Patienter med borderline personlighetsstörning upplever svårt lidande; självskadebeteende och suicidbeteende är vanligt.  Ett flertal studier visar att patienterna löper hög risk att avbryta behandling i förtid. Det är således angeläget att motivera denna grupp att inleda och fullfölja behandling. Self-Determination Theory skiljer på inre och yttre motivation och pekar på att en patient som drivs av inre motivation har bättre förutsättningar för psykoterapi. En enkät- och intervjustudie genomfördes med patienter som deltog i en psykoedukativ introduktionskurs inför behandling med mentaliseringsbaserad terapi. Syftet var att deskriptivt undersöka påverkan av psykoedukation på behandlingsmotivationen hos patienter med borderline personlighetsstörning.

Övervikt och fetma påverkas direkt av våra kostvanor. Då föräldrar har stort inflytande över barns kostvanor kan de påverka risken att drabbas av övervikt och fetma samt de livsstils-sjukdomar som följer med detta. Livsmedelsverket har utformat fem kostråd med syfte att hjälpa den svenska befolkningen till hälsosamma matvanor och god hälsa. Syftet med denna studie var att kartlägga småbarnsföräldrars medvetenhet om Livsmedelsverkets fem kostråd och följsamheten av dessa samt att undersöka medvetenhet och följsamhet utifrån utbild-ningsnivå. En tvärsnittsstudie tillämpades med kvantitativ enkät som metod med insamlad data från 171 småbarnsföräldrar.

Syftet med studien är att fördjupa förståelsen för utvecklingen av den fonologiska medvetenheten i förskoleklassen. Studien baseras på material från kartläggningar av elever, enkätsvar från vårdnadshavare och intervjuer med förskollärare. Det deltog 53 elever, deras vårdnadshavare och fyra förskollärare. De fyra skolorna som deltog kommer från två kommuner. Kartläggningarna och enkäterna utgjorde en kvantitativ del och intervjuerna blev ett kvalitativt komplement till resultatet. Resultatet visar att det generellt har skett en ökning under de sex månaderna mellan kartläggningarna när det gäller den språkliga och fonologiska förmågan hos eleverna i undersökningen.

Syftet med denna C-uppsats är att belysa ett antal pedagogiska och psykologiska teorier och metoder relaterat till motivation i lärandet. Uppsatsen är baserad på litteraturstudier samt svaret på en öppen fråga från en enkätundersökning. Frågeställningen löd: När tycker du att det är roligt i skolarbetet? (När känner du dig motiverad till att arbeta i skolan)? Enkäten besvarades av 60 elever födda år 1990, 1991 och 1992 (29 pojkar och 31 flickor). Sammanfattningsvis visar litteraturstudien att motivation handlar om hur känslor, tankar och förnuft flätas ihop och ger färg och glöd åt de handlingar vi utför.

Syftet med denna studie var att ta reda på om ungdomar som valt ett liv inom föreningsidrotten på grund av inre eller yttre motivation och faktorer. Finns det skillnader mellan könen?  Vi kom fram till att det väldigt ofta var den inre motivationen som låg bakom påbörjandet eller upprätthållandet av medlemskapet i en idrottsförening. Av de personer som svarat att de valt att inte vara aktiva utövare i en idrottsförening visar det sig att drygt hälften inte är det på grund av yttre faktorer och många anser att aktiviteten är ?tråkig?.

Det finns många faktorer som påverkar den offentliga skolmåltidsverksamheten. Råvaror, mat och hälsa, lokaler och utrustning, produktionsmetoder och produktionssystem, matsedelspla-nering, service, organisation och organisering samt lagar och regler är några faktorer som på-verkar dessa verksamheter. Påverkan sker både på kökspersonalens arbetsvillkor och också på sättet att organisera måltidsverksamhetens drift. Denna studie syftar till att undersöka köks-personalens medvetenhet kring ovannämnda faktorer. För detta ändamål har en kvalitativ undersökning gjorts med hjälp av telefonintervjuer.

Detta arbete handlar om språkträning i förskola, förskoleklass samt år 1-3. Syftet med min undersökning är att nå en djupare förståelse för hur man inom dessa verksamheter arbetar med språket samt vilka tankar som ligger bakom. Denna kunskap är värdefull och riktar sig främst till oss som läser/läst grundskollärarprogrammet, med inriktning mot år 4-9. Att känna till vad barnet går igenom språkligt sett innan det börjar i år 4 är viktigt. Det är i början av ett barns liv som grunden till språket läggs.

Information overload är ett stort problem, många organisationer lider av dess konsekvenser och medvetenheten om dessa problem är hög. Ändå så finns problemet kvar, och verkar bli alltmer påtagligt. I följande uppsats ämnar vi att presentera varför detta är så, genom ett arbete kring sambandet mellan organisationers medvetenhet om Information overload och de åtgärder som vidtas mot problemet. För att åstadkomma detta har vi genomfört kvalitativa intervjuer med informanter för att komma till kärnan av denna problematik. Det vi fann var att trots att organisationerna är väl medvetna om fenomenet och problemen förknippade med det så var bara en del av de tillgängliga åtgärderna vidtagna, och det som faktiskt var gjort var av en begränsad karaktär.

Syftet med studien var att se om dagens ungdomar kände att de hade bra möjligheter att snabbt komma ut i arbetslivet eller att läsa vidare efter gymnasiet beroende av ursprung och kön. Det var också att se om det fanns några skillnader i inre självkänsla och yttre självkänsla mellan svenska elever och elever med utländsk bakgrund och mellan tjejer och killar.I studien deltog 51 elever på en gymnasieskola i Malmö, uppdelade på 21 svenska elever och 30 elever med utländsk bakgrund. Könsfördelningen var 34 tjejer och 17 killar. Det gjordes en kvantitativ studie med hjälp av ett formulär där kön, bakgrund och framtidstro efterfrågades. Därefter följde påstående som mätte yttre självkänsla och inre självkänsla.

