Det finns idag flera grupper av mÀnniskor i Sverige som lever med försvagat grepp. Bland annat mÀnniskor som Ädragit sig stroke eller mÀnniskor som drabbats av en hjÀrnskada kan till följd fÄ nedsatt greppstyrka. Bioservo technologies grundades 2006 med uppdraget att utveckla mekatroniska muskelstÀrkande hjÀlpmedel och deras första produkt Àr en greppstÀrkande Servohandske. Företaget har utvecklat en helt innovativ teknik dÀr greppförstÀrkningen initieras och regleras av anvÀndarens egna fingerrörelser. NÀr företaget började nÀrma sig en kommersiell lansering uppstod ett behov av att utveckla en mer anvÀndarcentrerad Servohandske.

Internationella undersökningar gjorda av OECD visar att studie- och yrkesvÀgledarna i Sverige anvÀnder sig av metoder snarare Àn teorier. Syftet med denna studie var att undersöka karriÀrutvecklingsteorin Planned Happenstance relevans för vÀgledningssamtalet, en teori som bejakar obeslutsamhet och de planerade tillfÀlligheternas betydelse, vilket enligt studiens utgÄngspunkt - Anders Hallqvists doktorsavhandling - överensstÀmmer med hur den rÄdande arbetsmarknaden ser ut. Detta diskuteras utifrÄn pÄstÄendet att dÄ den nuvarande arbetsmarknadspolitiken bygger pÄ en idé om att vi mÀnniskor gör rationella val, Àr verkligheten en annan; det Àr till stor del kreativitet och tillfÀlligheter som styr vÄrt jobbsökande. Studien Àr kvalitativ och bygger pÄ intervjuer av fyra studie- och yrkesvÀgledare. Resultatet visar att respondenterna anvÀnder sig av delar av Planned Happenstance, tillÀmpar ett holistiskt tillvÀgagÄngssÀtt i sina samtal samt att de anser att klienterna fÄr en mer gynnsam karriÀrutveckling med hjÀlp av olika fÀrdigheter.

Ämnet kompetensöverföring och kompetensbevaring Ă€r ett aktuellt Ă€mne för dagens arbetsmarknad. Generationen Baby Boomers, den ovanligt stora efterkrigsgenerationen, personer födda mellan 1946 ? 1964 (Valueoptions, 2015), kommer de kommande 10 Ă„ren att gĂ„ i pension vilket riskerar att Ă€ven deras komptetens gĂ„r förlorad.Kompetensöverföring och kompetensbevaring Ă€r Ă€ven aktuellt vid ett Ă€garskifte eller en nyanstĂ€llning. Om kompetensöverföringen inom organisationer inte sker pĂ„ ett korrekt sĂ€tt sĂ„ löper det en stor risk att vĂ€rdefull kunskap gĂ„r förlorad. Kompetensen och den tysta kunskapen Ă€r viktiga att identifiera och bevara till nyanstĂ€lld personal.

"Empowerment" Àr ett omskrivet fenomen som utlovar mÄnga positiva effekter som motivation, ökat initiativtagande, ansvar, kreativitet, lÀrande, arbetsoptimism samt sjÀlvförtroende för att klara sina arbetsuppgifter. "Empowerment" frÀmjar organisationer genom att minska rÀdsla för förÀndringar samt underlÀttar samarbete, under förutsÀttning att "empowerment" anvÀnds effektivt. "Empowerment" har dock Àven enligt litteraturen sidoeffekter. Denna uppsats Àmnar ge inblick i hur "empowerment" kan fungera i en organisation. Min frÄgestÀllning Àr hur "empowerment" kan fungera ute i organisationer för att dra lÀrdom av bÄde vad som Àr positiv och negativt.

Den hÀr uppsatsen undersöker ett antal attityder till skollagens skrivning att utbildningen skall vila pÄ vetenskaplig grund med syftet att fÄ en bÀttre förstÄelse för vilka förutsÀttningar och uppfattningar och vilket utgÄngslÀge som finns för lagens implementering. Emperin har hÀmtats frÄn en totalundersökning med en kvantitativ enkÀt som har skickats ut till skolledare och lÀrare i skola och förskola i en mindre kommun. Svarsfrekvensen för undersökningen Àr 40 %. Datan har sedan analyserats och visas som deskriptiv statistik. Uppsatsen har en fenomenologisk utgÄngspunkt.

