Syftet med föreliggande studie var att undersöka och jämföra motivationen hos amatör- och elitfotbollsspelare mot bakgrund av ålder, prestationsnivå och attribuering. Följande frågeställningar har besvarats: (1) Skiljer sig motivationen åt mellan elitidrottare och amatöridrottare? (2) Attribuerar elitidrottare och amatöridrottare olika? (3) Påverkar ålder motivationen? Försökspersoner (n=32) i ett amatörlag (n=16) och ett elitlag (n=16) fick fylla i en enkät, uppbyggd av Sport Motivation Scale och Attribution Theory. Ett oberoende t-test och ett korrelationstest utfördes. En signifikant skillnad upptäcktes mellan amatör och elit på kategorierna Inre Motivation och Amotivation.

Syfte och frågeställningar: Syftet med studien var att undersöka vad som motiverar idrottare med en främre korsbandsskada till rehabilitering. Ytterligare ett delsyfte var att undersöka vad som motiverar dessa idrottare till fysisk aktivitet.Hur ser skillnaderna ut mellan inre och yttre motivation för rehabilitering, fysisk aktivitet och totalt (rehabilitering + fysisk aktivitet)?Hur ser sambanden ut mellan rehabilitering och fysisk aktivitet för inre och yttre motivation?Hur ser förekomsten av amotivation ut?Metod: För insamling av data valdes en kvantitativ metod i form av en enkät. Enkäten konstruerades efter befintliga motivations- och rehabiliteringsenkäter. Inre och yttre motivation samt amotivation undersöktes.

För att ett företag ska kunna överleva på lång sikt och drivas effektivt har de alltmer blivit beroende av medarbetare. Bland annat av deras kompetens, ansvar och motivation som driver dem till att uppnå verksamhetens mål. För att företag ska kunna motivera sina anställda så används styrmedlet belöningssystem. Syftet med denna uppsats är att göra en fördjupad analys av vilken uppfattning butikssäljare inom klädbranschen har kring motivation, samt beskriva företagsledningens syn på belöningssystemets utformning och tillämpning.Inför datainsamlingen till uppsatsen använde författarna sig utav en kvalitativ och en kvantitativ ansats i form av intervjuer samt enkäter. Som underlag för analysen ansåg författarna dessa teorier vara relevanta för studiens syfte; Herzbergs teori, Kognitiva teorier (förväntningsteorin och attributionsteorin) samt Teori Z.Slutsatsen för denna studie lyder att varken den inre eller den yttre är en starkare motivationsfaktor än den andra..

Studien unders?ker den p?verkan prestationsbaserade incitamentsystem har p? medarbetares motivation inom ett s?ljf?retag. Tidigare forskning tyder p? att denna typ av styrmedel i vissa fall fr?mjar medarbetarnas motivation medan andra tyder p? motsatsen, d?remot ?r tidigare forskning eniga om vikten av att implementera r?tt incitamentsystem f?r att negativ effekt inte ska uppst?. Studien grundas i en kvalitativ forskningsansats d?r intervjuer med tre s?ljare och en teamledare anv?ndes f?r att samla in data, som sedan sattes i relation till den tidigare forskningen p? ?mnet. Studien redog?r f?r teorier som relaterar motivation och incitamentsystem med huvudfokus p? prestationsbaserade l?nesystem och bidrar till den akademiska diskussionen genom att komplettera befintlig litteratur med empiriska data om hur ett prestationsbaserat incitamentsystem p?verkar anst?lldas motivation och prestation.

Syfte: Syftet är att undersöka motivationsfaktorer, inre tankestrategier och yttre påverkansfaktorer och dess betydelse för fortsatt drogfrihet hos personer som befunnit sig i missbruk. Metod: Studien baseras på kvalitativa fokusgruppintervjuer med sammanlagt nio informanter. Analysen sker utifrån ett hermeneutiskt perspektiv. Narrativt belyses respondenternas livsberättelser. Tre teman med underfrågor har utarbetats.

