Syftet med vår undersökning har varit att ta reda på i vilka sammanhang och hur fritidspedagoger använder sig av vardagsmatematik inom fritidsverksamheterna. Vi tittar om det är betydelsefullt för fritidspedagogen att skapa situationer som stödjer elevernas möjlighet att utveckla sina kunskaper inom vardagsmatematiken. Vi valde att genomföra vår undersökning genom att skicka ut enkäter till personal inom fritidsverksamheten och genom de returnerade svaren anser vi att vi fått en grund för hur fritidspedagoger arbetar med vardagsmatematik och hur de stödjer skolans lärande inom vardagsmatematiken. Resultatet av undersökningen visar att fritidspedagoger anser att det går att använda vardagsmatematik i många olika sammanhang . Aktiviteter som, handla med barnen, i samling, dukning, bakning, lekar, spelar spel, är exempel på hur pedagogerna använder sig av vardagsmatematiken.

Antalet mobiltelefonabonnenter har under de senaste a?ren o?kat kraftigt i va?rlden och till fo?ljd av detta har nya mobila tja?nster utvecklats fo?r att kunna uppfylla konsumenters fo?ra?ndrade krav. Mobila betalningar a?r en av de nya tja?nster som har utvecklats och implementerats inom en rad branscher. En av de branscher da?r mobila betalningar har implementerats a?r inom den svenska dagligvaruhandeln da?r efterfra?gan pa? tja?nsten dock upplevs som la?g.

Vänskap är en viktig del för den psykiska hälsan och individens välbefinnande, det är även ett välbeforskat område inom psykologins värld. Tidigare forskning inom vänskapsrelationer har lagt den största tyngden på genus som den ensamma och bästa variabeln till denna typ av relationer och därmed inte tagit hänsyn till andra möjliga bakomliggande variabler. Denna studie ämnade undersöka om känslan av tillhörighet kan vara en bakomliggande variabler till skattning utav faktorer inom vänskapsrelationer, och möjligtvis kunna förklara skattningen bättre än genus. Undersökningen utfördes med en enkätundersökning. Urvalet bestod utav 60 deltagare, 30 män och 30 kvinnor i åldrarna 19 ? 26.

Den psykiska ohälsan bland barn och ungdomar ökar och det finns evidens för att flera sjukgymnastiska behandlingsmetoder hjälper vid psykiska tillstånd. Flera behandlingar är etablerade inom vuxenpsykiatrin men verkar inte nått ut till barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) i samma utsträckning. Syftet med studien var att undersöka vilka behandlingsmetoder som sjukgymnaster inom BUP i Sverige använder sig av. Syftet var också att få en bild av hur sjukgymnaster upplever att de används som resurs inom barn och ungdomspsykiatrin. En webbenkät skickades ut till 15 sjukgymnaster som var verksamma inom BUP.

Det finns en stor önskan hos elever att lära sig läsa. Detta är ofta en av de saker som kommer fram vid samtal med elever och föräldrar inför starten i grundsärskolan.  Syftet med studien är att undersöka hur, när och vad som kartläggs inom läsutveckling hos elever i grundsärskola.Det är en demokratisk rättighet, för alla elever, att få utveckla sin läsförmåga. Skolinspektionens kvalitetsgranskning, av grundsärskolan, visade att eleverna inte ges tillräckligt med förutsättningar för att utveckla sina kunskaper i ämnet svenska. Dessutom är uppföljningen av elevernas utveckling i svenska bristfällig. Inom grundskolan har man olika kartläggningsverktyg och uppföljningssystem av elevernas läsutveckling under skolåren, men hur gör pedagogerna inom grundsärskolan?Vår teoretiska grund vilar på Vygotskijs tankar att eleven kontinuerligt utvecklas mentalt, och därmed dess förmåga att tillgodogöra sig undervisningen.

Denna uppsats redogo?r fo?r hur homosexuella, bisexuella och transsexuella personer har karakta?riserats inom svensk film mellan a?ren 1916 och 1998. Underso?kningens ma?l har varit att ta reda pa? hur framsta?llandet av HBT-personer har fo?ra?ndrats under tidsperioden och relatera detta till samha?llets lagar och normer kring homosexualitet samt till den internationella utvecklingen. Uppsatsen visar att homosexualitet alls inte diskuterades o?ppet inom den svenska filmen fo?rra?n i slutet av 1940-talet.

Försvarsbesluten under 2000-talet har inneburit en inriktning för Försvarsmakten mot internationella insatser. En del av de internationella insatserna har ställt Försvarsmakten mot en motståndare av irreguljär karaktär, speciellt i Afghanistan. Denna uppsats vill undersöka vilka lärdomar Försvarsmakten dragit avseende upprorsmotverkan (COIN), och specifikt, lärdomar avseende marktaktik inom COIN, för att öka kunskapen om COIN inom Försvarsmakten.Syftet med uppsatsen är att undersöka Försvarsmaktens syn på taktik inom COIN, genom att undersöka ett antal svenska samtida normativa dokument och se om de överensstämmer med ett antal utvalda COIN-teorier samt besvara frågeställningen: Hur karaktäriseras beskrivningar av taktik inom Counterinsurgency, i samtida svenska normativa texter, jämfört med ett urval COIN-teorier?I uppsatsen beskrivs ett antal teorier angående taktik inom COIN. Utifrån teorierna formas variabler vilka används i en kvalitativ textanalys för att undersöka de olika dokumenten.

