In February 2002 the European commission put forward a proposal for a new directive on The patentability of computer-implemented inventions, but which during my work on this essay has not been decided on yet. The directive has divided the decision-makers in the union, the commission and parliament, into two different positions regarding by which range computer-implemented inventions should be patentable. The parliament has amended the commissions proposal in a substantial way and the legal process has caused a heated debate both within the unions administration and among various interest groups both in favour of and against a patent on computer-implemented inventions. The loudest protests have come from a group that feels threatened by a possible software patent: Open Source. In this study I examine both the arguments by the decision-makers and by the lobbying for and against the proposal.

This essay describes a single case self-study of a music composer in order to track the compositional process in real time. In the study the subject and the researcher are the same person. The study builds on previous empirical studies that have used methodological approaches such as analysis of computer-based digital data collection, verbal protocol and video observations. It deals with issues of the compositional process related to for example time consumption, number of artistic decisions, the different roles and skills of a music composer, and methods of research in the musical composition process. During three shifts the researcher worked as a music composer dealing with the issue of converting an audio sketch of a composition into a representative finished audio product.

Denna essĂ€ kan lĂ€sas som en reflektion över tre Ă„rs arbete med och utveckling av estetiska lĂ€rprocesser pa? lĂ€rarutbildningen. Även om exemplen Ă€r hĂ€mtade frĂ„n matematikdidaktiken rör sig diskussionen huvudsakligen pĂ„ en mer generell nivĂ„ Ă€n detta specifika Ă€mne. PĂ„ mĂ„nga sĂ€tt handlar essĂ€n lika mycket om lĂ€rande i allmĂ€nhet som om matematikdidaktik.UtifrĂ„n den fenomenologiska undersökningen rör sig diskussionen mellan mina personliga erfarenheter och den filosofiska teorin. Jag anvĂ€nder mig av tankar frĂ„n Aristoteles, Hans-­?Georg Gadamer och John Dewey och lĂ„ter dem möta nĂ„gra av de svenska forskare som under de senaste Ă„ren bidragit till det aktuella fĂ€ltet eller till angrĂ€nsande fĂ€lt.Jag hoppas i denna essĂ€ kunna synliggo?ra olika aspekter av erfarenhetsbaserad undervisning och lĂ€rande likvĂ€l som de problem och möjligheter som finns i fenomenet estetiska lĂ€rprocesser ? förhoppningsvis kan mina iakttagelser och reflektioner vara av vĂ€rde vid en utveckling av sĂ„vĂ€l matematikdidaktiken som av andra Ă€mnen pĂ„ lĂ€rarutbildningen .

BAKGRUND: I lÀroplanen för förskolan (Utbildningsdepartementet, 1998) finns riktlinjersom förskolan ska följa. DÀr stÄr bland annat att barnen ska fÄ chansen att utveckla sinmotorik och förstÄ betydelsen av sin hÀlsa och sitt vÀlbefinnande. Det Àr ocksÄ viktigt attbarnen fÄr testa olika miljöer för att utveckla sin kreativitet och fantasi och att som pedagogocksÄ uppmuntrar deras lust till att lÀra. Det Àr lÀtt att ta utomhusverksamheten för givet ochmycket kan kÀnnas sjÀlvklart. MÄnga forskare anser att det Àr bra för barnen att vistasutomhus och studien vill framhÀva varför.SYFTE: VÄrt syfte med undersökningen Àr att ta reda pÄ vad pedagogerna anser omutomhusverksamheten.METOD: Studien har inspirerats av en fenomenografisk ansats dÀr intervju anvÀnts sommetod till att besvara vÄrt syfte.

Denna studie har som syfte att beskriva hur nÄgra barn upplever leken i skogen och att belysa ett antal lÀrares förestÀllningar kring barns lek i skogen. Studiens karaktÀr Àr kvalitativ och semistrukturerade intervjuer har anvÀnts som angreppssÀtt. DÀrigenom har tvÄ lÀrare och sex barn intervjuats kring lek, relationer och lekmiljöer i skogen. Resultaten vittnar om att lÀrarnas kartlÀggning av barnens lekmiljöer, relationer och lek i skogen visade sig i övergripande drag vara förenliga med barnens egna utsagor. LikasÄ kunde skriftliga kÀllor i mÄnga fall ge en överensstÀmmande skildring av omrÄdet.