Studien ska ge lÀsaren en inblick i hur förÀldrarnas uppfattning Àr kring den fria leken och lÀrande. Nyfikenheten kring lek och lÀrande vÀcktes dÄ kunskapsmÄlen i den nya reviderade lÀroplanen för förskolan har tagit överhand. Begreppet kunskap förekommer betydligt fler gÄnger Àn begreppet lek. StÀmmer synen att den fria leken Àr ett tidsfördriv eller finns det nÄgon koppling mellan lek och lÀrande? Syftet med arbetet Àr att fÄ en fördjupad förstÄelse för hur förÀldrar till barn pÄ förskolan ser pÄ den fria lekens betydelse för lÀrande. Undersökningen bygger pÄ en kvalitativ metod dÀr empirin samlades in genom att förÀldrarna fÄr svara pÄ ett frÄgeformulÀr.

Att ta tag i problemet anga?ende klimatfo?ra?ndringarna och den fo?rva?ntade globala temperaturho?jningen ga?r inte la?ngre att skjuta upp utan ma?ste a?tga?rdas i dagens la?ge fo?r att jorden slutligen ska na? ett ha?llbart klimat. Genom att visa omva?rlden att det ga?r att ha en fungerande storstad med kraftiga reduceringar i biltrafik och ett stort utbud av kollektivtrafik kan Stockholm visa framfo?tterna och vara en inspiration till o?vriga sta?der. Klimatfo?ra?ndringarna a?r ett globalt problem och det kra?vs da?rfo?r ett agerande pa? global niva?.

Denna studie grundar sig i vÄrt intresse för estetiska uttrycksformer i förskolan. Syftet var att se hur förskollÀrare arbetar med och pÄverkar barns fria bildskapande pÄ fyra olika förskolor. En kvalitativ studie genomfördes och material samlades in i form av filmsekvenser som transkriberades, kategoriserades och analyserades. I studien undersöktes frÄgor om hur förskollÀrarens fokus pÄ lÀrande, barnsyn och respons pÄ barnets bilder pÄverkar dess fria bildskapande i förskolan. I studien undersöktes Àven vilka uttryck barnet har kopplat till om barnet har process- eller produktfokus.Resultatet visar att det finns ett samband mellan förskollÀrarens barnsyn och dennes process- eller produktfokus i barns bildskapande aktiviteter.

Den hÀr uppsatsen undersöker ett antal attityder till skollagens skrivning att utbildningen skall vila pÄ vetenskaplig grund med syftet att fÄ en bÀttre förstÄelse för vilka förutsÀttningar och uppfattningar och vilket utgÄngslÀge som finns för lagens implementering. Emperin har hÀmtats frÄn en totalundersökning med en kvantitativ enkÀt som har skickats ut till skolledare och lÀrare i skola och förskola i en mindre kommun. Svarsfrekvensen för undersökningen Àr 40 %. Datan har sedan analyserats och visas som deskriptiv statistik. Uppsatsen har en fenomenologisk utgÄngspunkt.

Innovation Àr ett omrÄde som under de senaste decennierna alltmer framstÄtt som en nödvÀndig förutsÀttning för tillvÀxt, bÄde hur det framstÀlls i forskning och i olika policydokument. En sökning pÄ Google visar att innovation tillsammans med tillvÀxt ger 210 000 trÀffar, varav mÄnga av trÀffarna Àr regeringens, myndigheters, sjÀlvstyrelseorgans eller företagsstödjande organisationers hemsidor. Innovation Àr nÄgot som framstÀlls som nÄgot gott och nödvÀndigt för vÄrt samhÀlle och det Àr svÄrt att hitta kritiska perspektiv pÄ innovation. Genom att man inte talar om diskursen inom innovation, som t.ex inom entreprenörskapsforskningen, ges inte utrymme för alternativa sÀtt att förstÄ och förklara innovation pÄ.Syftet med mitt arbete Àr att undersöka och granska hur innovation och innovatören beskrivs i innovationspolitiken genom att analysera regeringens strategi för innovation, Innovativa Sverige mot bakgrund av fyra identifierade aspekter pÄ innovation inom innovationsforskningen. En viktig utgÄngspunkt för denna analys blir hur innovation förstÄs och förklaras inom rÄdande forskning kring innovation.

