväxt, både från skolpersonal, och den egna familjen, men också att de erhållit empowerment från andra håll. Respondenterna har hanterat denna yttre negativa påverkan på olika sätt, men gemensamt för dem alla är att de visat på en inre drivkraft, som trots den nämnda negativa påverkan gjort att de nått framgång inom sitt gebit.

Den sociala och fysiska miljö som omger måltiden är av stor betydelse för den äldre patienten. Syftet med studien var att beskriva äldre patienters måltidsmiljö och dess effekter ur ett omvårdnadsperspektiv. Metoden som användes var en litteraturstudie. Litteratursökningen har skett i databaserna CINAHL och Medline. Efter urval och granskning återstod 12 artiklar som var publicerade mellan åren 1994-2005, åtta kvalitativa och fyra kvantitativa artiklar.

Syftet med studien var att undersöka vad som motiverar arbetslösa deltagare i AMA Arbetsmarknads verksamhet Jobbcentrum att söka ett arbete. Ett annat syfte var också att undersöka om AMA hjälper dessa deltagare att motiveras och kunna återvända till den ordinarie arbetsmarknaden. Tidigare forskning inom området har ofta fokuserat på samband mellan arbetssökarbeteende och de arbetslösas förväntningar på och värderingar av arbete. Motivation sägs vara påverkad utifrån såväl inre som yttre faktorer. Våra teoretiska utgångspunkter har varit Becks teori om risksamhället samt två motivationsteorier, dels en teori om förväntningar och dels en teori om självbestämmande.

Tidigare undersökningar av motivationen att utöva friluftsliv har identifierat motiv som social samvaro, fysisk aktivitet, naturupplevelser och avkoppling, dock har området mest berörts i samband med planering och förvaltning av naturområden. Den här studien har undersökt motiv bakom människans friluftslivsutövande i syfte att förstå dessa drivkrafter i relation till mänskliga behov. Studien bestod av 31 deltagare från olika delar av Sverige, i åldrarna 22-75 med varierande sysselsättning, friluftslivs-utbildning, civilstatus och nationalitet, varav 16 kvinnor. Data samlades in genom att deltagarna fick skriva berättelser om sin motivation. Det insamlade materialet meningskoncentrerades och analysen resulterade i att tre abstrakta motiv kunde urskiljas: (1) att komma bort från något, samt (2) att få inre och (3) yttre stimulans.

För att kunna leda och styra ett tillverkande företag krävs det att man mäter rätt saker för att skapa sig ett gediget beslutsunderlag. Vad som är rätt att mäta är dock ingen självklarhet. Många företag vet inte alltid varför de mäter just det de mäter och vissa mätningar görs av ren tradition. I vissa specifika situationer, till exempel vid en stor investering i exempelvis produktionen, är det intressant att mäta innan investeringen genomförs och sedan jämföra detta med tidpunkt efter att investeringen tagits i bruk för att identifiera förbättringar till följd av investeringen.Syftet med detta examensarbete är att ta fram övergripande faktorer och specifika mätetal som ett tillverkande företag bör följa upp beroende på vissa inre och yttre omständigheter kring företaget. Inre omständigheter syftar till olika tillverkningsegenskaper och produktegenskaper, och de yttre omständigheterna syftar till bland annat konkurrensfaktorer.

I denna studie används en kvantitativ metod i form av enkätstudie som är till för att ta reda på karaktärsämneslärares och kärnämneslärares undervisningsmetoder. Studien har genomförts på gymnasieskolan där författarna arbetar. För att få ut mer av enkätmetoden så ges de responderade möjlighet till att kommentera kring sina tankar på varje fråga. Syftet med studien var att ta reda på eventuella skillnader och likheter mellan karaktärsämneslärarna och kärnämneslärarna på skolan. I litteraturgenomgången redovisas centrala begrepp, tidigare forskning, förhållanden som styr inlärningen och olika undervisningsmetoder.

Syftet med denna uppsats var att beskriva hur call centrer kan styra sin personal och identifiera hur avvägningen mellan inre och yttre effektivitet påverkar styrningen, samt att jämföra svensk och brittisk personalstyrning. För att besvara syftet har vi gjort fallstudier på två call centrer där vi genomförde personliga intervjuer med respektive platschef. För att ta reda på branschens arbetstagares synpunkter på personalstyrningen genomförde vi en intervju med deras fackliga ombud. Resultatet av vår empiriska undersökning jämförde vi sedan med hur den brittiska personalstyrningen beskrevs i teorin. Vi kom fram till att personalstyrningen karaktäriserades av prestationsmätning, regler och kontroller.

I detta examensarbete har vi undersökt vad som motiverar individer till att studera friluftslivskurser vid Högskolan i Kalmar, vi ville också ta reda på om det fanns några skillnader till motivationen om vi ser på kön eller åldersskillnader. Studien är tänkt som en del av ett forskningsarbete som kommer att bedrivas på Högskolan i Kalmar (Blivande Linneuniversitetet) vi har i denna studie valt att uppmärksamma vilken form av motivation som driver studenterna under utbildningen.I bakgrunden berörs tidigare forskning gällande olika motivationsteorier med anknytning till lärande. Vidare lyfter vi också fram forskning om vuxenutbildning och vad som motiverar till aktiviteter inom friluftsliv. Undersökningen bedrevs kvantitativt och data samlades in i form av en enkätundersökning. I vår kvantitativa undersökning bearbetade vi 70 enkäter som var fullständigt ifyllda. I undersökningen deltog 38 kvinnor och 32män mellan 19 år och 51 år. Resultatet redovisas i form av diagram som antingen berör inre motivation eller amotivation.

Den äldre människans upplevelse av hälsa och livskvalitet påverkas av tillgängliga resurser samt förmågan att tillvarata dem. Omvårdnad utifrån ett salutogent perspektiv söker efter faktorer som skapar hälsa. Att betona den äldre människans resurser är av stor betydelse för ett gott åldrande. Syftet med litteraturstudien var att med ett salutogent perspektiv, med relevans för sjuksköterskans hälsofrämjande arbete, belysa resurser som för den äldre människan främjar och bevarar ett gott åldrande. I litteraturstudien bearbetades 14 vetenskapliga artiklar utifrån en deduktiv ansats, med grund i den salutogena teorin.