På senare år har allt fler hemanvändare blivit sårbara när det kommer tillInternetrelaterade hot och risker. När företag och organisationer förstärker sin säkerhetblir hemanvändare allt mer intressanta som mål för bedrägerier, spam och phishing.Flera artiklar som undersökt människors kunnande och medvetenhet omInternetrelaterade hot och risker har kommit till slutsatsen att denna kunskap ochmedvetenhet är allt för låg, de rekommenderar därför att man forskar vidare kring dettaför att hitta sätt som kan höja människors medvetenhet.I syfte att utforska hur visualisering kan användas för att öka människors kunskap ochmedvetenhet om Internetrelaterade hot och risker genomför vi i denna uppsats först enkunskapsinventering kring hemanvändares medvetenhet. Vidare undersöker vi hur ettvisualiseringsverktyg kan användas för att höja dessa användares kunskap ochmedvetenhet. Slutligen undersöks vilka aspekter inom interaktionsdesign som är viktigaatt ta i bejakande när ett visualiseringsverktyg utvecklas. Undersökningen skedde i tvåsteg, först en kvalitativ förundersökning i form av semistrukturerade intervjuer, ochsedan genom en kvalitativ enkätundersökning där 38 personer deltog.Studien bekräftar tidigare forskningsresultat som konstaterar att hemanvändareskunskap och medvetenhet om Internetrelaterade hot och risker är låg och diskuterarolika orsaker till detta.

Denna studie syftar till att undersöka hur den enskilde bildlärarens stoffurval och ämnesplanering kan förklaras i relation till bildämnets inre och yttre påverkande faktorer samt se vilka skillnader och likheter som finns angående dessa i bildlärarnas ämnesplaneringar. Studien är gjord utifrån två forskningsperspektiv ? praktiskt yrkesteori och ramfaktorsteori. Fyra kvalitativa samtalsintervjuer har gjorts med bildlärare på fyra olika skolor i Uppsala län. Studien visar att de två största påverkande faktorerna är styrdokumenten och den enskilde bildlärarens ämneskonception.

Förälderns inre representationer av sig och sitt barn har visat sig påverka förälderns förmåga att erbjuda sig som anknytningsperson till sitt specifika barn. Förälderns representation av omvårdnad har också visat samband med barnets förmåga att skapa en trygg anknytningsrelation. I denna pilotstudie undersöks det kvalitativa sambandet mellan förälderns inre representation av sig och sitt barn, prematuritet och självskattade depressiva symptom. Den svenska översättningen av den semistrukturerade intervjumetoden Working Model of the Child Interview ? WMCI, har använts för bedömning av de inre representationsmönstren.

Syftet med vårt examensarbete var att få en inblick i vilket eller vilka material och arbetssätt som används kring språklig medvetenhet i förskoleklass. Vi ville också få kunskap om vad pedagogerna grundar sina val av material och arbetssätt på. Att få en fördjupad förståelse för speciallärares och specialpedagogers roll i arbetet kring språklig medvetenhet var även något vi ville uppnå. Genom 11 semistrukturerade intervjuer med 11 förskollärare, 2 speciallärare och 1 specialpedagog samlade vi in det material som gav oss underlag till analys och diskussion kring frågorna. Samtliga informanter angav att de använde sig av ett eller flera material och de som främst användes var: Trulle, Bornholmsmodellen samt Språk- och mattelekar med Mamma Mu.

Syftet med studien var att undersöka språklig medvetenhet hos förskolebarn. Frågeställningar som har undersökts är: Hur språkligt medvetna är förskolebarn?; Finns det skillnader mellan en- och flerspråkiga förskolebarn i fråga om språklig medvetenhet?; Hur svarar barnen på testuppgifterna?; Hur arbetar förskolor med språket?; Vad ger förskolorna för råd till föräldrar?; Vilka språk kommer barnen i kontakt med i hemmet?För att få svar på mina frågeställningar har jag använt mig av ett test som mäter språklig medvetenhet, en enkät samt en intervjustudie. 19 flerspråkiga och 21 enspråkiga barn testades i fonologisk och morfologisk medvetenhet, barnens föräldrar fyllde i en enkät om barnens språkmiljö hemma och personal på barnens fem olika förskolor svarade på frågor om språkstimulansen i förskolan. Resultatet visar ingen signifikant skillnad mellan en- och flerspråkiga barn. De flerst barn börjar bli medvetna om språkets form, framför allt när det gäller den fonologiska biten.

Syftet med vår undersökning var att beskriva gymnasieelevers uppfattning av hur könsroller har påverkat dem under deras skolgång samt om det var möjligt att öka deras medvetenhet i ämnet. Vi gjorde en undersökning i en klass som gick andra året på hotell och restaurangprogrammet. Vi delade ut två enkäter till eleverna, en i början och en i slutet av vår praktik, detta för att vi skulle kunna utläsa om det skett en ökad medvetenhet hos eleverna kring könsroller. Under fem veckor arbetade vi aktivt med elever i form av diskussioner kring artiklar som rörde ämnet samt en skrivuppgift där eleverna fick reflektera över sina egna erfarenheter av könsroller i skolan. Vi fick en bra bild över hur eleverna ansåg att könsroller hade påverkat dem under deras skolgång.