Syftet med vårt arbete är att beskriva och analysera hur studie- och yrkesvägledare inom den kommunala vuxenutbildningen upplever sina yrkeskompetenser och sin kompetensutveckling i förhållande till de sökandes vägledningsbehov. Arbetets forskningsfrågor är: 1. Hur upplever studie- och yrkesvägledare sina yrkeskompetenser? 2. På vilket sätt utvecklar studie- och yrkesvägledare sina yrkeskompetenser? 3. Vilka vägledningsbehov upplever studie- och yrkesvägledare hos de sökande? Studien genomfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer utifrån vägledarnas perspektiv, och avgränsades till verksamheten inom den kommunala vuxenutbildningen. Arbetets resultat visar att studie- och yrkesvägledare upplever sina kompetenser som tillräckliga och att kompetensutveckling främst sker som en dialog kring de sökandes vägledningsbehov i möten med de sökande eller med kollegor inom vägledningsområdet..

Det övergripande syftet med studien är att få kunskap om rektorers didaktiska medvetenhet i samband med rekrytering av lärare för arbete med elever i behov av särskilt stöd inom kunskapsområdet språk, skriv och läs. För att följa upp syftet och för att få kunskap om hur rektorers didaktiska medvetenhet påverkat val vid rekrytering undersöks utbildningsbakgrunden/didaktisk kompetens hos lärare som är anställda för arbete med elever i behov av särskilt stöd inom kunskapsområdet språk, skriv och läs. Studien är en kvalitativ studie med en hermeneutiskt ansats.  I studien intervjuades fyra rektorer och fyra lärare som arbetar med att ge stöd inom området språk, skriv och läs. Alla rektorer uppvisade didaktiskt medvetenhet om vilka kompetenser de efterfrågar vid rekrytering av en lärare för arbete med elever i behov av särskilt stöd inom kunskapsområdet språk, skriv och läs. Samtliga rektor efterfrågar en formellt utbildad lärare med erfarenhet och kunskaper inom kunskapsområdet liknande de som ges vid en utbildning till speciallärare inom språk, skriv och läs men det är bara en rektor som efterfrågar en utbildad speciallärare inom kunskapsområdet.

Syfte: Syftet med vår studie är att kartlägga användningen av icke-finansiella mått inom dagligvaruhandeln för att analysera vilka effekter icke-finansiell prestationsmätning har på företagens ekonomistyrning. Metod: I studien har vi använt oss av en kvalitativ ansats. Vi har intervjuat tre butikschefer för att få en övergripande bild av företagens ekonomistyrning och användningen av icke-finansiella mått. Resultat: Samtliga undersökta butiker använder sig av icke-finansiella mått men i olika utsträckning och på olika nivåer. Dessa mått hänförs till relationen gentemot kunder, medarbetare och miljö.

Syftet med studien är att öka kunskap om dansen betydelse inom demensvården. Studien är baserad på en översikt över befintlig litteratur inom ämnena dans och demens. Litteraturstudien kompletteras även med en intervju, ett exempel från demensvården i Linköpings kommun. Resultaten kommer att presenteras under tre huvudteman; psykologiska effekter, fysiologiska effekter och sociala effekter av dansens betydelse inom demensvården. Senare är analysen baserad på samma övergripande teman och kommer att analyseras utifrån teorier om livskvalitet och symboliska interaktionism..

Identitet har länge varit föremål för diskussion, både inom filosofi och inom juridik. Min avsikt var att försöka utröna om det finns ett sammband mellan hur filosofer respektive jurister identitesbegreppet, vad gäller ting jag har använt en text skriven av en nutida filosof för att försöka utröna hur filosoferna ser på identitesbegreppet. För att kunna utröna hur jurister ser på begreppet har jag studerat ett antal rättsfäll. jag har inte kunnat hitta några direkt synbara kopplingar mellan hur begreppet"identitet"används inom filosofin respektive inom juridiken. De har helt enkelt för olika utgångspunkter och för olika värden att tillvarata.

En läsande klass är ett är ett välanvänt, men också mycket kritiserat material, som ska träna svenska elever i läsförståelsestrategier. För att träna dessa strategier finns det 800 planerade lektioner med tillhörande texter. Syftet med denna uppsats är att analysera nio av de texter som är ämnade för årskurserna 1 till och med 3 för att titta på progressionen i materialet inom årskurserna och mellan dem. Analysen är gjord utifrån tre metoder. Den första med ett fokus på ordens och meningarnas längd, den andra med ett fokus på satserna i texterna och den tredje med ett fokus på i vilken utsträckning texterna talar till läsaren.