Forskning har visat att arbetssökandes motivation till att söka arbete påverkar deras hälsa och sociala liv. Tre motivationsteorier som utvecklats inom området och som ligger till grund i studien ärFörväntning- och värdeteorin, Målsättningsteorin och Självbestämmandeteorin. Syftet med studien var att undersöka hur positivt psykologiskt kapital, inskrivningstid på arbetsförmedling samt tillgång till jobbcoach eller inte inverkar på arbetssökandes inre motivation. En enkätstudie genomfördes där 154 arbetssökande, 83 män och 70 kvinnor deltog. De fick ta ställning till 50 påståenden gällande tron på den egna förmågan, hopp, hantering av motgång och inre motivation.

Bakgrund och problem: Belöningssystem av olika varianter är vanliga inom kunskapsintensiva företag, trots att det många gånger är svårt att mäta de prestationer som ska belönas på ett korrekt sätt.Syfte: Att skapa förståelse för vad som motiverar användandet av belöningssystem inom en typ av kunskapsintensiva företag och hur det påverkar mätningen av de anställdas prestationer.Avgränsningar: Uppsatsen har avgränsats till att enbart undersöka belöningssystem och prestationsmätning för konsulter och konsultchefer på operativ nivå.Metod: Kvalitativa intervjuer med personer i ansvarsposition på sex datakonsultföretag har genomförts. Det empiriska materialet har analyserats utifrån en teoretisk referensram om inre och yttre motivation, belöningssystem och prestationsmätning relaterat till kunskapsintensiva företag.Resultat och slutsatser: Hur man ser på vad som motiverar människor påverkar vilken typ av belöningssystem man väljer att ha samt hur man utvärderar de anställdas prestationer. Ser man till inre motivation belönar man genom karriärutveckling, kompetensutveckling samt positiv feedback. Prestationsmätningen sker främst genom subjektiva utvecklingssamtal samt kundnöjdhetsundersökningar. Ser man till yttre motivation erbjuder man monetära belöningar och prestationsmätningen baseras på beläggningsgrad och timpris men även subjektiva utvärderingar.Förslag till fortsatt forskning: En utökad studie, det vill säga en undersökning av fler företag skulle vara intressant då man kan dra fler slutsatser.

För att organisationer ska kunna generera ett bra resultat är medarbetarna en viktig resurs. Hur väl medarbetarna utför sitt arbete beror till stor del på hur motiverade de är. Olika anställda motiveras av olika faktorer, vilket innebär att ledningen måste ta det i beaktande när organisationens ekonomistyrning utformas, för att därmed kunna påverka medarbetarnas handlande och då indirekt deras motivation. Motivationen förekommer i olika former; inre och yttre motivation. Utifrån detta resonemang utgår uppsatsen från frågeställningen ?Hur kan ekonomistyrningens utformning påverka motivationen hos medarbetarna i ett företag??Syftet med denna undersökning är att kartlägga sambandet mellan motivation och ekonomistyrning i ett företag.

I merparten av litteraturen för vårt valda ämne diskuteras yttre belöningar i form av ekonomisk ersättning ingående medan inre belöningar i form av till exempel erkännande och ökat ansvar bara benämns i förbifarten när det gäller motivation av de anställda. Den uppsats vi tagit del av som behandlar belöningssystem och motivationen menar att detta bör ändras då de i sin rapport fick fram att anställda värderar inre belöningar högre än yttre och ger det som förslag till vidare forskning. Vi kommer i den här uppsatsen att ytterligare undersöka detta fenomen och se ifall vi kan finna några ytterligare eller nya samband som kan vara bidrag till framtida forskning. Vårt syfte med denna uppsats är att undersöka personalens syn på belöningssystem samt motivation. Vidare vill vi undersöka vilka delar i belöningssystemet, det vill säga de yttre respektive inre belöningar samt individuella respektive kollektiva belöningar som har störst betydelse för personalens motivation.

This thesis aims to study how teachers develop pupils' motivation to read. Using qualitative interviews, three Swedish middle school teachers describe their experiences regarding pupils' motivation to read. They comment on how they attempt to stimulate motivation and the conditions and circumstances they experience while carrying out their work. As a basis for the teacher interviews, their pupils completed a web based survey about how they value reading as an activity and how they see themselves as readers. An analysis of the interviews raises several issues for discussion: pupils have different needs, good readers are described through their abilities, not through their experiences or reading habits, and teachers feel they can be limited to implement the teaching they think is necessary to promote reading abilities.

