Målet med detta arbete är att bättre förstå hur riktlinjer ska skapas och användas. Utgångspunkten har varit att media uppmärksammat ett flertal incidenter där främmande människor tog oönskad kontakt med olika förskolor i Karlskronaområdet. Författarna ville då se över hur kommunen arbetade med frågor om yttre hot vilket medförde att arbetet utmynnade i ett försök om att bättre försöka få förståelse för riktlinjer och dess användning då kommunen vid arbetets start saknade riktlinjer för yttre hot av denna typ. Metoden som använts är av kvalitativ art i form av intervjuer med några säkerhetsansvariga för förskolor i andra svenska kommuner. Resultatet av dessa intervjuer tillsammans med kompletterande material från generella tillvägagångssätt för identifikation och analys av säkerhetsproblem resulterade i ett förslag på arbetsmetoden vid skapandet av riktlinjer samt en påminnelse om att se över befintliga riktlinjer för yttre hot..

Syftet med föreliggande studie var att undersöka och jämföra motivationen hos amatör- och elitfotbollsspelare mot bakgrund av ålder, prestationsnivå och attribuering. Följande frågeställningar har besvarats: (1) Skiljer sig motivationen åt mellan elitidrottare och amatöridrottare? (2) Attribuerar elitidrottare och amatöridrottare olika? (3) Påverkar ålder motivationen? Försökspersoner (n=32) i ett amatörlag (n=16) och ett elitlag (n=16) fick fylla i en enkät, uppbyggd av Sport Motivation Scale och Attribution Theory. Ett oberoende t-test och ett korrelationstest utfördes. En signifikant skillnad upptäcktes mellan amatör och elit på kategorierna Inre Motivation och Amotivation.

Individer med ett psykiskt funktionshinder har varit en del av en het debatt som pågått i Sverige en längre tid. Att ha både ett psykiskt funktionshinder och ett missbruk kallas för att ha en Dubbeldiagnos, (DD). Denna studie vill undersöka hur vårdpersonal upplever sitt arbete med att motivera brukare med DD till att förändra sin dagliga livsföring. Studien baseras på kvalitativa intervjuer med vårdpersonal, sammanlagt 12 intervjuer. Vårdpersonalen upplever sitt arbete som mycket positivt men att en känsla av frustration uppkommer då framsteg sker i en mycket långsam process.

Syftet med studien var att undersöka hur patienter och sjukgymnaster utifrån egna upplevelser och erfarenheter ser på orsaker till att kvinnor drabbas av anorexia- och bulimia nervosa (AN och BN). Intervjuer gjordes och data analyserades med innehållsanalys. Analysen ledde fram till två huvudkategorier: Inre och yttre faktorer. Resultaten visade att orsakerna till att någon drabbas av AN eller BN är komplexa, men det som framkom av informanterna var att den som drabbas måste ha en sårbarhet för att kunna utveckla någon av dessa diagnoser. Otydliga familjeförhållanden och samhällets syn är enligt informanterna två av de största orsakerna till att någon drabbas av AN eller BN.

Syftet med studien var att undersöka elevers tankar kring motivation och vilka faktorer som påverkar dem till lärande. Frågeställningarna vi ställde oss var: Vilka motivationsformer påverkar elevers motivation? Hur påverkas elevers motivation av lärmiljön, undervisningen samt elevens egen självbild? Vi genomförde en kvalitativ undersökning då vi intervjuade 24 elever i åldrarna 10-12 år.Resultatet visade att de flesta elever blev motiverade av yttre faktorer. Majoriteten motiverades till att gå i skolan, då de såg det meningsfullt och kunde knyta an skolkunskaperna till det verkliga och vardagliga livet utanför skolan. Att få en bra utbildning och ett bra arbete var viktigt för dem.

Syftet med den aktuella studien var att på svenska elitfotbollsgymnasier (1) undersöka samband mellan psykosociala variablerna motivation (i.e., inre och yttre former), självbestämmande och passion (i.e., harmonisk och tvångsmässig) samt (2) undersöka samband mellan passion och frekvensen träningstimmar. I studien ingick 220 ungdomsspelare från fem svenska elitfotbollsgymnasier (pojkar n =169, flickor n =51). I studien användes Passion Scale för att mäta spelarnas passion för fotboll, Sport Motivation Scale (SMS) för att se vilka motiv deltagande är byggt på samt Self-Determination Scale (SDS) för att mäta upplevt självbestämmande. Resultatet visade att inre motivation och självbestämmande förklarar 39 % av den totala variansen av harmonisk passion för fotboll samt att inre motivation har en partiell positivt medierande effekt mellan självbestämmande och harmonisk passion. Introjektionerad reglering förklarar (som ensam faktor) 28 % av den totala variansen av tvångsmässig passion för fotboll.

Att vara motiverad beskrivs som att ha en drivkraft att göra någonting, antingen genom uppskattning av aktiviteten eller påverkan från omgivning. Enligt den självbestämmande teorin har medarbetare tre grundläggande behov; kompetens, självständighet och samhörighet som måste vara i balans för att medarbetare ska kunna bli motiverade. Medarbetare kan på en arbetsplats vara omotiverade eller motiverad att utföra sina uppgifter. Genom att vara motiverad kan medarbetaren antingen uppleva inre- eller yttre motivation, där den inre motivationen karaktäriseras av medarbetarens egna inre vilja att engagera sig i arbetsuppgifter. Litteratur av bland annat Vallerand och Houlfort (2003) visar att när ledare påverkar medarbetare att uppnå mål med hjälp av yttre motivationskällor så som bonus eller tidsfrist upplevs yttre motivation.

