Förälderns inre representationer av sig och sitt barn har visat sig påverka förälderns förmåga att erbjuda sig som anknytningsperson till sitt specifika barn. Förälderns representation av omvårdnad har också visat samband med barnets förmåga att skapa en trygg anknytningsrelation. I denna pilotstudie undersöks det kvalitativa sambandet mellan förälderns inre representation av sig och sitt barn, prematuritet och självskattade depressiva symptom. Den svenska översättningen av den semistrukturerade intervjumetoden Working Model of the Child Interview ? WMCI, har använts för bedömning av de inre representationsmönstren.

Denna forskning har två syften.Dels att undersöka grad på motivationsfaktorerien arbetsmiljö och eventuellakorrelationermellan motivationsfaktorerna.Enkäten baseradespå frågor från QPSNordic,Lockeoch Lathams (1990) frågeformuläroch occupational self-efficacy scale (OSES).Totalt hundra anställda (n = 100) deltog iundersökningen. Andra delen var att undersökachefers motivationsstrategier somanvänds för att motivera sinaanställda. I detta sammanhanghar anställdes uppfattning av destrategier somanvänds av cheferna också undersökts.Det skapades två struktureradefrågeformulär med öppnafrågor, en för cheferoch en för deanställda. Resultatenfrån enkätstudien visar attflesta motivations-faktorer låg på en medelgrad,utom motivationsfaktorn feedbackoch delfaktorn yttre belöningsom liggerpå en låg grad i denundersökta arbetsmiljön. Resultatet visarflera signifikantakorrelationer mellan motivationsfaktorerna.Frånde struktureradefrågeformulären visar resultatetatt alla chefer motiverar sina anställda ochchefer har både lika och olikamotivationsstrategier i sinarbetsplats.

? Den här uppsatsen handlar om att aktivt välja och bli religiös i vuxen ålder.Det inledande syftet med uppsatsen är att studera den vuxna individens självvalda religiositet och beskriva och förmedla den så som den verkligen ter sig och upplevs för den troende själv.Jag har i min uppsats fyra huvudfrågeställningar:Vem? När? Hur? Varför?? Jag har under arbetets gång intagit ett hermeneutiskt forskningsperspektiv och i och med det ett hermeneutiskt förhållningssätt, arbetssätt och metoder och använt mig av litteraturstudier samt en intervju- och en enkätundersökning för att uppnå bästa undersökningsresultat.? Analysresultaten av mitt arbete kan redovisa följande resultat i frågorna:Vem? En ?sökare? av olika anledningar och slag.När? Efter yttre omständigheter såsom dödsfall, skilsmässa eller dylikt. Efter inre omständigheter, ofta beskrivet som en längtan eller ett behov.Hur? Har sökt Gud. Gud har sökt dem.Varför? För att möta ett behov..

SammanfattningSyftet med studien är att få en större inblick i de faktorer som eleverna själva upplever har betydelse för deras motivation till skolarbete. I dagens skola känner sig lärare ofta maktlösa inför elever som är omotiverade och saknar lust till skolarbete. En ökad medvetenhet och förståelse för vilka motivationsfaktorer som påverkar eleverna i deras skolarbete ger lärarna fler och effektivare verktyg att stimulera eleverna. Ofta är brist på motivation situationsbunden, eleven kan mycket väl vara motiverad i andra sammanhang än skolan. Så hur kan lärarna väcka denna lust och nyfikenhet hos omotiverade elever och vilka faktorer påverkar eleverna?Särskilt utmanande kan det vara att försöka motivera elever i behov av särskilt stöd.

Motiverade revisionsmedarbetare är mer organisatoriskt engagerade, mår bättre och är mer produktiva. Vad som motiverar revisionsmedarbetare är ett viktigt ämne eftersom revisionsbyråerna behöver motivera och hålla kvar kvalificerad personal med hög kompetens för att upprätthålla god revisionskvalitet.Syftet med studien är att utforska och förklara vad som påverkar revisionsmedarbetares motivation. Studien avser dels att utforska kategoriseringen av motivationsfaktorer och dels att förklara vad som påverkar revisionsmedarbetares motivation. Med hjälp av en kombination av teorier och tidigare forskning inom motivation, arbetsglädje och work values samt resultatet från en pilotstudie, har en modell utvecklas som illustrerar olika motivationsfaktorer och vad som antas förklara dessa. För att testa modellen empiriskt har en enkätundersökning skickats till revisorsassistenter, godkända och auktoriserade revisorer samt partners, vilket resulterade i 276 fullständiga svar.Genom en explorativ faktoranalys har revisionsmedarbetares motivation delats in i fem komponenter; arbetet i sig, socialt stöd, belöningar, prestige och privatliv.

Motivationsforskningen i allmänhet och självbestämmandeteorin i synnerhet, pekar på vikten av inre motivation när det kommer till att predicera ett aktivt liv på lång sikt. Denna studie undersöker sambandet mellan elevers motivation till idrottslektioner och det stöd som finns i deras omgivning. Vidare undersöks om det finns något samband mellan upplevelsen av stöd från läraren och upplevt stöd från kamrater och föräldrar på fritiden. En enkätundersökning bland ett urval av Umeå kommuns niondeklassare genomfördes. Resultatet av regressionsanalysen visade på att upplevt lärarstöd jämfört med upplevt stöd på fritiden, har en större betydelse för elevers upplevelse av inre motivation.Resultatet visade även på ett medelstort samband mellan upplevelsen av stöd på fritiden och upplevt lärarstöd.

