Den höga konkurrensen mellan företag gör det allt viktigare att ligga i framkant med enmodern och teknisk utveckling. Detta driver företag att fokusera pÄ InnovationManagement genom att utveckla metoder för att mer effektivt kunna dra nytta avpersonalens kreativitet och engagemang. Detta Àr nödvÀndigt för att bibehÄlla enkontinuerlig och hÄllbar utveckling.Syftet med denna studie Àr att skapa förstÄelse över hur företag fÄr in tekniska idéer frÄnde anstÀllda och hur dessa idéer utvÀrderas. Studien pÄbörjades med att fÄ engrundlÀggande förstÄelse av begreppet innovation. Detta följdes av en fallstudie pÄföretaget ABB Capacitors med intervjuer och en enkÀtundersökning som utvÀrderadesgenom en statistisk analys.

The title of this project: "IstÀllet för trÀd" translates as "Instead of trees" or "Replacing trees". By looking at different ways of replacing trees in the urban environment through functionality analysis, I study the creative process. To achieve this, I present eleven different ideas, and follow and analyse the process of sketching. One conclusion about the creative process is that it is a non-linear chain of events influenced by factors like method, external impressions and chance. A complete design, "Trasmattan" ("The rag") is presented. It consists of a colourful striped carpet made from rubber surfacing covering part of the sidewalks of the central street "Dragarbrunnsgatan" in Uppsala, Sweden. .

Dagens researrango?rer mo?ts sta?ndigt av en ha?rd konkurrens pa? resemarknaden. Homogena varor och likartad marknadsfo?ring go?r det inte la?ttare da? konsumenterna blir alltmer fokuserade pa? priser. Internets uppkomst har inneburit ma?nga mo?jligheter fo?r researrango?rerna att erbjuda sina kunder en mer la?ttillga?nglig service, men har ocksa? o?kat konkurrensen ytterligare.

Uppsatsen har till syfte att utreda ra?ttverkan av konkursboets egendomsavsta?ende i fra?ga om processavsta?ende enligt KonkL 3 kap. 9 § och abandonering.I uppsatsen presenteras grundsynsfra?gan och dess betydelse fo?r dessa fra?gor, da?r det visar sig att fra?gan om boets fo?rha?llande till ga?ldena?ren har betydelse i vissa fra?gor medan den a?r mindre betydande i andra. Rekommendationen a?r a?nda? att ra?ttstilla?mpare, eller a?nnu hellre lagstiftare, bo?r ta ett samlat grepp i fra?gan och i vart fall avgo?ra huruvida ga?ldena?ren och boet ska ses som tva? skiljda parter och om boet ska ses som en juridisk person.Tyngdpunkten i uppsatsen ligger i huvudsak pa? att utreda effekten av att egendom inte la?ngre anses tillho?ra konkursboet.

Regissörer delar konstnÀrskap med ledarskap och har en central plats i teaterns verksamhet. Studien syftade till att undersöka hur regissörers ledarskap bedöms av dem sjÀlva och deras nÀrmaste medarbetare i produktionsprocessen. Som mÀtinstrument anvÀndes Försvarshögskolans ULL-enkÀter för sjÀlvskattning och bedömning och svaren jÀmfördes med hjÀlp av oberoende t-test. Resultatet visade att regissörer, speciellt de manliga, har en tendens att överskatta sina ledarskapskompetenser. Det fanns signifikanta skillnader mellan regissörers sjÀlvskattning och deras bedömares för variabler som handlade om beslutsfattande, efterstrÀva överenskommelser, struktur, delaktighet och kreativitet.

Miljön för annonsering och reklam har förÀndrats. MÀnniskor har blivit alltmer exponerade till reklam och har dÀrför blivit alltmer skeptiska och trötta pÄ den. DÀrför har det fÄtt en ökad betydelse för reklamerna att vara kreativa, intressanta och underhÄllande, men samtidigt nyskapande för att pÄ sÄ sÀtt vÀcka uppmÀrksamhet och motivera konsumenterna att titta pÄ reklamen. För att en aktör ska överleva i annonseringsbranschen mÄste hon vara kreativ, nyskapande och anpassa sig till branschens dynamiska utveckling. Samtidigt finns det riktlinjer inom annonsering - bÄde i form av praxis och i form av normativa teorier inom markandskommunikation - som visar vÀgen för hur en reklam ska utformas i olika situationer och vid olika grader av involvering och motivation frÄn konsumentens sida.Teorier och modeller om annonsering indikerar branschens utveckling eftersom de bygger pÄ praktiska underlag och visar de sammanhangen som rÄdde i branschen nÀr teorin skapades.

