Syftet med uppsatsen är att undersöka vad bilderna i en tidning med yngre målgrupp förmedlar för budskap till läsaren. Den tidning som valts till undersökningen är Julia, vars målgrupp är tjejer i åldern 9?14 år.Med utgångspunkt i den övergripande frågeställningen: "Hur ser människorna ut på bilderna i Julia ? och vad förmedlar detta till läsaren?", genomförs en kvantitativ innehållsanalys utifrån 28 variabler. Totalt undersöks 1 245 bilder på människor i nio nummer av Julia från år 2000?2010.Uppsatsen utgår från teorier framförda av bland annat Jostein Gripsrud, Nina Huntemann och Michael Morgan, som avhandlar medias roll i barns skapande av identitet.Undersökningen visar att den typiska tjejen i Julia är ung, icke-blond, har europeiskt utseende, poserar, ler och tittar in i kameran.

Syftet med uppsatsen är att undersöka marknadsföringen inför högstadieelevernas gymnasieval och därigenom se vilka bilder som förmedlas av god vuxendom och dess genuskonstruktioner. Som bakgrund ligger marknadsliberalisering och livslångt lärande och den teoretiska grunden är socialkonstruktionism och postmodernism. Materialet är gymnasievalsinformation till årskurs nio i Norrköpings kommun och det har analyserats enligt diskursanalytisk metod. I materialet konstrueras vikten av att välja, vägen som metafor, flexibilitet som egenvärde, eftergymnasiala studier som norm, en essentialistisk människosyn samt tydliga bilder av vad som är manligt och kvinnligt där teknik, industri och fordon ses som manligt och frisör och florist som kvinnligt. Genom analysen har vi kunnat urskiljs hur en bra vuxen förväntas vara och vilka egenskaper som anses behövas eller är önskvärda i dagens samhälle.

Syftet med uppsatsen är att skapa ökad förståelse för hur musik och rörliga bilder som kulturella minnen kan samspela och upplösa gränser mellan dåtid och samtid. De frågeställningar som också utgör kärnan i uppsatsen handlar om hur musik samspelar med rörliga bilder och därmed bidrar till att forma det kulturella minnet runt en tidsepok. Dessutom: huruvida samspelet mellan musiken och bilderna också kan upplösa gränser mellan dåtid och samtid.Undersökningen består av kvalitativa texttolkningar av ett urval scener ur Upp Till Kamp, en svensk tv-serie med långfilmskaraktär som återblickar på sextiotalet i Sverige. I scenerna finns exempel på olika möten mellan populärmusik och rörliga bilder. Musik som växlar mellan att vara välbekant äldre och nyskriven möter rörliga bilder som växlar mellan att vara autentiska och nyskapad fiktion.Det teoretiska ramverket utgörs av en integration av teorier inom de tre olika fälten medier och minne, filmmusik och temporalitet.

En kvantitativ studie har gjorts för att undersöka skillnader i konfliktstil enligt Thomas och Kilmanns-Conflict Mode Instrument (TKI) samt arbetskontrollokus mellan personal på olika organisationsnivåer. Det undersöktes även om det fanns skillnader mellan könen och om äldre respondenter hade högre inre arbetskontrollokus än yngre respondenter. 99 personer deltog i studien, varav 74 var tjänstemän och 24 var underställda. Respondenterna besvarade en enkät baserad på de teorier som låg till grund för studien, Thomas och Kilmanns-Conflict Mode samt Spectors teori om arbetskontrollokus. Resultatet visade att chefer var mer självhävdande i sin konfliktstil än underställda och män var mer konkurrerande i sin konfliktstil än kvinnor.

Kommunen har som mål i samhällsbyggandet att förnya och förtäta det bebyggda stadsområdet. De vill fortsätta med stadsbyggandet bland annat längs med Bäveån till Inre Hamnområdet. Kommunen vill även ha en blandad bebyggelse med bostäder, verksamheter och service. Att förnya och förtäta i befintliga områden, i det här fallet Inre hamnområdet, leder därför till korta avstånd för de boende till arbete och service. I och med en utbyggnad av Inre Hamnområdet kommer centrum att utökas mot sydväst och därmed få större vattenkontakt.

Den här uppsatsen handlar om strategi under osäkerhet. Med detta menas en osäkerhet som härrör från både den yttre omgivningen och inre faktorer inom företaget. Syftet är att beskriva och jämföra hur strategiarbetet ser ut i småföretag med hög- respektive låg tillväxt som agerar under en osäkerhet i omgivningen. I undersökningen har det därför identifierats skillnader och likheter mellan högtillväxtföretag och lågtillväxtföretag. Studien har genomförts med hjälp av telefonintervjuer på fem högtillväxtföretag och fem lågtillväxtföretag i datakonsultbranschen.

Denna uppsats behandlar effektivitetsmätning inom Vägverket. Syftet är att analysera sammansättningen av effektivitetsmått och hur dessa prioriteras bland de mått som genererades tillföljd av Haraldprojektet samt inom hela det balanserade styrkortsperspektivet internt/finans. Ett antal av Vägverkets effektivitetsmått undersöks och analyseras utifrån dimensionerna inre, yttre och organisatorisk effektivitet. Undersökningen är av kvalitativt art med anledning av att flexibilitet i undersökningen eftersträvas. Måtten är erhållna från Vägverket, kompletterande måttinformation är insamlad från personal på Vägverket samt från dess mål och måttdatabas.

