Following study is about motivation from a student perspective. Based on the prescribed literature and published research, the concept and field of motivation have been illuminated. The purpose of the study was to examine how students in ninth grade perceived their educational motivation and what kind importance they considered it had for their performance in school. The study is also supposed to base upon the result; clarify the differences if any between schools. In an attempt to get a clear image of this a quantitative method in the form of surveys was made on two schools in the Stockholm region. One of the schools had a really good merit value, and the other had a rather poor merit- value. By choosing a quantitative method a relatively large number of students where able to participate and equally large quantity of statistics have been presented. The result point at motivation in the participating students in both schools can increase and decrease through different factors.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka vilka faktorer det är som påverkar elevers motivation i ämnet Engelska. Examensarbetet behandlar om det finns eventuella skillnader, och i så fall vilka, beträffande motivation på teoretiskt gymnasieprogram respektive praktiskt gymnasieprogram.Metoden som använts i denna undersökning är en enkätstudie. Enkäten distribuerades till sammanlagt 183 elever varav 91 elever läser på teoretiskt program och 92 elever på praktiskt program. De elever som går på det teoretiska programmet läser på teknik programmet medan de som går praktiskt program läser på byggprogrammet och livsmedelprogrammet. Gemensamt för dessa program är att de läser Engelska 5 som motsvarar Engelska A i den gamla läroplanen Lpf 94, Engelska 5 ingår alltså i Gy11 som är den reformerade läroplanen som infördes hösten 2011.          Det finns en uppsjö av olika motivationsteorier och då denna studie behandlar psykologiska motivationsfaktorer har kognitiva, humanistiska samt behavioristiska perspektiv på motivation använts.

The aim of this study was to examine if transformational leadership, transactional leadership, gender, educational level, income and age predict work motivation, referring to Herzberg?s motivation-hygiene theory. According to past research the factors above increase work motivation. The study was brought about with a survey based on the Multi Factor Leadership Questionnaire (MLQ-5X), Herzberg?s motivation-hygiene theory and demographic items.

Motivationen hos grundskollärare att undervisa och hantera arbetslivets förändringar beror på många olika motivationsfaktorer. Tidigare forskning har visat att det framförallt är den inre tillfredsställelsen som är viktigast för grundskollärarna. Syftet med den här studien är att undersöka vilka arbetsattityder som har betydelse för grundskollärarnas arbetsmotivation samt vilka faktorer som är mest viktiga. En enkät skickades ut till medlemmar i Lärarförbundet i två kommuner. Den innehöll påståenden gällande grundskollärares interna och externa arbetsattityder.

I denna underso?kning studeras karakta?ristiska motivationsfaktorer fo?r entrepreno?rer inom spelutveckling. Syftet a?r att bidra till o?kad fo?rsta?else av de motivationsfaktorer som driver spelutvecklare att bli entrepreno?rer och till att fortsa?tta driva verksamheten. Genom att studera de motiv en individ har till att starta fo?retag menar Berridge (2004) att fo?rsta?else fo?r entrepreno?riell motivation kan erha?llas.

Ett kommunikativt ledarskap kännetecknas av en ledare som coachar och ger sina medarbetare eget ansvar, skapar strukturer som underlättar arbetet, har tydliga förväntningar, är tillgänglig för medarbetarna, ger feedback och löser problem. Syftet med studien var att undersöka relationen mellan ett kommunikativt ledarskap och medarbetares arbetsmotivation. Studien baseras på en enkätundersökning med deltagare från 16 olika yrkeskategorier där de flesta arbetar inom administration, hälsa och sjukvård, pedagogiskt arbete, socialt arbete och inom militären. Med hjälp av enkäten har två grupper gjorts, en grupp som anger över medelvärdet på frågor som behandlar ledarens kommunikativa egenskaper och en grupp som inte anser att deras ledare är kommunikativ. Resultatet visar att gruppen med en kommunikativ ledare även upplever högre Inre motivation.

Syftet med följande arbete är att undersöka vilken syn fem gymnasielärare i svenska har på motivation och vad de gör för att skapa motivation hos sina elever. Detta ställs sedan i relation till ledarskap och kunskapssyn för att se om det finns ett samband mellan dessa och hur läraren motiverar eleven. Inledningsvis ger arbetet en översikt av tidigare forskning av motivation samt motivation i relation till kunskapssyn och ledarskap. Kvalitativa intervjuer användes för att uppnå syftet. Resultatet presenterar hur respondenterna anser att de motiverar sina elever. Samtliga nämner verklighetsförankring, intresse och relationsskapande. Resultatet tyder även på en relation mellan hur respondenten ser på motivation med dess kunskapssyn och ledarskap..

