Uppsatsen behandlar de skolreformer som genomfördes under 1990-talet. Det görs utifrån frågeställningen vad kommunaliseringen, friskolereformen och övergången till målstyrningen betytt för den enskilde lärarens syn på sitt uppdrag. Källmaterialet har samlats in genom kvalitativa intervjuer. Fem lärare från samma skolkommun har bidragit med sina olika yrkesberättelser med fokus på vad reformerna betytt för dem personligen. Resultatet visar att lärarna söker efter en god samstämmighet mellan deras inre övertygelse och faktiska arbetssituation..

Syftet med denna studie är att undersöka förekommande erfarenheter som finnas på den lokala nivån kring arbetet med elever som kommer från förberedelseklasser till den ?vanliga klassen?. Hur ser arbetet ut för att integrera eleverna och hur läggs arbetet upp kring måluppfyllelsen och vilka resurser anser skolledare och lärare finns? Studien bygger på totalt sju stycken intervjuer med skolledare och lärare på fyra olika skolor i en medelstor kommun i mellersta Sverige. Resultatet visar att både skolledare och lärare är medvetna om språkets betydelse för kunskapsutvecklingen.

Vest, H. (2012).Möjligheter och hinder för samverkan inom offentlig sektor. Uppsats i pedagogik på kandidatnivå. Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi.Denna undersökning syftar till att belysa upplevda möjligheter och hinder för samverkan, i arbetet med ungdomar rörande alkohol, narkotika, doping och tobak (ANDT). Studiesubjekten utgörs av 14 anställda på en kommun i södra Norrland.

IT (Informationsteknologi) används i dag mycket för att distribuera och förmedla information internt och externt. Ett bra verktyg för informationshantering är verksamhetens intranät. Arbetet handlar om användbarhet i små SharePoint-projekt. Med användbarhet omfattas faktorerna användarvänlighet, anpassning och användaracceptans. Små SharePoint-projekt (på under 300 timmar) innebär att det finns mindre resurser för att tillämpa användbarhet.Syftet med detta arbete är att undersöka utvecklare inom SharePoint sina åsikter och förhållningssätt kring användbarhet, samt hur användbarhet bäst kan uppnås i små projekt med begränsade resurser.

Syftet med denna kvalitativa studie var att genom semi-strukturerade intervjuer undersöka hur lärare ser på sin pedagogiska förmåga att individanpassa undervisningen för elever med ADHD, eller liknande svårigheter, samt vilka kunskaper lärare har om ADHD. Vidare undersöktes deras uppfattningar om möjligheter och svårigheter i undervisningen, vilka strategier de kunde använda sig av, samt hur de såg på inkludering. Med en hermeneutisk forskningsansats gavs lärarna möjlighet att fritt uttrycka sina tankar och åsikter kring forskningsfrågorna. Resultatet visar att möjligheter och svårigheter i undervisningen till stor del handlar om vilka resurser de har i form av tid, pengar och personal, eftersom elever med särskilda behov är en extra kostnad för skolorna. Majoriteten av lärarna är beredda att ta egna initiativ till vidareutbildning för att lära sig hur de på bästa sätt kan bemöta dessa elever.

Denna uppsats har haft som syfte att undersöka olika uttryck för ett salutogent perspektiv vid behandlingen av missbrukare på behandlingshem i Sydafrika. Frågeställningarna var: ? Vad är personalens uppfattning om huruvida man arbetar utifrån ett salutogent perspektiv?? Vilka möjligheter ser personalen att arbeta ur ett salutogent perspektiv?? Vilka resurser ser personalen hos patienterna och i deras omgivning?Det empiriska materialet för att uppfylla syftet och svara på frågeställningarna säkerställdes genom fem kvalitativa intervjuer och observationer vid ett behandlingshem utanför Kapstaden i Sydafrika.Den teoretiska utgångspunkten för uppsatsen kommer från Aaron Antonovsky och hans salutogena KASAM-teori. Den bygger på tanken att man ska fokusera på det ?friska? i individen, på personens resurser.

Att uppmärksamma och kartlägga en organisations inre liv kan hjälpa till ökad förståelse för medarbetarens tillfredsställelse och öka beredskapen för framtidens förändringar. Denna studie är ett försök till en helhetlig bild av ett företag i förändring genom delarna organisationsklimat, arbetstillfredsställelse och personalomsättning. Organisationsklimatet kartläggs utifrån en modell där komponenter som ledarskap, personalpolitik, individer m.m. ligger till grund för ett antal intervjuer. Studien visar att klimatet som präglar valda undersökningsrena kategoriseras av snabba beslut och ett på grund av företagets expansion och historia, både personalmässigt och strukturellt haltande.

Elektroniska tjänster utgör en stor del av marknadsekonomin i större delen av världen således även på den inre marknaden. Elektronisk handel, där elektroniska tjänster ingår, har under de senaste åren expanderat. U.S. Bureau of Census uppskattade att elektroniska tjänster genererat i drygt 600 miljarder kronor under år 2005. Det är en ökning med 24.6 % från föregående år.

