Bakgrund: Skadlig alkoholkonsumtion är en av de fem största riskfaktorerna till för tidig död. En viktig del vid behandling av alkoholrelaterade problem är motivationen. Sjuksköterskan kan påverka motivationen och förväntas identifiera och ingripa med målet att skapa ett förändrat beteende hos patienten. Syfte: Belysa faktorer som påverkar sjuksköterskans inställning till omvårdnadsarbetet att motivera patienter med skadlig alkoholkonsumtion till förändrade alkoholvanor. Metod: Denna uppsats är en litteraturöversikt där 17 vetenskapliga artiklar från tre olika databaser inkluderades.

Denna uppsats belyser de svårigheter som kan uppkomma hos personer med Multipel Skleros. Syftet var att beskriva hur MS-patienter påverkas av att leva med MS. Med hjälp av SBU:s sju steg har sju kvalitativa artiklar valts ut. Dessa har granskats och resultatet presenteras i tre huvudkategorier, sjukdomens påverkan, olika strategier att hantera MS och bemötande från vårdpersonal. Resultatet visade att MS-patienter tappar sina förmågor som minnet, koncentrationen, drabbas av fatigue och försämrat rörelsetempo. Detta gör att vikten av sociala kontakter ökar för att bland annat klara av arbete.

Inom all instutitionsvård är inaktivitet, tristess och ensamhet vanligt förekommande och dessutom är sjukhusavdelningar eller vårdhem en miljö i vilken det är svårt att bli sedd och lyssnad till. Att känna lugn och trygghet är en förutsättning för att kunna upprätthålla välbefinnande och beröring är ett grundläggande basbehov hos alla människor. Djur har sedan urminnes tider tillfredsställt människans behov av trygghet, lugn och närhet och de gör det än idag. Syftet med litteraturstudien var att söka evidens för om sällskapsdjur har effekt på välbefinnandet hos äldre personer i särskilt boende eller inneliggande på vårdavdelning. Metoden som användes var vetenskaplig systematisk litteraturstudie där tio artiklar ingick.

Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur sjuksköterskor upplevde omvårdanden av patienter med psykos inom psykiatrisk öppen- samt slutenvård. Bakgrund: Allmänheten har än idag en negativ och felaktig bild av psykisk sjukdom samt psykiatrisk vård. Att vårda personer med psykos skiljer sig från arbetet med somatiska sjukdomar. Metod: En litteraturstudie genomfördes vilken baserades vetenskapliga artiklar som sökts i databaserna Cinahl och PsykInfo. Resultat: Omvårdnaden av patienter med psykos upplevdes som oförutsägbart vilket krävde ständig beredskap och mycket tålamod.

Läpp-, käk och gomspalt (LKG) kan medföra svårigheter med tal, artikulation och röst. Enligt tidigare forskning har vuxna individer behandlade för LKG liknande förekomst av röstavvikelser som kontrollpersoner utan spalt. Syftet med denna studie var att undersöka grad av röstavvikelser hos vuxna patienter behandlade för enkelsidig LKG och kartlägga eventuella samband mellan röstavvikelser och kirurgiska metoder för gomslutning, kön och operation med eller utan svalglambå samt jämföra röstresultat med data från individer utan LKG. Sjuttio patienter behandlade för enkelsidig genomgående LKG deltog i studien, varav 45 patienter hade opererats med gomslutning i en seans och 25 patienter hade opererats i två seanser. Elva av patienterna i patientgruppen hade genomgått svalglambåoperation.

I denna studie utvärderades effekterna av en individanpassad vägledd självhjälpsbehandling för primärvårdspatienter meddepressiva symtom, och i förekommande fall annan psykisk ohälsa såsom ångestproblematik. Uppsatsen avsåg även att iexplorativt syfte undersöka hur behandlare och patienter upplevt behandlingsmetoden. Uppsatsen var en del i ett större projektsom beräknades pågå fram till 2012. Urvalsgruppen i denna studie var de 39 patienter som erbjöds behandlingsstart senast 11februari 2011. Behandlingseffekterna beräknades dels utifrån de 24 patienter som vid tiden för datainsamling genomfört minst trebehandlingskapitel, och dels de 13 patienter som avslutat behandlingen och fyllt i eftermätningar.

Bakgrund: Diabetes typ II är den vanligaste formen av diabetes och sprids kraftigt över hela världen. Sjuksköterskan har en central roll i att vägleda och motivera patienten till livsstilsförändring för att minska risken för komplikationer relaterat till diabetes. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur sjuksköterskan via motiverande samtal kan stödja patienter med diabetes typ II till livsstilsförändringar samt beskriva vilka problem som sjuksköterskan kan uppleva med MI. Vidare var syftet att granska artiklar utifrån den metodologiska aspekten undersökningsgrupp. Metod: En litteraturstudie som har baserats på 11 artiklar med både kvantitativ och kvalitativ ansats.