Huvudargumenten till att införa en flexibel arbetstidsmodell har varit att man vill fÄ större delaktighet för personalen i planeringen av arbetet. FrÄn arbetsgivarsidan vill man fÄ en möjlighet att styra bemanningen efter verksamhetens behov. Denna arbetsform har av de allra flesta uppfattats positivt. Argument som att det blir lÀngre ledigheter lyfts ofta fram, det blir mer tid över till familjen, och att det Àr ganska lÀtt att byta arbetspass i hÀndelse av sjukdom. I denna rapport vill vi betona de nackdelar som en flexibel arbetstidsmodell kan föra med sig.

Menar du vad jag förstÄr? Àr en studie av barns sprÄkutveckling i ett 3-6 -Ärsperspektiv. Syftet med följande studie Àr att vi vill undersöka specialpedagogens roll i barns sprÄkliga utveckling. Vilka kunskaper behöver specialpedagogen för att upptÀcka, stödja och stimulera barnens sprÄkutveckling? VÄr studie genomfördes genom litteraturstudier kring vÄr problemformulering, samt genom kvalitativa intervjuer med specialpedagoger.

SammanfattningDet hÀr arbetet utgör en studie av Piagets och Vygotskijs teorier om kunskapsutveckling hos individen. Piagets och Vygotskij teorier har i flertalet andra texter presenterats som varandras motsatser. I stÀllet för att skapa ett huvudsakligt motsatsförhÄllande har den hÀr studien försökt att om inte kombinera sÄ Ätminstone relatera Piagets och Vygotskijs teorier pÄ omrÄdet. Vygotskij har fokuserat pÄ processer runt den lÀrande mÀnniskan, men inte uteslutande. Piaget har fokuserat pÄ processer inuti den lÀrande mÀnniskan, men inte uteslutande.

Designsonder Àr en sÄ kallad innovativ metod (Hanington, Methods in the Making: A Perspective on the State of Human Research in Design, 2003) som lÄter deltagarna i studien vara kreativa och delaktiga i designprocessen. Det finns ingen exakt definition av designsonder, men ofta handlar det om ett paket med ett antal uppgifter som delas ut till deltagarna. Exempel pÄ vanliga övningar Àr att skriva en dagbok om anvÀndandet av artefakten som studeras samt att genom en engÄngskamera lÄta deltagaren dokumentera sitt anvÀndande.Denna rapport syftar till att undersöka designsonders potential som inspiration till designprocessen. Samtidigt undersöks hur metoden designsond fungerar pÄ den aktuella mÄlgruppen: studenter som anvÀnder Key-husets entrémiljö pÄ Linköpings universitet. Rapporten belyser dÀrmed problematiken med att ta steget frÄn de tidiga faserna i designprocessen, dÀr fokus ligger pÄ att förstÄ anvÀndarna av artefakten som ska designas, till sjÀlva designandet av artefakten.

Den hÀr uppsatsen undersöker ett antal attityder till skollagens skrivning att utbildningen skall vila pÄ vetenskaplig grund med syftet att fÄ en bÀttre förstÄelse för vilka förutsÀttningar och uppfattningar och vilket utgÄngslÀge som finns för lagens implementering. Emperin har hÀmtats frÄn en totalundersökning med en kvantitativ enkÀt som har skickats ut till skolledare och lÀrare i skola och förskola i en mindre kommun. Svarsfrekvensen för undersökningen Àr 40 %. Datan har sedan analyserats och visas som deskriptiv statistik. Uppsatsen har en fenomenologisk utgÄngspunkt.