Bakgrund: I Sverige råder lagstadgad revisionsplikt för samtliga aktiebolag. En auktoriserad eller godkänd revisor ska granska bolagets årsredovisning, bokföring och förvaltning. För närvarande pågår dock en debatt om hur revisionsplikten ska avskaffas för små företag.Syfte: Studiens syfte är att förklara vilka faktorer som har betydelse för svenska små företag vid val av revisor.Avgränsningar: Vår studie inriktas på svenska aktiebolag som har mellan 10 och 49 anställda.Metod: Vi har valt att genomföra en enkätstudie som riktar sig till VD:ar eller ekonomichefer på 100 slumpmässigt utvalda företag. Våra empiriska data har behandlats statistiskt i statistikprogrammen Minitab och SPSS.Slutsatser: Vi har kunnat påvisa fyra faktorer som har betydelse för svenska små företag vid val av revisor, vilka överensstämmer med vad tidigare forskning har visat för börsnoterade företag. Faktorerna utgörs av: revisionskvalitet, tillhandahållande av ytterligare tjänster, specifik branschkännedom och geografisk närhet.

Syftet med studien var att undersöka uppfattningar om sambandet mellan läs- och skrivsvårigheter och matematiksvårigheter bland verksamma lärare och sedan relatera detta till aktuell forskning. Jag har studerat litteratur och genomfört tre intervjuer för att undersöka detta fenomen. Intervjuerna har genomförts med specialpedagoger/speciallärare som alla har arbetat som klasslärare och efter det minst fem år som specialpedagog/speciallärare. Resultatet av intervjuerna är efter sammanställning jämförda mot tidigare forkning inom området. Jag har kommit fram till att lärares uppfattningar och forskning inom området till viss del överensstämmer.

Detta examensarbete handlar om högläsning och högläsning som ett pedagogiskt verktygi skolan. Syftet med arbetet är att se om och hur högläsning används i skolan och hureleverna påverkas av högläsning. Jag har använt mig utav kvalitativa intervjuer när jagundersökt hur fyra pedagoger ser på högläsningen. Intervjuerna har genomförts på enskola i en mellanstor stad i Sverige. Jag har analyserat och studerat relevant litteratur ochforskning om ämnet och resultatet visar hur pedagogernas uppfattning förhåller sig tilllitteraturen och tidigare forskning.

Tidigare vårdforskning inom psykiatrin har främst utgått ifrån personalens erfarenheter. Forskning har visat på ett behov att studera patienters erfarenheter. När det gäller unga vuxnas erfarenheter av psykiatrisk vård saknas forskning och det har därför varit intressant att studera det. Som teoretisk utgångspunkt har Barker och Buchanan-Barkers tidvattenmodell använts. Data samlades in via tre intervjuer som sedan analyserades med kvalitativ innehållsanalys.

Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur pedagoger i årskurs 3 i grundskolan tänker och arbetar med språkutveckling i klassrummet. Vi har valt att utgå från Vygotskijs teori om den proximala utvecklingszonen, samt Skinners begrepp förstärkning. Dessutom har vi inriktat oss på forskning om läsförståelse, högläsning, samspel och olika undervisningsformer. Undersökningen har genomförts med hjälp av kvalitativa intervjuer med fyra verksamma pedagoger på tre olika skolor i olika kommuner. Vårt resultat visar att pedagogerna är mycket medvetna om vad de gör i klassrummet och varför det görs. Det finns tydliga kopplingar mellan resultat och tidigare forskning, något som gör att vi drar slutsatsen att pedagogerna är införstådda med de olika teorier och forskning som finns på området.

Syftet med arbetet är att undersöka förskollärarnas syn på begreppet jämställdhet, hur de arbetar med det i praktiken och om det är svårt att omvandla teori till praktik. Metoden som använts är halvstrukturerade intervjuer. Fem förskollärare intervjuades, fyra kvinnor och en man i olika åldrar och med olika lång erfarenhet inom yrket. Arbetet grundas på forskning inom jämställdhet i förskolan. Resultatet visade att jämställdhet för förskollärarna betydde att ge alla barnen samma möjligheter. Förskollärarna såg på begreppet jämställdhet som allas rätt att utvecklas och utmanas oavsett kön, detta låg också till grunden för hur de arbetar med jämställdhet i verksamheten. Tre av fem förskollärare tyckte det var lätt att omvandla teori till praktik, de pekade då på vikten av ett bra arbetslag.

Bakgrunden till denna studie är att skoldebatten är het och vikten av att ha bra lärare nämns ofta. Hur är då en bra lärare? Studiens syfte är att få kunskap om hur en bra lärare är enligt gymnasieelever och se om elevernas svar överensstämmer med vad tidigare forskning säger. Jag ville även se om det fanns några större skillnader i svar mellan elever i ettan jämfört med de som går i trean. Metoden för undersökningen var kvalitativ i form av enskilda intervjuer med 22 elever på studieförberedande program.