Inledning: Tidigare studier beskriver att karriärsutveckling handlar om vilken riktning en individ tar i sitt arbetsliv. Hur karriärsutveckling sker och vad som påverkar individen är olika för kvinnor och män. Tidigare studier visar att det finns både Inre och yttre faktorer som påverkar en individs karriärsutveckling. Vidare visar tidigare studier också att familjesituation och homosocial reproduktion även påverkar en individs karriärsutveckling. Studier visar att kvinnor har svårare än män att utvecklas i sina karriärer och orsakerna till att kvinnorna har svårigheter kan bland annat bero på glastaket.

Syftet med denna studie har varit att beskriva, analysera och förstå hur elever som är nya på en skola kan uppleva trygghet i både fysisk och social miljö, samt bevara och/eller bygga upp sin inre trygghet. Inför studien granskades nationella riktlinjer och råd och genom litteraturstudier i ämnena trygghet, lärande, grupprocesser och människans grundläggande behov, lades en förförståelse för ämnet. En hermeneutisk ansats var ledgivande under hela studien, i synnerhet under det analyserande och tolkande stadiet. Kvalitativa intervjuer genomfördes med tre elever i blandade åldrar i åk 1-5. Det visade sig att eleverna hade behov av trygghet under den första tiden i en ny miljö och att de framförallt hittade den tryggheten i jämnåriga kompisar.

Psykosocial motståndskraft (?resilience?) innebär att klara sig bra i samband med motgång. Det är viktigt att främja detta i unga år då utvecklingskaskader (kedjereaktioner) som följd av olika upplevelser kan påverka resten av livet. Syftet med denna studie var att undersöka hur motståndskraft uppfattas och hur det främjas i det dagliga arbetet i förskolan. Sju intervjuer med förskolepersonal genomfördes och analyserades och resultatet tyder på att begreppet i sig inte är känt men att många delar av det appliceras.

LVM- vården har som uppgift att bryta ett destruktivt missbruk, främja motivationen till fortsatt frivillig vård samt långsiktigt främja frihet från missbruk och utvecklandet av en sundare livsstil.     Syftet med studien var att undersöka motiverande faktorer vid Rällsögården utifrån ett klient- och personalperspektiv. Likheter och skillnader mellan klienters och personals uppfattningar om motiverande faktorer analyserades för att undersöka vilken eventuell inverkan dessa kan ha på Rällsögårdens mål att motivera klienten till fortsatt frivillig vård. Tidigare forskning inom ämnet behandlar relationsskapande inom en tvångsvårdskontext, LVM-vårdens syfte och verkställande samt motivationsfaktorer inom tvångsvården.     För att besvara syfte och frågeställningar genomfördes studien med en kvalitativ ansats. Datainsamlingen skedde genom semistrukturerade intervjuer. Respondenterna bestod av tre personal och tre klienter från Rällsögården.     Resultatet av studien visar att faktorer som rör relation, organisation samt yttre och inre faktorer i klientens liv kan ses som motiverande faktorer av så väl personal som klienter på Rällsögården.

Sammanfattning Emhart Glass AB är världsledande företag inom glasflasktillverkning. De konstruerar automatiserade maskiner som formar glasflaskor. I Sverige finns det två fabriker, en i Örebro och en i Sundsvall. I Örebro tillverkar man främst reservdelar och nya delar till maskinerna medan man i Sundsvall monterar ihop maskinerna. Det finns totalt 15 olika fabriker och kontor över världen med huvudkontor i schweiziska Cham.    Eftersom Emhart Glass Örebro har för långa ställtider på några av deras maskiner ska det undersökas hur omställningsarbetet går till i dagsläget och hur omställningsarbetet skiljer sig åt mellan operatörerna.

Detta arbete handlar om ett elevperspektiv på lärande och motivation gällande ett besök på temat ?Luft och flyg? på Flygvapenmuseum i Linköping. Deltagarna i denna studie består av grundskolelever i årskurs ett och två. Undersökningens genomförande består av två delar. I den första delen har eleverna före besöket skriftligt fått svara på en fråga.

Abstract Syftet med studien var att ta reda på om eleverna tror att det var deras fysiska prestation, utan hänsyn till varje individs specifika förutsättningar, som bedöms och betygssätts i idrott och hälsa. Syftet var även att se vilka samband det fanns mellan elevernas motivation, närvaro och med hur de tror att de blir bedömda i ämnet. Studien hade sin utgångspunkt i Vallerands hierarkiska motivationsmodell (Vallerand & Rousseau, 2001) samt Nicholls (1989) Achievement Goal Theory. Metoden var kvantitativ med enkäter och totalt deltog 99 elever i undersökningen. Resultatet visade att 80 % av eleverna hade enligt min definition en felaktig uppfattning om bedömningen i idrott och hälsa.

Syftet med studien var att belysa unga komvux studerandes syn på sin nuvarande karriär och framtida karriärmöjligheter. Urvalet bestod av ungdomar mellan 20-24 år som studerade heltid minst fem kurser på ett komvux inom Stockholms län. Metoden som tillämpades var kvalitativ i form av semistrukturerade intervjuer. Utgångspunkten var att ge en inblick i individens inre värld med fokus på vilka inre faktorer som spelar in vid karriärvalsprocessen. Resultaten visar att ungdomarnas främsta mål är att höja sina gymnasiebetyg för att ta sig in på olika yrkesinriktade högskoleutbildningar.