Bakgrund: Human Immunodeficiency virus (HIV) har utvecklats till en världsomspännande epidemi. HIV präglas av tankar, synsätt och inställningar vilket gör det svårt att leva med sjukdomen. Det är tidigare påvisat att patienter med HIV upplevt ett negativt förhållningsätt av sjuksköterskan, vilket hindrar en god relation. Ett gott förhållningssätt, utövat av sjuksköterskan och sjuksköterskestudenten, samt en god relation är av stor betydelse för patientens hälsa och välbefinnande. Syfte: Syftet var att beskriva faktorer som påverkade sjuksköterskans och sjuksköterskestudentens förhållningssätt gentemot patienter med HIV.

Mötet med patienten är kärnan i all vård. Enligt Watsons omvårdnadsteori är det patientens egen upplevelse av sin situation som bör vara omvårdnadens utgångspunkt. Att som vårdpersonal inte ha förutfattade meningar och attityder som lyser igenom är av stor vikt i mötet med patienten med fibromyalgi, eftersom sjukdomstillståndet är förknippat med mycket fördomar. Syftet med studien var att belysa hur patienter med fibromyalgi och deras anhöriga beskrev sina upplevelser i mötet med vårdpersonal. Metoden som användes var litteraturstudie och analysmetod var kvalitativ innehållsanalys inspirerad av Graneheim och Lundman.

Bakgrund: Patienter med en demenssjukdom har en nedsättning av den kognitiva förmågan och svårigheter att kommunicera. Detta resulterar i att denna patientgrupp har svårigheter i att förmedla sin smärta till sjuksköterskan, vilket försvårar smärtbedömningen.Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskans möjligheter till att utföra individuell smärtbedömning av patienter med en demenssjukdom.Metod: Studien var en litteraturstudie. 12 artiklar inkluderades varav 3 artiklar var kvalitativa och 9 artiklar var kvantitativa. Alla artiklar granskades och analyserades och svarade mot studiens syfte.Resultat och konklusion: Det är en utmaning att bedöma smärta hos patienter med en demenssjukdom. Sjuksköterska bör observera patientens uttryck och beteenden för att finna tecken på smärta.

Bakgrund: Självskadebeteende har tidigare uppfattats som ett tecken på allvarlig psykisk sjukdom och det ansågs enbart vara mycket förvirrade människor som skadade sig själva. Studier visar att självskadebeteende oftast är något människor begår i ensamhet och majoriteten väljer heller inte att uppsöka sjukvård. Kunskap om självskadebeteende och attityder till patienter som skadar sig kan bidra till en ökad förståelse hos sjuksköterskor för fenomenet. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva sjuksköterskors attityder till patienter med självskadebeteende.Metod: Uppsatsen är baserad på en litteraturstudie där nio artiklar analyserats med vägledning av Fribergs kriterier för analys av vetenskapliga studier.Resultat: Resultatet presenteras utifrån fyra huvudteman med 16 tillhörande subteman. De fyra huvudtemana är; sjuksköterskors föreställningar, sjuksköterskors känslor, sjuksköterskors värderingar samt sjuksköterskors handlingar. Resultatet visar att sjuksköterskors attityder till patienter med självskadebeteende är mångskiftande.Diskussion: Författarna skapade sex teman utifrån det i resultatet som kunde vara av intresse att lyfta fram.

Syftet med uppsatsen har varit att beskriva hur patienter under utredning för stressrelaterad ohälsa ser på sin känsla av sammanhang totalt och uppdelat på komponenterna begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. För att kunna göra detta användes ett kvantitativt material i form av patientdata som samlats in av forskarna vid Centrum för miljörelaterad ohälsa och stress (CEOS) i Uppsala. Det är 155 patienter som har svarat på frågor rörande deras känsla av sammanhang i ett av Aaron Antonovsky utformat frågeformulär. Vidare har patienternas basvariabler som kön, ålder, civilstånd med mera beskrivits och analyserats tillsammans med svaren på KASAM-formuläret. Det framkom att patienterna har en lägre känsla av sammanhang (KASAM) än studier som gjorts på friska människor.

I vården sker ständiga förändringar för att effektivisera verksamheten. Förändringar som ofta leder till att närstående till patienter mer eller mindre frivilligt får ge sig in i vården. Närstående behöver därför ett helt annat stöd idag än tidigare, behöver mer information och allmänna och specifika kunskaper. Teoretisk referensram i denna studie är SAUK-modellen som är en omvårdnadsmodell för att få ett bekräftande möte. Syftet är att belysa hur närstående till patienter upplever sig i mötet med sjuksköterskan.

Depression är en psykisk sjukdom, som karaktiseras av bland annat nedstämdhet och sömnstörningar. Allt fler i Sverige riskerar att under sin livstid drabbas av någon form av depression. Sjuksköterskors attityder gentemot vuxna patienter med depression, har stor betydelse för tillfrisknandet. Syftet var att beskriva sjuksköterskors kunskap och attityd till vuxna personer med depression. Studien har genomförts som en deskriptiv litteraturstudie, där 15 artiklar har granskats av författarna för att inkluderas i studien.

Bakgrund:Psykisk ohälsa är ett ökande folkhälsoproblem. Genom att stärka patienters självkänsla läggs en grund för möte och behandling. Syfte: var att ur patientperspektiv belysa hälso- och sjukvårdens bemötande av patienter med psykisk ohälsa. Metod: Artiklar söktes i PubMed och PsycInfo. En textnära kvalitativ innehållsanalys gjordes.