Hälsopåverkan på grund av arbetslöshet är ett utbrett problem som påverkas av både samhälleliga och politiska faktorer. Brist på arbete medför många konsekvenser så som förlorad inkomst, ekonomisk sårbarhet och försämrad livskvalitet. Det finns ett klart samband mellan arbetslöshet och ohälsa med bemärkelse på psykisk ohälsa eftersom arbetslösa personer tenderar att ha sämre hälsa än arbetande personer. Coping handlar om hur individer reagerar på svåra eller stressande livssituationer. Hur en individ använder sig av olika copingstrategier påverkar hur denne hanterar den svåra livssituationen som arbetslöshet utgör.

Tidigare forskning har visat att motivation kan ha en avgörande roll för arbetssökandes förmåga att påverka sin situation mot arbete, även att professionellt stöd kan minska risken för att en individ blir långtidsarbetslös. Vidare har forskning visat att arbetssökandes grad av ?känsla av sammanhang?, (KASAM), kunde påverka utfallet i individens situation. Forskning visade även att ju högre arbetssökande värderade arbetets betydelse, desto mer kontroll upplevdes över arbetssökandet. Den aktuella studien undersökte betydelsen av inre faktorer och yttre faktorer för arbetssökandes motivation till att söka arbete.

Människor ser på varandra i form av man eller kvinna, något sommedför att vi behandlar könen olika. Tidigare genusforskareomnämner en maktobalans där mannen ses som norm. Forskning kanbetraktas som ett maktmedel där det råder en obalans mellan könenoch där det manliga könet premieras. Detta gör att kvinnor inte fårsamma möjlighet till karriärutveckling. Syftet med föreliggande studievar att undersöka karriärhinder kvinnor upplevt under sin forskartid.Urvalet består av disputerade kvinnor vid Psykologiska institutionenvilka inte har en tjänst inom akademin innehållande forskning.

Denna litteraturöversikt jämför Sigmund Freuds drömteori med befintliga neurovetenskapliga forskningsfynd om drömmar för att finna likheter eller avvikelser dem emellan. Neuropsykoanalys är en tvärvetenskap som avser studera psykologiska fenomen med hjälp av neurovetenskaplig forskning och psykoanalytiska teorier. De båda fälten används för att belysa och stärka varandras fynd och postulat. Freuds teori som innebär att drömmar är önskeuppfyllelser och fyller funktionen av att vakta sömnen sammanfattas. Vidare sammanfattas neurovetenskapligt inriktad forskning som visar att drömmars karaktär styrs av hjärnstrukturers olika aktivitetsnivå och påverkan från signalsubstanser.

I tidigare forskning nämns sällan idrott och hälsa kopplat till specialpedagogik. Det finns forskning som berör båda kunskapsområdena som är överens om att det är upp till den enskilda läraren i idrott och hälsa att skapa en inkluderande undervisning. Forskning visar att ämnet idrott och hälsa betraktas som ett lågprioriterat ämne. I forskningen framkommer det att specialpedagogen gör stor nytta som kvalificerad samtalspartner genom reflekterande handledning av skolans personal.Syftet med arbetet är att undersöka vad lärare i idrott och hälsa och specialpedagoger upplever om samspelet mellan specialpedagogik och idrott och hälsa. Syftet besvaras genom kvalitativa intervjuer med åtta pedagoger, fyra specialpedagoger och fyra lärare i idrott och hälsa, fördelat på fyra skolor.Resultatet visar att det sällan förekommer ett uttalat samspel mellan lärare i idrott och hälsa och specialpedagoger.

Forskning visar att elever upplever naturvetenskapsundervisningen som sva?r och otillga?nglig samt att allt fa?rre elever va?ljer att studera a?mnena vidare eller satsa pa? en karria?r inom naturvetenskap. Det a?r viktigt att besitta kunskap inom naturvetenskap fo?r att kunna leva och verka i dagens samha?lle. Undervisningen bo?r anpassas utefter elevernas intresse och ge eleverna en positiv upplevelse tidigt i livet.

I detta forskningskonsumerande arbete undersöks vad forskningen säger om reklams påverkan på ungdomars könsroller. Avhandlingar, monografier, forskningsrapporter, offentliga utredningar, propositioner och artiklar utgör grunden för att kunna besvara frågeställningarna. Det finns också en politisk aspekt där det undersöks hur politiken ställer sig i förhållande till vad forskningen säger och om politiken presenterar några lösningar. Ungdomar i åldrarna 13-19 år har varit huvudfokus. Mitt syfte är Denna uppsats syftar till att undersöka hur forskning på området diskuterar relationerna mellan reklam, ungdomar och könsroller.

I mitt arbete undersöker jag vad medveten rörelseträning har för inverkan på barns liv, både fysiskt och socialt. Jag valde att göra undersökningen till stor del praktisk genom att starta ett Pröva-på fritids för de barn som ännu inte hittat sin fritidssysselsättning. I litteraturgenomgången tar jag bl a upp barns motoriska och sociala utveckling. Jag redogör också vad Bunkefloprojektet är för något. I resultatet redovisar jag min forskning på barnen.