Vi möter i denna uppsats kvinnor som successivt förÀndrar vÄr bild av det dubbla straffet, som komplicerar vÄr uppfattning om ett liv i missbruksberoende och livet pÄ kvinnoanstalt, men som ocksÄ förenklar förestÀllningen om den djupa kÀrleken de hyser för sina barn. Eftersom dessa mödrar har arbetat en hel del med sig sjÀlva och tagit sig ur lÄnga perioder av beroende har vi fÄtt kÀnna av den kraft som lösgörs dÄ en mÀnniska verkar inom nÄgonting hon brinner för. Att hjÀlpa andra och att tillÄta sig sjÀlv att ta emot hjÀlp har guidat denna berÀttelse kring mÀnniskans förmÄga att resa sig och gÄ vidare. Det faktum att kÀrleken tycks verka sida vid sida med den skuldtyngda problematiken har vÀckt vÄrt intresse och diskuteras genom texten som en löpande röd trÄd. Genom att lÄta de individuella kÀnslorna möta sociologiska teorier vidgas perspektivet till en vinkel som berör sÄvÀl makro som mikronivÄ i samhÀllet.

Syftet med detta arbete Àr att fÄ insyn och ökad kunskap pÄ hur pedagogerna pÄ en utvald förskola arbetar med skönlitteratur. Skönlitteratur Àr ett pedagogiskt hjÀlpmedel som sÀtter igÄng barns kreativitet och tankar. I min undersökning har jag anvÀnt mig av den kvalitativa intervjun som metod och intervjuat fyra pedagoger som arbetar pÄ en mÄngkulturell förskola i Malmö. Resultatet av min undersökning visar att pedagogerna pÄ förskolan anvÀnder skönlitteratur dagligen i sin undervisning. De planerar sin undervisning och utför den med olika didaktiska, sprÄkfrÀmjande hjÀlpmedel.

Syftet med denna projektredogörelse Àr att tillsammans med den tillhörande gestaltningen, undersöka vilken roll estetiska uttrycksmedel kan ha i skolverksamheten och hur kreativitet och skapande pÄverkar lÀrandet. Gestaltningen Àr en produktion i rörlig bild som beskriver grundskoleelevers estetiska lÀroprocess i ett projektarbete. Genom att analysera filmens innehÄll vill jag utreda effekten av att arbeta med estetiska lÀromedel men Àven synliggöra kunskapens olika ansikten. Dessutom sÀtter jag huvudÀmnet KME i relation till projektarbetet för att se vad de finns för skillnader och likheter i lÀrandet. BÄde gestaltning och projektredogörelse Àr grundade pÄ etnografiska metoder dÀr jag bÄde observerade och deltog i elever och lÀrares arbete av projektet under vÄren 2008..

Syftet med detta arbete Àr att ta reda pÄ om lÀxor ger fördjupad kunskap inom ett Àmne. Vidare vill vi veta vad syftet med lÀxor Àr. Vi har genomfört femton intervjuer, jÀmt fördelade mellan lÀrare, elever och förÀldrar. Resultatet pekar pÄ att lÀxor behövs, men att eleverna vill ha en annan typ av hemuppgifter Àn de i nulÀget har. Vi genomförde Àven mindre studie pÄ sex av vÄra egna barn för att fÄ veta hur mycket tid de trodde sig lÀgga pÄ sina lÀxor och hur lÄng tid de i verkligheten Àgnade Ät lÀxlÀsning. VÄr slutsats Àr att om lÀxor ges, ska de vara vÀl genomtÀnkta och att det kan skapas utrymme för att göra lÀxorna under skoldagen. Nyckelord: lÀxor, kreativitet, individ, variation.