Kunskap har idag kommit att bli en central del i att skapa ett framgångsrikt företag, inte minst för managementkonsultföretagen där utnyttjande av humankapitalet är av avgörande betydelse. Att få ta del av de anställdas kunskap och göra denna kollektiv kan inte alltid anses lätt då kunskapen även ses som en personlig konkurrensfördel. Utifrån detta har en av de viktigaste uppgifterna för dagens chefer blivit att förstå vad som motiverar företagets anställda till kunskapsdelning. Genom en kvantitativ undersökning med deskriptiv ansats ämnar denna studie därmed undersöka hur managementkonsultföretag motiverar sina anställda till kunskapsdelning genom att studera om och vilka typer av incitament och belöningssystem som företagsledare använder. Utifrån teorier om inre och yttre motivation diskuteras ett antal motivationsfaktorer som vidare utgör grunden för vår enkätundersökning.

Syftet med detta arbete var att få kunskap om vad några elever i år 9 anser motiverar dem i skolarbetet och vad som får dem att anstränga sig och göra sitt bästa i skolan samt att försöka ta reda på om det verkar finnas några skillnader i uppfattningar om motivation mellan elever med höga betyg och elever med låga betyg. Som undersökningsmetod användes kvalitativa intervjuer med nio elever i år 9, varav fem med höga betyg och fyra med låga betyg. Resultaten visar att elevernas motivation påverkas av flera faktorer. Eleverna drivs av både yttre motivation i form av betyg och inre motivation där känslan av att lyckas och förstå är viktig liksom att det man arbetar med känns meningsfullt och intressant. Läraren har också en stor betydelse för elevernas motivation.

Syftet med den aktuella studien var att på svenska elitfotbollsgymnasier (1) undersöka samband mellan psykosociala variablerna motivation (i.e., inre och yttre former), självbestämmande och passion (i.e., harmonisk och tvångsmässig) samt (2) undersöka samband mellan passion och frekvensen träningstimmar. I studien ingick 220 ungdomsspelare från fem svenska elitfotbollsgymnasier (pojkar n =169, flickor n =51). I studien användes Passion Scale för att mäta spelarnas passion för fotboll, Sport Motivation Scale (SMS) för att se vilka motiv deltagande är byggt på samt Self-Determination Scale (SDS) för att mäta upplevt självbestämmande. Resultatet visade att inre motivation och självbestämmande förklarar 39 % av den totala variansen av harmonisk passion för fotboll samt att inre motivation har en partiell positivt medierande effekt mellan självbestämmande och harmonisk passion. Introjektionerad reglering förklarar (som ensam faktor) 28 % av den totala variansen av tvångsmässig passion för fotboll.

Syftet med studien var att undersöka inre arbetsmotivation och arbetstillfredsställelse genom att se vilket motivationsbehov och vilken typ av arbetstillfredsställelse som skattades högst. Syftet var även att undersöka vilka motivationsbehov som bäst predicerar inre och yttre arbetstillfredsställelse. Studien genomfördes inom äldreomsorgenen i en mindre kommun i Sverige. 80 personer deltog i studien som genomfördes som en enkätundersökning. Mätinstrumenten som användes var Minnesota Satisfaction Questionnaire (MSQ) och Basic Need of Satisfaction at work Scale (BNS).

Syftet med studien är att undersöka några gymnasiesärskolelärares syn på motivation och förankring i styrdokumenten i ämnet matematik. Min utgångspunkt är det sociokulturella perspektivet, där delaktighet ligger till grund för motivationen. Delaktighet i det sociala sammanhanget samt i elevernas egen kunskapsutveckling.Jag har valt en kvalitativ ansats och en fenomenografisk analys, mitt fokus är att hitta skillnader i lärarnas uppfattningar kring motivation och styrdokument. Med stöd av denna ansats har jag valt åtta semistrukturerade intervjuer, som metod.Resultatet visar att det finns variationer på hur lärarna ser på motivation och utvecklingstörning. Utfallsrummet är inre förutsättningar för motivation med underkategorierna inuti individen och i samspel med andra och yttre förutsättningar för motivation.