Syftet med studien var att undersöka skillnader i arbetsmotivation och arbetstillfredsställelse bland omsorgspersonal beroende på om de hade en fast eller flexibel arbetsplats. I studien ingick två deltagargrupper där den ena gruppen tillhörde en fast avdelning medan de anställda i den andra gruppen flyttade runt mellan avdelningar beroende på var det för tillfället fanns behov. Studien genomfördes som en enkätundersökning inom omsorgsförvaltningen i en mindre kommun. Totalt besvarade 55 personer på enkäten som var uppdelad i två delar; Basic need satisfaction at work scale som mätte arbetsmotivation med delskalorna autonomi, kompetens och samhörighet och Minnesota job satisfaction som mätte inre och yttre arbetstillfredsställelse. Studien visade att anställda med en flexibel arbetsplats hade lägre arbetsmotivation och arbetstillfredsställelse än anställda med fast arbetsplats.

Denna studie har undersökt hur ledare inom privat och offentlig sektor resonerar kring motivation av medarbetare, hur detta överensstämmer med medarbetarnas egna upplevda motivation samt en jämförelse sektorerna emellan. Tidigare forskning har visat att motivation är ett otydligt och mångfacetterat begrepp som kan påverkas av psykologiska behov samt inre och yttre motivationsfaktorer. Därmed är det en utmaning för ledare att hålla sina medarbetare motiverade. Studien baserades på sex halvstrukturerade intervjuer med ledare samt en enkät till medarbetare. Resultatet visade att ledarnas rationaler skiljde sig åt mellan sektorerna.

The overall aim with this study is to elucidate outdoor education as an education method and on the basis of that illustration to examine active educators vision on it as a way to motivate students' learning. This study is based on a literature component and a qualitative study through interviews five teachers.The results of the interviews show how to interpret the motivation and how to work with students' motivation. As well as outdoor education as part of the activity.  The interviews show the importance of outdoor education can be to increase students'motivation for learning. They also show the importance of outdoor education is for student learning and test scores have shown the effectiveness of student learning through outdoor education.

Studiens syfte var att undersöka om det förelåg några skillnader i upplevelsen av arbetsmotivation och arbetstillfredsställelse bland lärare avseende organisationsform och kön samt om det fanns en interaktion mellan organisationsform och kön avseende arbetsmotivation och arbetstillfredsställelse. Totalt deltog 84 respondenter i undersökningen. Mätinstrumenten som användes var Minnesota Satisfaction Questionnaire och Basic Need Satisfaction at work scale. Resultatet visade att det inte förelåg några signifikanta skillnader i arbetsmotivation beroende på organisationsform och kön. Vidare visade resultatet att det fanns signifikanta skillnader i yttre, inre och generell arbetstillfredsställelse beroende på organisationsform, där privatanställda var mer tillfredsställda i jämförelse med offentligt anställda.

Bengtsson Catarina & Månsson Jouko. (2005). Motivation i skolan. Kan en mer verklighetsnära undervisning höja motivationen för eleverna i de yrkesinriktade programmen? (Motivation at school.

Syftet med den här uppsatsen var att undersöka några elevers sätt att beskriva motivation. Hur de själva formulerar, definierar och uppfattar motivation. Skolan har i uppgift att förmedla kunskap samt skapa förutsättningar så att eleverna kan tillägna sig och utvecklar kunskap (Lpf 94). Till detta krävs att miljön är lärande och motiverande, men vad innebär egentligen det? Går det att påverka motivationen och hur gör man det i så fall? Motivation har blivit definierat och hanterat på många olika sätt genom åren och beskrivs av Giota (2002) som en av de svåraste uppgifter inom pedagogiken.

Kompetensutveckling för de anställda inom den kommunala omsorgen är ett ämne som varit på agendan i den offentliga debatten de senaste åren. För ett par år sedan genomfördes ett större kompetensutvecklingsprojekt för de anställda inom verksamhetsområdet omsorg om funktionshindrade i Stockholms stad. Följande studie tog sin utgångspunkt ur nämnda projekt och syftade till att undersöka vad som motiverade vårdare inom omsorgen om funktionshindrade att ta del av kompetensutveckling alternativt välja att avstå. Sex personer intervjuades för studien och materialet genomgick en tematisk analys. Resultatet visade att de främsta motiven till att ta del av kompetensutveckling var det personliga intresset samt att utöka sina kunskaper i yrket för att kunna utföra ett bättre arbete.

The purpose was to examine relations between motivation and goal orientation, perceived ability and perceived motivational climate among persons working out in gym. Another purpose was to study differences in motivation, perceived ability and motivational climate among men and women. The final purpose was to study interactional effects on the dependent variable motivation. The participants were 59 men and 69 women. The instruments used were Task and Ego Goal Orientation in Sport Questionnaire (TEOSQ), Harter´s Competence scale and part of Mahoneys R-5 test.