Syftet med uppsatsen Àr att ta reda pÄ hur Ätta andraklassare vÀljer att bygga dÄ de stÀlls inför tvÄ olika miljöer. Jag undersöker saken genom tvÄ observationer, och kompletterar med tvÄ gruppintervjuer. Observationerna genomförs i barngrupper om fyra barn dÀr barngrupperna ges uppgiften att konstruera fritt med avklippta grillpinnar och hÀftmassa. NÀr jag observerar barnen och deras val av bygge mÀrker jag om de vÀljer att skapa efter egna idéer, kreativt, eller om de vÀljer att titta pÄ andras byggen, det som jag i den hÀr undersökningen benÀmner att tillÀmpa konformitet. Min strÀvan Àr att se vilka faktorer som pÄverkar barnen att vÀlja det konstruktionssÀtt som de anvÀnder.

Syftet med denna studie Àr att ta reda pÄ hur utomhuspedagogiken styrs i förskolan. Detta har vi gjort för att ta reda pÄ skillnader och likheter mellan inomhus? och utomhusverksamhet. Vi har valt att anvÀnda oss av en kvalitativ metod dÀr vi har intervjuat pÄ förskolorna. Resultatet visade att utomhusmiljön utgör en viktig del i barnens liv pÄ förskolan. Barn har större möjligheter att delta i anpassade och varierande aktiviteter och deras fantasi, motorik, kreativitet och sociala samspel ökar.

Kluster Àr ett begrepp som blivit alltmer aktuellt i takt med att ekonomin globaliserats under 70-, 80- och 90-talen. Ett kluster Àr ett geografiskt begrÀnsat omrÄde dÀr ett antal företag och andra aktörer gemensamt skapar en innovativ och framgÄngsrik utvecklingsmiljö.VÄr initiala litteraturstudie visade pÄ att det fanns en mÀngd forskning inom omrÄdet, dock pÄ en mer nationalekonomisk nivÄ. Det enskilda företagets roll, motiv och klusteromgivningsperspektiv var en vinkling som negligerats. Studiens syfte blev dÀrmed att identifiera just dessa faktorer utifrÄn ett företags perspektiv. Vidare resulterar studien i en modell som ska fungera som en form av karta över klustermiljöer.

Webbdesign Àr ett hantverk med potential till oÀndlig variation och orÀkneliga möjligheter, men det Àr Àven en process styrd av standarder och förhÄllningssÀtt för att optimera resultatet för slutanvÀndaren. Begrepp sÄ som user experience och framför allt user experience design har i och med utvecklingen blivit allt viktigare aktörer inom webbdesign. Samtidigt som de underlÀttar i utvecklingsprocessen genom att diktera hur design bör utformas, skapar de inte ocksÄ dÄ begrÀnsningar av potentialen för webbdesign? Antalet variationer och möjligheter minskar drastiskt nÀr webbdesigners anpassar sig efter dessa standarder.Den hÀr undersökningen syftar till att utveckla nya metoder och strategier för att frÀmja innovativ webbdesign och undersöka hur modebranschens konstanta strÀvan efter innovation skulle kunna inspirera och kanske till och med förÀndra webbdesign utvecklingen. Genom att bryta ner, analysera och sammanfoga designprocesserna för haute couture och webbdesign skapas en designmetod som ger medvetenhet i designval och hjÀlper att ifrÄgasÀtta standarder samt att undersöka alternativa lösningar.

PÄ Sandvik Materials Technology, SMT, Rörverk 68 i Sandviken tillverkar man Änggeneratorrör till kÀrnkraftsindustrin. Rören Àr upp till 30 meter lÄnga och ca 20 mm i diameter, sÄ nÀr de ska lyftas upp ur ett rörstÀll dÀr de mellanlagras, krÀver det stor försiktighet. Inte minsta repa fÄr förekomma pÄ rören och de fÄr inte bli krokiga. Lyftet görs nu för hand vilket inte Àr lÀmpligt ur arbetsmiljösynpunkt. DÀrför finns behovet av ett lyfthjÀlpmedel som underlÀttar för operatörerna.