Avsikten med uppsatsen var att försöka ta reda på vilka inre bilder en individ konstruerar när denna lyssnar på en ljudberättelse. Syftet var att kunna jämföra en individs bilder med andra som har lyssnat på samma ljudberättelse. Undersökningen som gjordes innehöll åtta kvalitativa intervjuer som analyserades genom ett hermeneutiskt synsätt med avsikt att utvinna intervjupersonernas inre visuella upplevelse. De inre bilderna individer emellan påminde om varandra till en viss grad. Identifikationen av ett ting och dess placering i berättelsen överensstämde bäst mellan intervjupersonerna medan detaljer i utseende, som huvudsakligen kan kopplas till erfarenhet och kunskap, varierade mer.

Syftet med undersökningen var att undersöka och förstå hur en förändringsprocess ser ut med koppling till motivation. Individerna som deltog hade alla förändrat ett livshotande eller potentiellt livshotande beteende. Man har utgått från den transteoretiska modellen och undersökt huruvida respondenterna följt modellens stadier av beredskap i sin process mot ett mer hälsosamt beteendemönster. Man använde sig av en öppen intervju för att undersöka djupet i respondenternas utsagor. Resultatet visade bland annat på att den Inre motivationen är essentiell vid vidmakthållandet av det nya beteendet och att gemenskapen i olika stödgrupper respondenterna deltagit i vägde tungt för den yttre motivationen.   .

Att skriva mål och att bryta ner detta till mindre delmål för att sedan ta små steg framåt har en betydande roll i en persons arbetslust. Handlingskraft visar sig genom både inre och yttre motivation där den inre påverkar den personliga nyttan och användandet av kunskapen i framtiden. Den yttre visar sig genom den fysiska miljön exempelvis belöning och resultat. Bakgrunden till utvecklingsarbetet var att förbättra arbetssättet med Kreativa Gymnasiet LBS:s egna kunskapsmålmatriser vilket är förenat med den yttre motivationen och målsättningsteorin. För att förankra motivationen till kunskapsmålmatriserna har frågor använts: Vart befinner jag mig? Vad är mitt mål? Vad är nästa steg? Syftet var att med hjälp av kunskapsmålsmatriser synliggöra för elever var de befinner sig i en kurs och vart de är på väg och därigenom öka deras motivation.

Denna uppsats behandlar arbetsmotivation och välbefinnande i arbetslivet ur ett arbetstagarperspektiv. Idag råder ett arbetsliv som bland annat präglas av hög flexibilitet, osäkra anställningar och ständigt förändrade villkor. Forskning visar negativa följder av dessa villkor som stress, sämre mental hälsa och lägre arbetstillfredsställelse. Samtidigt visar forskning att vikten av individers psykologiska anknytning till sitt arbete är hög i dagens informationssamhälle. Studiens syfte är att utveckla kunskap och förståelse om arbetsmotivation och välbefinnande i arbetslivet.

Studenter känner sig stressade flera gånger i veckan. Detta påverkar inte bara deras hälsotillstånd utan även deras motivation. Den här studien fokuserar på studenter vid Linnéuniversitetet och deras resonemang kring stress och motivation. Studien genomfördes genom en kvalitativ forskningsmetod där datainsamlingen skedde med hjälp av en kvalitativ intervju. Tio studenter deltog i studien och intervjuerna baserades på en intervjuguide med olika teman.

Det undermedvetna är ett enormt ämne med många teorier. Bland dessa finns det olika uppfattningar om hur vi ska tolka dess betydelse. Uppsatsen belyser hur vi kan se på det undermedvetna. Hur vi kan laborera med det undermedvetna i film? Vad har det för syfte att i film använda det undermedvetna och upphäva de normala livsmönster som gäller? Vilken betydelse har bilden för våra minnen? Vad händer med oss när vi kommer i kontakt med våran inre värld? Uppsatsen beskriver hur våra inre bilder skapas.

Syftet med studien var att undersöka elevers tankar kring motivation och vilka faktorer som påverkar dem till lärande. Frågeställningarna vi ställde oss var: Vilka motivationsformer påverkar elevers motivation? Hur påverkas elevers motivation av lärmiljön, undervisningen samt elevens egen självbild? Vi genomförde en kvalitativ undersökning då vi intervjuade 24 elever i åldrarna 10-12 år.Resultatet visade att de flesta elever blev motiverade av yttre faktorer. Majoriteten motiverades till att gå i skolan, då de såg det meningsfullt och kunde knyta an skolkunskaperna till det verkliga och vardagliga livet utanför skolan. Att få en bra utbildning och ett bra arbete var viktigt för dem.