Ho?rnefors a?r en ta?tort bela?gen strax so?der om Umea?. Orten har ett fja?rrva?rmena?t som a?gs och drivs av Umea? Energi AB da?r tva? pelletseldade pannor sta?r fo?r den huvudsakliga produktionen.Det finns en risk att fja?rrva?rmeproduktionen i Ho?rnefors blir satt under ha?rdare utsla?ppskrav genom ett nytt direktiv som eventuellt kommer att info?rlivas under 2015. Direktivet kommer troligen att sa?tta ett gra?nsva?rde fo?r stoftutsla?pp pa? 45 mg/Nm3 vid 6% O2 fra?n och med a?r 2030 vilket a?r sa? la?gt att pannorna Ho?rnefors inte kommer klara av det.

Studiens syfte Àr att undersöka lÀrarnas attityder till estetik i undervisningen i förskola och skola. UtifrÄn vÄr grundlÀggande teori, har tio intervjuer genomförts med lÀrare i förskola och grundskola.ForskningsfrÄgorna som har behandlats för att komma fram till resultatet Àr: Hur definierar lÀrarna begreppen estetik och estetiska lÀrprocesser? Arbetar lÀrarna med estetiska lÀrprocesser och om sÄ Àr fallet, pÄ vilket sÀtt? Vad gör de? Hur gör de och varför?Resultatet visar att alla lÀrare har positiva instÀllningar till estetik och att de anvÀnder estetiska lÀrprocesser pÄ olika sÀtt i sina verksamheter. Enligt respondenternas utsagor förknippas estetik med bild, musik, drama, skapande, sinnliga upplevelser och rörelse, vilka anvÀnds för att skapa mening om kunskap och förstÄelse. Enligt Lindströms (2008) modell anvÀnder bÄde förskollÀrarna och grundskollÀrarna sig mest av lÀrande MED estetik, vilket handlar om att barnen, med hjÀlp av estetiken, lÀr sig andra Àmnen.

Mitt undersökande masterarbete handlar om Riktat drömarbete. En metod att via skÄdespelarens intuition och drömmar berika gestaltningsarbetet och förankra det i kroppen. Syftet Àr att stÀrka tilliten till den egna förestÀllningsförmÄgan och intuitionen. Mitt sÀtt att arbeta med metoden tar avstamp ur psykoanalytikern Robert Bosnaks och regissören Janet Sonenbergs arbete med skÄdespelare. BÄda verksamma i USA.Jag har undersökt metoden bland annat genom att pröva den pÄ fyra sceniska arbeten.

Titel: Musikartister ? ett underhÄllande innehÄll. En studie om hur kvinnor vill ta del avmusikartister i mediaFörfattare: Ann-Sofie Pettersson och Maja RönnbÀckUppdragsgivare: Evelyn JonsKurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, examensarbete, Institutionen för journalistik,medier och kommunikation (JMG), Göteborgs universitetTermin: Höstterminen 2011Handledare: Marie GrusellAntal ord: 17 480Syfte: Att undersöka hur kvinnor vill ta del av musikartister i media.Metod: En kvalitativ studie med respondentintervjuerMaterial: Analys av intervjuer med Ätta kvinnor inom den valda mÄlgruppen, kvinnor mellan30 och 49 Är.Huvudresultat: Resultatet visar mönster som tyder pÄ att mÄlgruppens intresse ochengagemang för att ta del av musikartister i media Àr förhÄllandevis lÄgt. Musik ochmusikartister i media förknippas frÀmst med underhÄllning, men musikartister fyller Àvenbehov av information samt att styrka den personliga identiteten och sociala relationer. I tv och radio stÄr innehÄll om musikartister frÀmst för underhÄllning, medan det i tidningar ochinternet frÀmst stÄr för information.

