Inledning: Tidigare studier beskriver att karriärsutveckling handlar om vilken riktning en individ tar i sitt arbetsliv. Hur karriärsutveckling sker och vad som påverkar individen är olika för kvinnor och män. Tidigare studier visar att det finns både inre och yttre faktorer som påverkar en individs karriärsutveckling. Vidare visar tidigare studier också att familjesituation och homosocial reproduktion även påverkar en individs karriärsutveckling. Studier visar att kvinnor har svårare än män att utvecklas i sina karriärer och orsakerna till att kvinnorna har svårigheter kan bland annat bero på glastaket.

Det finns ingen enhetlig definition på risk. Innebörden av risk skiljer sig åt beroende på vem man frågar. Risk är allmänt något som inte är önskvärt och något företagen vill undvika. Att kunna se möjligheterna med risk är en nyare syn på området som skiljer sig mot traditionell riskhanterings inriktning på att minimera skadeverkningar. Hur mycket resurser företagen spenderar på riskhanteringsfunktioner skiljer sig åt märkbart.

Denna undersöknings problematisering har som fokus att klargöra hur stress hanteras inom olika yrkesområden. För att göra denna problematisering hanterbar så har undersökningen begränsats. Begränsningen utgör att endast studera hur olika arbetskulturer hjälper de verksamma inom specifika yrkesområden att tackla stress. Utifrån denna begränsning så undersöks fenomenet utifrån följande frågeställningar. Hur upplevs stressen och arbetskulturen inom de specifika yrkesområdena.

Uppbyggandet av ett varumärke är en process som ständigt pågår i ett företag. Litteraturen visar på olika strategier för att bygga varumärken, men nästan uteslutande bygger forskningen på stora företag. Stora företag planerar varje år en budget för vad de skall satsa på olika marknadsföringsaktiviteter, detta är något som mindre företag oftast inte gör då de inte har samma resurser i form av pengar som stora företag. Mindre företag utgör 96,2% av alla företag i Sverige och bygger därför upp en stor del av den svenska ekonomin. Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur mindre företag går tillväga för att bygga upp ett starkt varumärke.

Inledning: Studien undersöker hur klienter som har gått i hypnosterapi har upplevt sin terapi. Vad har varit gynnsamt och vad har hindrat deras process. Syftet är att öka kunskapen och förståelsen om klienters erfarenhet och upplevelse av hypnosterapi.Frågeställningar: Hur upplevs hypnosterapi? Vilka väsentliga faktorer framträder som hindrande respektive gynnande av en positiv hypnosterapeutisk erfarenhet?Metod: Kvalitativ metod, halvstrukturerade intervjuer. Intervjuer med sex klienter som gått i hypnosterapi.

Denna empiriska studie gjordes i syfte att ta reda på vilka framtida utmaningar arbetsgivare ställs inför då de ska locka till sig och rekrytera 80-talister som arbetstagare och medarbetare. För att få reda på detta så ställdes frågorna; Vad finner 80-talister attraktivt i ett kommande arbete? och Vilka motivationsfaktorer påverkar 80-talisterna i arbetslivet? Undersökningen gjordes med en kvantitativ metod i form av en enkät och på ett deskriptivt vis har resultatet av studien redovisats med hjälp av text och diagram. Studien har en deduktiv ansats och som teoretisk utgångspunkt har Kaufmann och Kaufmanns inre och yttre arbetsvärden samt Mitchell och Larsons syntesmodell om motivation använts. Tidigare studier och forskning kring 80-talisters värderingar och motivation till arbetslivet har tagits fram för att kunna möjliggöra kopplingar till empiri.

Bakgrund: Mjuka ryggortoser har länge använts som behandling för personer med ländryggssmärta. Det finns viss forskning som påvisar ortosens positiva effekt på både de fysiska och de psykologiska besvären. Det saknas dock studier på hur personerna själva upplever ortosbärandet vid fysisk aktivitet.Syfte: Att utifrån ett socialkognitivt perspektiv undersöka upplevelsen av användningen av mjuka ryggortoser vid fysisk aktivitet hos personer med ländryggssmärta.Metod: Studien har en kvalitativ design med en induktiv ansats. Data samlades in via sex individuella intervjuer baserade på en semistrukturerad intervjuguide. Sedan gjordes en kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Den kvalitativa innehållsanalysen resulterade i fem kategorier som sedan skapade ett tema: Inre och yttre faktorer av användandet förändrar kvalitet och kvantitet på fysiska aktiviteter.Slutsats: Intervjupersonerna upplever inre faktorer och yttre faktorer av användandet av den mjuka ryggortosen vid fysisk aktivitet.

Titel: Skapar traineeprogram konkurrensfördelar? Seminariedatum: Tisdagen den 11 Januari 2005 Ämne/kurs: FEK 582 Kandidatseminarium, 10 poäng Författare: Henrik Ohlsson, Martin Sagnert, Pontus Sellberg Handledare: Robert Wenglén Nyckelord: Traineeprogram, konkurrensfördelar, strategiska intentioner, strategiskt verktyg, organisatoriska resurser. Syfte: Vårt syfte är att undersöka vad företag har för intentioner med sitt traineeprogram och vilken betydelse traineeprogram har för företag i en allt mer konkurrensintensiv omvärld. Metod: Vi har valt att göra en kvalitativ studie av nio företag med hjälp av semistrukturerade telefonintervjuer. Vi använder abduktiv ansats, det vill säga att vi använder oss av både induktiv och deduktiv ansats under studiens gång.