Jag vill undersöka vad som motiverar och lockar mellanstadieelever att välja bild som fördjupningsämne i elevens val. Jag vill undersöka deras förväntningar på lektionernas innehåll. För att få bredd på min undersökning planerar jag att använda mig av både kvantitativa och kvalitativa metoder. För att få förståelse om deras motivation och förväntningar tänker jag göra en enkät och samla in önskelistor i två grupper om totalt 20 elever som komplement till detta gör jag en gruppintervju av kvalitativ karaktär med sju elever som valt bild.De viktigaste resultaten av min undersökning är att eleverna väljer bild som fördjupningsämne för att de tycker att det är roligt och valet gör de utifrån sin egen Inre motivation. Eleverna har stora förväntningar på variationen av lektionsinnehållet och de vill lära sig att ?rita fint? så det liknar..

I samband med dagens socialisationsförändringar har lärares motivationsarbete med elever fått en allt mer betydande roll. Begreppet motivation är centralt i läroplanerna samt omfattar majoriteten av alla skolor runt om i världen. Lärares uppgifter innefattar inte enbart ett stärkande av elevers motivation för skolarbetet, utan en minst lika viktig uppgift är att etablera goda relationer till sina elever samt elever emellan.Vår studie inriktar sig på att utröna var elevers primära motivation ligger och hur lärare kan arbeta för att stärka den. Studien utgår från Self - Determination Theory som innebär att människans valfrihet är central för lärandet. För att ta reda på hur denna teori förhåller sig i praktiken samt för att undersöka om elever påverkas i störst grad av inre eller yttre faktorer, har vi undersökt elevers beteende i klassrumssituationer samt deras egna reflektioner kring skolan.

Denna studies syfte är att undersöka de faktorer som motiverar ideella arbetare i evenemangsprojekt samt hur projektledare resonerar och reflekterar kring att motivera ideella arbetare. Studien ämnar att ta reda på hur projektledare från fyra olika evenemangsprojekt gör för att motivera ideella arbetare. Resultatet kan bidra till att framtida projektledare får tips kring vilka verktyg de kan använda för att skapa motivation hos sina ideella arbetare.Studiens huvudfrågor med tillhörande underfrågor är:? Hur agerar projektledare för att skapa motivation hos de som arbetar ideellt i evenemangsprojekt?- Vilka delar i projektledarens agerande är de mest framgångsrika gällande att skapa motivation?? Hur tänker projektledare kring motivation hos ideella arbetare?- Vad motiverar ideella arbetare i evenemangsprojekt?Resultaten i studien kommer från den kvalitativa metoden informant- och respondentintervju. Intervjuerna hålls med fyra olika projektledare, en från varje organisation samt två ideella arbetare från varje organisation.

Annonsörer upplever en förändring i medielandskapet och det är svårare att konkurrera om tittarnas uppmärksamhet. Uppsatsen inriktar sig på hur välgörenhetsorganisationer kan aktivera ett hjälpande beteende i det förändrade medielandskapet, dels genom digitala medier och dels genom traditionell linjär TV..

Denna studie handlar om Swedbanks incitamentprogram. Avsikten med detta belöningssystem är att främja och motivera de anställda att arbeta gemensamt mot företagets mål. I dagsläget förs det diskussioner om huruvida individuellt eller kollektivanpassat belöningssystem skall införas. Vad som lämpar sig bäst måste anpassas efter den specifika situationen. I dagsläget riktas det mer diskussioner kring monetära och så kallade yttre belöningar, medan de icke ? monetära och inre belöningarna bara nämns i förbifarten.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka faktorer som är av betydelse för gymnasieelevers motivation till att studera i skolan. Forskning visar att motivation oftast undersöks via ett vuxenperspektiv och att eleverna sällan tillfrågas vad som motiverar dem att studera i skolan. man menar att eleverna själva bör tillfrågas om huruvida de anser sig motiveras eller vad som hindrar dem från att känna motivation i skolan. Tidigare forskning visar också att många elever motiveras och lär för andras skull och inte för sin egen. Studien har en fenomenologisk ansats där resultatet visar elevernas uppfattning av hur de motiveras i skolan.

Forskning pekar på brister i dagens matematikundervisning som bland annat handlar om elevers motivation. Syftet med denna uppsats är att undersöka gymnasieelevers studiemotivation i ämnet matematik. Genom intervjustudier har elevers upplevelser av deras mål, självförtroende och inflytande kopplats till teorier om motivation.Motivation är ett begrepp som har utvecklats av många forskare under en längre tid, vilket har lett till ett flertal infallsvinklar. I skolan är mål, självförtroende och inflytande några av möjliga faktorer som påverkar elevers motivation. Elevernas mål i undervisningen betraktas med utgångspunkt i relationen mellan lärandemål och prestationsmål.

Motivation är ett begrepp som vi alla någon gång har kommit i kontakt med. Motivation behöver finnas för att en person ska vilja utföra en handling. Att som student ha motivation är viktigt för att kunna prestera bra. I den här uppsatsen definierar vi motivation som lusten att studera. Brist på motivation är det största hindret för inlärning i skolan.