Syfte: Denna uppsats syftar till att skapa förståelse för NPM och resursfördelning med avseende på resursfördelningsmodeller och dess användning i offentlig sektor. Metod: Utifrån studiens syfte har en deduktiv kvalitativ metod använts. Empirisk data har samlats in genom ostrukturerade intervjuer. Det empiriska materialet har sedan tolkats och redovisats i uppsatsens analys. Resultat och slutsats: Fördelningen av utbildningssektorns resurser diskuteras utifrån skillda uppfattningar av lagen ?offentliga bidrag på lika villkor?. Detta ställer stora krav på den resursfördelningsmodell som är framtagen av barn- och ungdomsnämnden i Gävle.

Syftet med denna uppsats är dels att beskriva den historiska tendensen avseende föräldrars aktivitet i relation till grundskolan mellan tidigt 1990-tal och sent 2000-tal. Vidare är syftet att förklara tendensens karaktär med hänvisning till den decentralisering och marknadsanpassning som skolväsendet genomgick vid åren kring 1990. Resultaten av uppsatsens empiriska undersökning visar att föräldrars aktivitet, uttryckt i antal anmälningar av grundskolan till Skolverket, stadigt ökade mellan 1993 och 2008. Resultaten visar även hur kontrollen över grundskolans resurser flyttades från staten till kommuner, privata och kommunala skolenheter, och familjer, vid åren kring 1990. Enligt det teoretiska resonemang som förs i uppsatsen förändrade omfördelningen av resurser inom skolväsendet innehållet i relationen mellan grundskola och familj.

På senare tid har det blivit alltmer vanligt för företag att agera i nätverk. Ett motiv till att samarbeta är att företag behöver resurser. Detta är speciellt påtagligt för små och medelstora företag som ofta inte har tillräckliga interna resurser. Dock har det påvisats att nätverkssamarbeten ofta uppfattas som misslyckade, vilket kan ha sin förklaring i att beslutsfattare inte har tillräcklig kunskap om de positiva och negativa aspekter som samarbeten kan innebära. Viktiga aspekter då det gäller agerande i nätverk är teorier om kärnkompetenser, ordervinnare och kvalificerare samt transaktionskostnader.

 Syfte: Syftet med vår uppsats är att vi vill lära oss mer om olika beslutsmodeller.Metod: Vi har valt att samla in data dels genom intervjuer samt tidigare gjorda undersökningar. Den information vi fått genom intervjuer har vi valt att redovisa i löpande text, frågorna bifogar vi som bilaga sist i uppsatsen. Den information vi införskaffat via intervjuer har vi valt att jämföra med vår teoretiska referensram som består av 4 olika beslutmodeller och denna jämförelse utgör även vår analys.Resultat & slutsats: Vi kom fram till att hos alla företag var tid ett problem vid arbetet kring IT, då kärnverksamheten i princip alltid går i första hand. Tätt följt av tid var att kompetens och resurser ofta är ett problem. Värt att notera är att inget av de företag vi behandlat har IT som kärnverksamhet.

Syftet med denna kvalitativa studie var att genom semi-strukturerade intervjuer undersöka hur lärare ser på sin pedagogiska förmåga att individanpassa undervisningen för elever med ADHD, eller liknande svårigheter, samt vilka kunskaper lärare har om ADHD. Vidare undersöktes deras uppfattningar om möjligheter och svårigheter i undervisningen, vilka strategier de kunde använda sig av, samt hur de såg på inkludering. Med en hermeneutisk forskningsansats gavs lärarna möjlighet att fritt uttrycka sina tankar och åsikter kring forskningsfrågorna. Resultatet visar att möjligheter och svårigheter i undervisningen till stor del handlar om vilka resurser de har i form av tid, pengar och personal, eftersom elever med särskilda behov är en extra kostnad för skolorna. Majoriteten av lärarna är beredda att ta egna initiativ till vidareutbildning för att lära sig hur de på bästa sätt kan bemöta dessa elever.

Övervikt bland barn är ett växande problem. Därför var syftet med studien att beskriva BVC-sjuksköterksors upplevleser av att möta överviktiga barn och deras föräldrar. Åtta intervjuer genomfördes med BVC-sjuksköterskor som hade vidareutbildning inom barnhälsovård. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet blev sju kategorier som kunde sammanföras till två teman: Att fokusera på barnet i sitt familjesammanhang, Att påverkas av direktiv och känsla.

Syftet med denna kvalitativa studie var att genom semi-strukturerade intervjuer undersöka hur lärare ser på sin pedagogiska förmåga att individanpassa undervisningen för elever med ADHD, eller liknande svårigheter, samt vilka kunskaper lärare har om ADHD. Vidare undersöktes deras uppfattningar om möjligheter och svårigheter i undervisningen, vilka strategier de kunde använda sig av, samt hur de såg på inkludering. Med en hermeneutisk forskningsansats gavs lärarna möjlighet att fritt uttrycka sina tankar och åsikter kring forskningsfrågorna. Resultatet visar att möjligheter och svårigheter i undervisningen till stor del handlar om vilka resurser de har i form av tid, pengar och personal, eftersom elever med särskilda behov är en extra kostnad för skolorna. Majoriteten av lärarna är beredda att ta egna initiativ till vidareutbildning för att lära sig hur de på bästa sätt kan bemöta dessa elever.