Denna studie är ett kvalitetssäkringsprojekt inom BUP och syftet med studien är att undersöka och få fördjupad kunskap om tonårsflickors upplevelser av att ha gått i uttryckande konstterapibehandling i grupp. Uttryckande konstterapi är en psykoterapimetod, som förutom det verbala språket använder sig av olika konstnärliga icke-verbala språk såsom bild, musik, dans/rörelse, samt poesi, psykodrama och saga/myt i behandlingsprocessen. Metoden finns inom Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken (BUP) inom Landstinget i Värmland (LiV).   Deltagare i studien är tonårsflickor mellan 15 och 19 år, som deltagit i uttryckande konstterapi i grupp inom BUP. De tillfrågades om det varit hjälpsamt och i så fall vad var det som var hjälpsamt? Åtta forskningsintervjuer med öppna frågor har genomförts och materialet har sedan bearbetats utifrån Tematisk analys. Resultatet som framkom ur intervjustudien visar på att behandlingen har haft positiva effekter både på kort och lång sikt.

Syftet med denna uppsats var att beskriva hur call centrer kan styra sin personal och identifiera hur avvägningen mellan inre och yttre effektivitet påverkar styrningen, samt att jämföra svensk och brittisk personalstyrning. För att besvara syftet har vi gjort fallstudier på två call centrer där vi genomförde personliga intervjuer med respektive platschef. För att ta reda på branschens arbetstagares synpunkter på personalstyrningen genomförde vi en intervju med deras fackliga ombud. Resultatet av vår empiriska undersökning jämförde vi sedan med hur den brittiska personalstyrningen beskrevs i teorin. Vi kom fram till att personalstyrningen karaktäriserades av prestationsmätning, regler och kontroller.

Undersökningen har gett mig en bättre förståelse av begreppet motivation som är definierat på många olika sätt och används i olika teorier och diskussioner. Enligt Imsen (2000) kan motivation komma från inre eller yttre krafter. Skolverket (2003) framhåller att motivation är ett komplext begrepp som består av den kognitiva processen, elevernas känslor och de kulturella förhållanden som eleverna befinner sig i. Utifrån min egen erfarenhet och olika vetenskapliga teorier, som jag har läst, har jag fått min uppfattning om motivation. Enligt min uppfattning innebär motivation en rad olika aktiviteter, där läraren behöver forma arbetsklimat, starka undervisningsbetingelser, stödja elever individuellt och i gruppen samt uppmuntra engagemang.Undersökningen har gett mig en bättre förståelse av begreppet motivation som är definierat på många olika sätt och används i olika teorier och diskussioner.

Bakgrund. Övervikt och dess negativa följder har blivit alltmer uppmärksammade de senaste hundra åren då prevalensen framförallt i västvärlden har ökat kraftigt till följd av den automa- tiserade vardagen och tillgången på mat med högt näringsinnehåll. Problemformulering. Då snart hälften av alla människor i Sverige är drabbade av övervikt, vilken innebär stora hälso- risker och psykosocialt lidande, är viktminskning en önskan hos många. Trots kunskap om överviktens nackdelar och en önskan om att förlora sin övervikt är det svårt för många att lyckas med sin viktminskning.

Kritik har riktats mot hur landstingen använder sina resurser. Kritiken har gjort att landstingen pressats till att förändra sin styrning. Studien undersöker utifrån ett New Public Management perspektiv vilka åtgärder landstingen har vidtagit gällande vårdens inköpsprocess för att möta de ökade kraven. Studien sammanlänkar teorier om stordriftsfördelar med New Public Management för att undersöka om landstingets resursanvändning kan påverkas genom gemensam upphandling. Den empiriska studien bygger på intervjuer från två olika landsting.

Flera olika studier visar att det finns brister i de insatser som kommunerna erbjuder barn som upplever våld, detta trots att regeringen skärpt lagstiftningen för målgruppen. Några kommuner i Sverige har börjat använda en ny metod, Kids club, som specifikt är utformad för gruppen barn som upplevt våld. Vårt syfte med uppsatsen är att genom att undersöka motiven till att kommuner vill implementera en ny metod för barn som upplevt våld, Kids club, förstå vilken form av motivation som ligger till grund för denna vilja. Uppsatsen har en kvalitativ ansats, där vi genom att genomföra intervjuer med representanter från olika kommuner skapar förståelse för motiven bakom implementering av Kids club. De slutsatser vi fann i uppsatsen är att det finns två teman bakom motiven, dels enskilda personers motiv samt kommunen som organisations motiv.

Syftet med studien är att få en djupare förståelse för elevers motivation till skolarbete kontra sin specialidrott. Vidare är syftet att undersöka om elevers grupptillhörighet påverkar motivationen och deras arbetsinsats för skolarbetet. Denna studie redogör för forskning om elevers förhållningssätt till lärande och vikten av meningsfulla möten i skolan och dess betydelse för motivationen. Vidare lyfts forskning om pojkars förhållningssätt till skolan samt kamrateffekter när det gäller motivation och prestation i skolan. Detta jämförs sedan mot elevers synpunkter och tankar kring fenomenet.