Syftet med denna studie var att få en ökad förståelse för hur enhetschefer inom äldreomsorgen beskriver hur de ser på och använder Lex Sarah, vilka kunskaper som finns i ämnet och hur de resonerar runt ordet missförhållande. Studien är kvalitativ och bygger på semistrukturerade intervjuer.Studien utgår ifrån en hermeneutisk ansats eftersom jag ville veta vad mina respondenter hade för uppfattningar, erfarenheter och tolkningar. Sammanlagt var det sex enhetschefer inom äldreomsorgen som intervjuades. De beskriver vad de har för kunskaper, hur de använder Lex Sarah i verksamheterna och hur de ser på missförhållanden. Resultatet från studien visar på kunskapen inom ämnet Lex Sarah behöver bli bättre både bland enhetschefer och bland personal.

Titel: Samverkan inom äldreomsorgen ? Konstruktiva möten eller tråkiga måsten?År 2007 Antal sidor: 35________________________________________Syftet med undersökningen var att undersöka om och hur samverkan mellan arbetsgivare och medarbetare inom äldreomsorgen ger medarbetarna möjlighet att påverka sin arbetsplats och sin arbetssituation samt om det fanns områden inom samverkan som kunde förbättras. Ledarskapet på enheterna är så intimt förknippat med samverkan och medarbetarnas möjlighet till påverkan vilket gjort att även det har fått en roll i denna undersökning. Undersökningen, som bestod av riktade öppna intervjuer, genomfördes med sex respondenter som arbetade på tre olika arbetsplatser. Respondenterna var personer som arbetade i den direkta omvårdnaden som undersköterskor eller vårdbiträden.

Syftet med studien var att undersöka förekomsten av sexuella övergrepp hos kvinnor inom den frivilliga missbruksvården samt beskriva kvinnornas situation utifrån utvalda livsområden. Studien bygger på material hämtat från DOK:s inskrivningsintervju 2007. Urvalet bestod av kvinnor inom den frivilliga missbruksvården som genomfört långa inskrivningsintervjun i DOK. Resultatet visade att 31,3 % av kvinnorna i undersökningsgruppen hade svarat ja på frågan om de varit utsatta för sexuellt övergrepp innan missbruksdebuten. Vid en jämförelse mellan kvinnor som varit utsatta för, respektive inte varit utsatta för sexuella övergrepp innan missbruksdebuten, visade resultatet att gruppen som varit utsatta hade sämre förhållanden inom flera livsområden samt ett tyngre missbruk jämfört med gruppen som inte varit utsatta.

Bakgrund: Injektionsbehandling med antispykotika ges som symtomlindrande behandling inom psykiatrin, b?de till de som lider av psykossjukdom eller f?r att minska sv?ngningarna mellan hypo-/hypermani och depression vid bipol?ritet. Patienter som ?r inskrivna i hemsjukv?rden BMSS, Boende Med S?rskild Service, f?r ofta dessa injektioner i sitt hem. M?nga patienter inom psykiatrin har en vana av att v?rdas inom slutenv?rden och har i m?nga fall utsatts f?r behandling mot sin vilja. Som sjuksk?terska inom psykiatrin ?r det viktigt att bem?ta dessa patienter med ett personcentrerat perspektiv. Syfte: Syftet med studien ?r att belysa hur patienter som ?r inskrivna i hemsjukv?rden BMSS upplever det att f? injektioner med psykofarmaka. Metod: Studien baseras p? semistrukturerade intervjuer med ?tta personer som ?r inskrivna i hemsjukv?rden BMSS.

Prestationsmätning används för att mäta anställdas prestationer och ett sätt att utvärdera dessa är genom att använda feedback. Feedback ger möjlighet att diskutera individers styrkor respektive svagheter och kan användas för att påverka ett beteende och framförallt för att påverka en individs arbetsinsats. När feedback ska förmedlas är det viktigt att återkoppling är anpassad efter personen som ska ta del av den för att feedbacken ska bli så effektiv som möjligt. Mottagaren av feedbacken bör se detta som något positivt för att förstå hur dennes handlingar påverkar både sin egen och hela organisationens prestation. Hur feedback förmedlas inom olika professioner kan variera på grund av att olika professioner också utvärderas på olika sätt.