ABSTRAKTMatematiken bör vÀcka lust och nyfikenhet. Skolverket menar att elevers lust att lÀra i de tidiga skolÄren fortfarande Àr stor, innehÄllet i matematikundervisningen Àr omvÀxlande och eleven fÄr aktivera alla sina sinnen. Dock visar undersökningar att den laborativa matematiken i undervisningen snabbt minskar i omfattning upp i skolÄren.Syftet med arbetet Àr att undersöka hur och varför lÀrare anvÀnder laborativ matematik i skolans tidiga Är. Resultatet av studien grundar sig pÄ intervjuer och observationer av tre lÀrare som undervisar elever i Är 1-3. Samtliga lÀrare i studien arbetar laborativt i nÄgon omfattning.Undersökningen visar att lÀrarna arbetar för att matematikundervisningen ska ge eleven förstÄelse för matematiken och möjlighet till kreativitet och variation.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka vad musiklÀrare som arbetar i grundskolans tidigare Är har för förhÄllningssÀtt till musikÀmnets egenvÀrde. Detta utreds genom tvÄ frÄgestÀllningar som fokuserar pÄ syftet till att musik anvÀnds i skolan samt hur musikÀmnets egenvÀrde skulle kunna öka. Forskningsmetoden som anvÀnds för att undersöka detta Àr hermeneutisk metod och undersökningsinstrumentet Àr kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fyra musiklÀrare. Resultatet visar att musikundervisning bedrivs i skolan i syfte att följa styrdokumenten, att generera spelglÀdje och kreativitet, att ge eleverna avbrott frÄn teoretisk undervisning samt att skapa lustfyllt lÀrande. Musikundervisning bedrivs Àven i syfte att vara kultur- och traditionsbÀrande och har en stor betydelse för elevers identitetsskapande.

Mitt arbete handlar om lÀrares och dramapedagogers uppfattning om sina roller nÀr de arbetar med drama som metod och om likheter och skillnader i deras sÀtt att arbeta meddrama. För att fÄ information om och kunna jÀmföra information intervjuade jag nÄgra lÀrare och dramapedagoger frÄn olika klasser. DÀrefter gjorde jag observationer av samma personers praktik för att fÄ inblick i deras praktiska arbete.Resultatet visar att lÀrarna och dramapedagogerna hade olika syn pÄ vad drama Àr men samtidigt hade de likadan syn pÄ hur man ska vara som övningsledare. De menar att nÀr man arbetar som övningsledare med de yngre barnen ska man hela tiden ha en överblick över gruppen samt vara bestÀmd för att barn lÀtt blir ofokuserade. DÀremot menade en av dramapedagogerna att barnens kreativitet skulle komma frÄn barnen medan övningarna var bara ett hjÀlpmedel att fÄ barnens fantasier att bli konkreta.NÀr jag gjorde mina observationer kunde jag se lÀrares och dramapedagogers delaktighet i dramaövningarna.

Mitt arbete handlar om lÀrares och dramapedagogers uppfattning om sina roller nÀr de arbetar med drama som metod och om likheter och skillnader i deras sÀtt att arbeta meddrama. För att fÄ information om och kunna jÀmföra information intervjuade jag nÄgra lÀrare och dramapedagoger frÄn olika klasser. DÀrefter gjorde jag observationer av samma personers praktik för att fÄ inblick i deras praktiska arbete.Resultatet visar att lÀrarna och dramapedagogerna hade olika syn pÄ vad drama Àr men samtidigt hade de likadan syn pÄ hur man ska vara som övningsledare. De menar att nÀr man arbetar som övningsledare med de yngre barnen ska man hela tiden ha en överblick över gruppen samt vara bestÀmd för att barn lÀtt blir ofokuserade. DÀremot menade en av dramapedagogerna att barnens kreativitet skulle komma frÄn barnen medan övningarna var bara ett hjÀlpmedel att fÄ barnens fantasier att bli konkreta.NÀr jag gjorde mina observationer kunde jag se lÀrares och dramapedagogers delaktighet i dramaövningarna.

Forskning visar att anhörigvÄrdaren upplever glÀdje och nÀrhet tillsammans med nÀrstÄende trots bördor. Syftet med studien var att belysa vad det innebar att mÄ bra och att stÀrka hÀlsan som anhörigvÄrdare. Intervjuer med fem anhörigvÄrdare genomfördes. Analysen gjordes med kvalitativ innehÄllsanalys. Huvudtemat beskrevs som en process mot helhet och hÀlsa.

MÄnga konsumenter Àr snabbare Àn organisationer pÄ att börja anvÀnda ny teknik och utrustning. NÀr de sedan tar med denna utrustning och teknik till arbetet för att pÄ ett mer tillfredsstÀllande sÀtt utföra sina arbetsuppgifter uppstÄr fenomenet BYOD som har blivit allt vanligare och vanligare. Syftet med denna studie Àr att ta reda pÄ vad fenomenet BYOD Àr och hur det pÄverkar organisationer som anammar det. Dess fördelar och risker har undersökts samt fenomenets utbredning bland svenska organisationer. Tidigare undersökningar har legat till grund för att identifiera ofta förekommande fördelar och risker.