Idén till denna studie uppkom efter att vi tagit del av en tidigare studie. Den tidigare studien behandlade bilder i årsredovisningar och de tog upp olika budskap ett företag sänder via dessa. Resultaten de kom fram till var att företag har förutsättningar för att arbeta medvetet med att skapa budskap genom bilder i årsredovisningar. Vår uppsats går ut på att undersöka om budskapen ett företag sänder via bilderna i årsredovisningen når fram till mottagaren. Problemfrågan vi har är: når de budskap ett företag skickar via bilderna i årsredovisningen fram till dess mottagare? Syftet med arbetet är att undersöka om de budskap som sänds via bilderna i årsredovisningar når fram till mottagaren.

Denna studie handlar om ungdomar och deras bildarbete i skolkontext. Undersökningenutgår ifrån den sociokulturella perspektiv och den designteoretiska perspektiv. Syftetmed studien har varit att skapa förståelse för hur ungdomar väljer att kommunicerarmed bilder, ikoner och andra symboler i bildarbeten när de gör bildarbete. Studien hargenomförts med kvalitativ metod och urvalet har gjorts i två steg genom subjektivt urvaloch systematiskt urval. Insamling av material har skett genom att ungdomarna fick göraett symboliskt självporträtt samt att ungdomarna intervjuades.

Motivationsforskningen i allmänhet och självbestämmandeteorin i synnerhet, pekar på vikten av inre motivation när det kommer till att predicera ett aktivt liv på lång sikt. Denna studie undersöker sambandet mellan elevers motivation till idrottslektioner och det stöd som finns i deras omgivning. Vidare undersöks om det finns något samband mellan upplevelsen av stöd från läraren och upplevt stöd från kamrater och föräldrar på fritiden. En enkätundersökning bland ett urval av Umeå kommuns niondeklassare genomfördes. Resultatet av regressionsanalysen visade på att upplevt lärarstöd jämfört med upplevt stöd på fritiden, har en större betydelse för elevers upplevelse av inre motivation.Resultatet visade även på ett medelstort samband mellan upplevelsen av stöd på fritiden och upplevt lärarstöd.

Med utgångspunkt i barnbokens bilder analyseras och diskuteras temat döden och dess gestaltning. Syftet är att genom moderna teorier och metoder visa hur ett svårt tema gestaltats i ett antal moderna bilderböcker. Tillvägagångssättet i uppsatsen är analys av text, berättande, narration och ikonotext, med en efterföljande diskussion. Uppsatsen prövar olika moderna teorier och metoder för att resonera och problematisera gestaltningen av döden i barnbokens bilder. I uppsatsen redovisas hur en illustration kan innehålla visuella luckor skapade av illustratören, såväl som en text innehåller verbala luckor.

I de flesta offentliga organisationer arbetas idag i projekt¬arbets¬form. Dessa organisationer måste ta hänsyn till att projekt inte längre är ett undantag och skapa strukturer och metoder för koordination av projektverksamheten. Vid projektplaneringen kan ett antal olika metoder användas för att undvika fel och brister som lätt uppstår när flera personer är inblandade. Fel och brister gynnar inte den inre effektiviteten. Ett likartat arbetssätt, ibland i form av projektmodell, kan användas för ökad kontroll av projektarbetsformen.

Syftet med studien var att belysa unga komvux studerandes syn på sin nuvarande karriär och framtida karriärmöjligheter. Urvalet bestod av ungdomar mellan 20-24 år som studerade heltid minst fem kurser på ett komvux inom Stockholms län. Metoden som tillämpades var kvalitativ i form av semistrukturerade intervjuer. Utgångspunkten var att ge en inblick i individens inre värld med fokus på vilka inre faktorer som spelar in vid karriärvalsprocessen. Resultaten visar att ungdomarnas främsta mål är att höja sina gymnasiebetyg för att ta sig in på olika yrkesinriktade högskoleutbildningar.

Syftet med detta examensarbete var att öka förståelsen för den individuella upplevelsen av olika träningsmotiv. Tio kvinnor i åldrarna 21-54 år intervjuades. De frågeställningar som utgicks ifrån var vilka mål dessa individer hade med sin träning samt vilka upplevelser som var relaterade till valda mål och träningsbeteenden. Intervjusvaren tolkades med hjälp av teorin om självbestämmande. Resultatet visar att till synes likartade mål kan ha olika innebörd för olika individer.

Vi har undersökt hur den mentala världskartan ser ut för ett antal elever på tre skolor i södra Sverige. I undersökningen har vi använt oss av ett genusperspektiv och dessutom sett till elevernas geografiska härkomst. Förutom detta undersökte vi vilka kartprojektioner som användes i skolorna samt hur dessa påverkade elevernas mentala världskartor. Utöver dessa frågeställningar utgick vi från ett antal hypoteser angående faktorer som vi trodde skulle påverka elevernas mentala världskartor. För att besvara dessa frågor användes enkäter och studier av tidigare forskning inom området.