Strävan efter konkurrensfördelar via kunskapsdominans har blivit en alltmer centralstrategi för företag i dagens samhälle. Det finns ett intensivt intresse för ett bredareintellektuellt kapital, kreativitet, innovation och mer lärande inom företagen.Utmaningen företagen ställs inför, är att återanvända dess fulla kunskapspotential, se tillatt den blir bevarad, sprida den vidare och till slut överföra kunskapen inomorganisationen för att skapa mervärde. Rapporten ämnar översiktligt undersöka de metoder och modeller som konsultföretagetAcando använder för att hantera och bevara sitt kunskapskapital inom företaget. Det ärbegreppen ?tyst kunskap? och ?explicit kunskap? som analysen belyser, och all faktabygger på litteraturstudier samt intervjuer på Acando.Resultatet visade att det finns ett fungerade system idag som delar kunskapen mellanmedarbetarna på Acando.

Antalet äldre personer med hörselnedsättning som lever inom äldreomsorgen i Sverige är stort. Av den anledningen är det viktigt att personalen inom äldreomsorgen innehar kunskap om hörsel och hörselrelaterade angelägenheter. Syftet med föreliggande studie var att undersöka vilken kännedom undersköterskor på vårdbostäder inom Örebro kommun har om hörsel och hörselnedsättning hos äldre samt deras kännedom om hörhjälpmedel och kommunikation med äldre personer som har hörselnedsättning. Studien avgränsades till att endast inkludera yrkesgruppen undersköterskor. Materialet i undersökningen bestod av en enkät som delades ut till 60 undersköterskor på sex olika vårdbostäder i kommunen.

Kvalitetsledning är ett ämne som företag ständigt behöver förbättra för att hålla sig uppdaterade i dagens dynamiska marknad. Företag X har på senare år vuxit organisatoriskt och gjort stora omorganiseringar, men kvalitetsarbetet på företaget har halkat efter och glidit ifrån företagets nya verksamhet, vilket bidragit till många kundreklamationer på grund av bristande kvalité.Företag X är därför i behov att uppdatera och utveckla dess kvalitetsledning för att sänka deras interna kostnader och öka kvalitén inom organisationen.Denna rapport syftar till att undersöka hur Företag X kan förbättra dess kvalitetsledning genom att undersöka teorier och litteratur inom kvalitetsledning. För detta syfte har en kvalitativ studie genomförts där data har samlats in genom 16 semi-strukturerade intervjuer inom organisationen.Det framgår att Företag X har ett grundläggande sätt att arbeta med kvalitetsledning, vilket skapar många kvalitetsbrister inom företaget.Med hjälp av det teoretiska ramverket har empirin analyserats där två rotorsaker identifierats inom Företag X; intäktsbaserad strategi samt småföretagarmentalitet i en stor organisation. Det är viktigt att Företag X utvecklar sitt kvalitetsledningsarbete genom att definiera kvalité och kommunicera detta tvärs genom hela organisationen. Företag X behöver standardisera processer och aktiviteter så att alla inom organisationen arbetar på samma sätt och mot samma mål..

Det sociala arbetet har historiskt sätt haft en marginell plats inom hälso- och sjukvård trots att det finns tydliga kopplingar mellan människors välmående och deras sociala situation. Inom psykiatrin är kuratorer den enda yrkesgruppen som är utbildad inom socialt arbete. Kuratorerna spelar därför en viktig roll när det kommer till att tillvarata patienternas rättigheter. Samtidigt visar forskningen att det finns en otydlighet kring kuratorernas roll och att arbetet har rört sig från att samordna sociala resurser till att arbete mer terapeutiskt.Det övergripande syftet med studien har varit att ta reda på vilken plats det sociala arbetet har inom den psykiatriska heldygnsvården genom att undersöka hur kuratorer ser på och beskriver sitt arbete.För att besvara syftet har det gjorts 5 kvalitativa intervjuer med kuratorer inom den psykiatriska heldygnsvården. Resultatet från intervjuerna har sedan kopplats till tidigare forskning och analyserats med hjälp av begrepp hämtade från makt och professions teori.Undersökning visar på att kuratorernas arbete inom den psykiatriska heldygnsvården kretsar kring att hjälpa patienterna med deras sociala situation.