Syftet med studien är att undersöka potentialen för en cirkulär affärsmodell inom möbelindustrin. Genom en enkätundersökning har landsting/regioner, kommuner och myndigheter tagit ställning till frågor som utgår från konceptet cirkulär ekonomi. Resultatet av studien visar att det finns en mycket låg efterfrågan för en cirkulär affärsmodell inom den offentliga sektorn. Det marknadshinder/barriär som framförallt anses begränsa införandet av en cirkulär ekonomi är det juridiska ramverket, lagen om offentlig upphandling (LOU)..

I detta projekt analyseras och utreds orsakerna till varför omorganisationen i Folktandvården Gävleborg misslyckades. Folktandvården Gävleborg genomförde 2012 en omstrukturering med målet att öka kundfokus och kommunikationen inom företaget. Omstruktureringen misslyckades efter nio månader och resulterade i att dåvarande VD blev uppsagd. Efter misslyckandet återgick företaget delvis till den tidigare strukturen. Arbetet har utformats som en kvalitativ fallstudie där datainsamlingen skett genom semistrukturerade intervjuer med 5 personer inom Folktandvården Gävleborg.

Vem får lov? undersöker queerdans som nutida fenomen inom pardansen i Sverige och med utgångspunkt i Judith Butlers queerteori diskuteras queerdans som aktiv-ism, gruppgemenskap och utveckling av danstraditioner. Utifrån fem intervjuer med danslärare som praktiserar queerpedagogik inom olika dansgenrer undersöks queerdansen i ett jämförande perspektiv med annan pardans vad gäller deltagar-skaran, pedagogiken och det faktiska dansandet..

Denna studie syftar till att belysa hur offentliga organisationer arbetar kring kunskapsbevaring och kunskapsöverföring. Vi har undersökt hur fem offentliga organisationer med olika organisationsstrukturer arbetar med att bevara kunskap inom organisationen, samt hur de överför kunskap mellan medarbetare och till nyanställda. Studien har samlat in det empiriska resultatet med semistrukturerade intervjuer. I analysen diskuteras det empiriska resultatet med ämnen som epistemologiska perspektiv inom knowledge management, maktperspektiv, politiska direktiv, arbetsmiljö samt kommunikationens roll. Resultatet av analysen påvisar bland annat att muntlig kommunikation är en viktig framgångsfaktor i en kunskapsprocess..

Syftet med vår undersökning har varit att ta reda på i vilka sammanhang och hur fritidspedagoger använder sig av vardagsmatematik inom fritidsverksamheterna. Vi tittar om det är betydelsefullt för fritidspedagogen att skapa situationer som stödjer elevernas möjlighet att utveckla sina kunskaper inom vardagsmatematiken. Vi valde att genomföra vår undersökning genom att skicka ut enkäter till personal inom fritidsverksamheten och genom de returnerade svaren anser vi att vi fått en grund för hur fritidspedagoger arbetar med vardagsmatematik och hur de stödjer skolans lärande inom vardagsmatematiken. Resultatet av undersökningen visar att fritidspedagoger anser att det går att använda vardagsmatematik i många olika sammanhang . Aktiviteter som, handla med barnen, i samling, dukning, bakning, lekar, spelar spel, är exempel på hur pedagogerna använder sig av vardagsmatematiken.

Syftet med vår undersökning har varit att ta reda på i vilka sammanhang och hur fritidspedagoger använder sig av vardagsmatematik inom fritidsverksamheterna. Vi tittar om det är betydelsefullt för fritidspedagogen att skapa situationer som stödjer elevernas möjlighet att utveckla sina kunskaper inom vardagsmatematiken. Vi valde att genomföra vår undersökning genom att skicka ut enkäter till personal inom fritidsverksamheten och genom de returnerade svaren anser vi att vi fått en grund för hur fritidspedagoger arbetar med vardagsmatematik och hur de stödjer skolans lärande inom vardagsmatematiken. Resultatet av undersökningen visar att fritidspedagoger anser att det går att använda vardagsmatematik i många olika sammanhang . Aktiviteter som, handla med barnen, i samling, dukning, bakning, lekar, spelar spel, är exempel på hur pedagogerna använder sig av vardagsmatematiken.

Syftet med denna uppsats var att undersöka vad några lärare säger om sina arbetssätt inom skönlitteratur och hur de använder sig av dessa för att motivera till läsning och utveckla olika elevgruppers läsförmåga. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer med fem lärare på fyra olika skolor och kommuner. Resultatet visar att alla lärare trots skillnader i bakgrunder och år i yrket använder sig av liknande arbetsätt för att motivera till och utveckla olika elevers läsförmåga inom skönlitteratur. Vår slutsats är att ett varierat arbetsätt inom litteraturundervisning gör det möjligt att motivera till och utveckla olika elever läsförmåga inom skönlitteratur eftersom olika elever lär på olika sätt och har olika behov och utgångspunkter för sin läsning..

Bakgrund/Syfte: Inom äldreomsorgen har det visat sig att personalen har en stor betydelse i att de äldre ska få ett trivsamt boende. Kulturaktiviteter har visats sig öka kommunikationen mellan de anställda och mellan de anställda och de äldre. Syftet med denna studie var att belysa hur anställda inom äldreomsorgen upplever ett hälsofrämjande projekt med inriktning kultur som arbetsmetod.Metod: En kvalitativ metod användes och fem intervjuer genomfördes med personal inom äldreomsorgen. Intervjuerna transkriberades från ljudfil till textfil och den analys som användes av data var temaanalys.Resultat: Resultatet delades in i två teman barriärer och hinder och möjligheter. I resultatet visade det sig att informanterna upplevde att tid och ekonomi var barriärer för att utföra kulturaktiviteterna.