Mitt mål med detta arbete var att ta reda på hur elever lär sig på olika sätt. Detta för att kunna individanpassa undervisningen efter olika elevers behov. I litteraturgenomgången tar jag kortfattat upp hur hjärnan fungerar samt Howard Gardners teorier om olika intelligenser. Vidare skriver jag om olika inlärningsstilar. Jag har valt att koncentrera mig på holistiskt, sekventiellt, kinestetiskt, auditivt och visuellt lärande.

Gymnasieelevers hälsa har under de senaste åren varit ett centralt diskussionsämne. Ungdomar upplever att skolan är en av de största stressfaktorerna i deras liv (SOU 2006:77). Ett växande program är individuella gymnasieprogrammet (IV) där 11 % av eleverna som slutar grundskolan går eftersom de inte har tillförskaffat sig en behörighet till ett nationellt program. Syftet med studien är att undersöka IV elevers stresstålighet i relation till skolans ansvar att tillhandahålla ett gott skolklimat. Frågeformuläret "Känsla av sammanhang" (KASAM) som mäter individens förmåga att bemöta olika stressorer som uppkommer i livet användes.

Psykosocial motståndskraft (?resilience?) innebär att klara sig bra i samband med motgång. Det är viktigt att främja detta i unga år då utvecklingskaskader (kedjereaktioner) som följd av olika upplevelser kan påverka resten av livet. Syftet med denna studie var att undersöka hur motståndskraft uppfattas och hur det främjas i det dagliga arbetet i förskolan. Sju intervjuer med förskolepersonal genomfördes och analyserades och resultatet tyder på att begreppet i sig inte är känt men att många delar av det appliceras.

Syftet med studien var att undersöka hur patienter och sjukgymnaster utifrån egna upplevelser och erfarenheter ser på orsaker till att kvinnor drabbas av anorexia- och bulimia nervosa (AN och BN). Intervjuer gjordes och data analyserades med innehållsanalys. Analysen ledde fram till två huvudkategorier: Inre och yttre faktorer. Resultaten visade att orsakerna till att någon drabbas av AN eller BN är komplexa, men det som framkom av informanterna var att den som drabbas måste ha en sårbarhet för att kunna utveckla någon av dessa diagnoser. Otydliga familjeförhållanden och samhällets syn är enligt informanterna två av de största orsakerna till att någon drabbas av AN eller BN.

Sociala bedömningar gör människor dagligen. Det klassiska sättet att studera attribution har varit att dela upp beteendet i inre och yttre orsaker. Informationsmängden påverkar bedömningen och kan spegla stereotypiska uppfattningar. Normer finns överallt i samhället och påverkar sociala bedömningar. Studiens syfte var att se hur gymnasieungdomar bedömer en människa som förtalar en annan människa.

Syftet med studien var att undersöka elevers tankar kring motivation och vilka faktorer som påverkar dem till lärande. Frågeställningarna vi ställde oss var: Vilka motivationsformer påverkar elevers motivation? Hur påverkas elevers motivation av lärmiljön, undervisningen samt elevens egen självbild? Vi genomförde en kvalitativ undersökning då vi intervjuade 24 elever i åldrarna 10-12 år.Resultatet visade att de flesta elever blev motiverade av yttre faktorer. Majoriteten motiverades till att gå i skolan, då de såg det meningsfullt och kunde knyta an skolkunskaperna till det verkliga och vardagliga livet utanför skolan. Att få en bra utbildning och ett bra arbete var viktigt för dem.

Självkänsla har befunnits ha en relation med de olika personlighetsdimensionerna i Big Five. Dock har olika självaspekters roll inte belysts i tidigare studier. Syftet med denna studie är att undersöka relationen mellan inre och yttre aspekter av självkänsla och personlighet. Studien baseras på en enkätundersökning där 74 psykologistudenter på Stockholms universitet deltog. En multivariat variansanalys visade att en signifikant effekt av bassjälvkänsla och förvärvad självkänsla på Big Five dimensionerna fanns.

Syftet med studien var att undersöka hur nyutbildade intensivvårdssjuksköterskor upplevde introduktionen på intensivvårdsavdelningen (IVA). Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer av tio nyutbildade intensivvårdssjuksköterskor. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. I huvudresultatet framkom två teman. Första temat ?Yttre faktorer som påverkar upplevelsen av introduktionen både positivt och negativt? innehöll kategorierna bemötande, checklista/introduktionsprogram, handledning, mentorskap, psykosociala miljön och organisatoriska faktorer.

Studien handlar om självskadebeteende. Syftet med undersökningen var att få reda på vilka yttre faktorer som påverkade tre unga tjejer att börja skada sig själva. Forskningen på området anser att personer börjar skada sig själva pågrund av sexuella övergrepp i ung ålder, men det framgår tydligt i resultatet att sexuella övergrepp i detta fall inte påverkade tjejerna i studien. Till grund för tjejernas destruktiva beteende ligger traumatiska händelser i deras uppväxt både i lågstadieålder samt högstadieålder.Metoden som användes i studien var semistrukturerade intervjuer eftersom intervjuaren då kan rikta sin fulla uppmärksamhet mot respondenten.Resultatet är utformat på ett narrativt sätt vilket gjorde att resultatet kunde presenteras i berättelseform. I resultatet framkom vilka yttre påverkansfaktorer som påverkade tjejerna att börja skada sig, som till exempel föräldrars skilsmässa, eller plötslig död i deras nära omgivning..