Introduktion I begreppet holistisk omvårdnad ingår att sjuksköterskan ska ta tillvara på patienters fysiska, psykiska, sociala och andliga behov. Sjuksköterskor som möter patienter som har drabbats av cancer ställs inför bemötande av andliga behov, men det råder en brist på kunskap hos sjuksköterskor om vad andliga behov innebär, vilket leder till svårigheter att bemöta dessa behov. Syfte Att undersöka vilka andliga behov patienter beskriver som drabbats av cancer. Metod Uppsatsen var en litteraturstudie. Resultatet byggde på elva vetenskapliga artiklar som togs fram genom databaserna PubMed och Cinahl samt genom manuella sökningar.

Bakgrund: Forskning inom palliativ va?rd beskriver att naturen kan utgo?ra en viktig copingstrategi fo?r patienten, skapa mening och o?ka livskvaliteten genom lindring och ett o?kat va?lbefinnande. Syfte: Syftet var att belysa sjuksko?terskors upplevelser, uppfattningar och erfarenheter av naturens betydelse fo?r patienter inom palliativ va?rd och pa? vilket sa?tt de anva?nder naturen i omva?rdnaden. Metod: Intervjustudie med kvalitativ ansats.

Tillgången till hälsoinformation på Internet har underlättat för patienterna att söka kunskap jämfört med när det endast var möjligt att få information av sin läkare, tidskrifter och litteratur. De flesta studier som gjorts på området både nationella och internationella har fokuserat på relationen mellan läkare och patient och hur den påverkas av att patienter söker hälsoinformation på Internet. Syftet med studien var att undersöka hur distriktssköterskans arbete påverkas av att patienter/anhöriga söker hälsoinformation på Internet. Metoden som använts var en webbaserad enkätstudie som skickades ut till alla identifierade distriktssköterskor inom Norrbottens Läns Landsting. Data bearbetades med statistikprogrammet SPSS.

Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva hälso- och sjukvårdspersonalens upplevelser av kommunikation med patienter som drabbats av afasi till följd av stroke. Vidare var syftet att beskriva vad det kunde finnas för hinder för en god kommunikation dem emellan. Ett ytterligare syfte var att beskriva de faktorer som kunde underlätta kommunikation mellan hälso- och sjukvårdspersonal och patienter som har afasi till följd av stroke. Metod: Artikelsökning till denna litteraturöversikt gjordes i PubMed, CINAHL, Cochrane och Vård i Norden. Artiklarna var publicerade mellan åren 2000-2010 samt skrivna på svenska eller engelska.

Bakgrund: Den prehospitala akutsjukvården är för många patienter det första mötet i vårdkedjan. I akuta skeden ligger fokus ofta på den medicinska behandlingen vilket kan medföra att patienterna känner sig som ett objekt för ambulanspersonalen att arbeta med. Det är därför viktigt att belysa hur patienter upplever den prehospitala vården. Syfte: Syftet med studien är att beskriva patienters upplevelser av den prehospitala vården i en akut situation. Metod: Metoden som användes var en litteraturstudie bestående av sju vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats.

Introduktion: Inom vården möts människor med olika kulturella och religiösatillhörigheter. Denna litteraturstudie har som mål att vara ett hjälpmedel till attmöta patienter som tillskriver sig islam. Studien beskriver kortfattat vad somkännetecknar islam som religion och att islam kan praktiseras på olika sätt.Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva kompetensområden som kan skapagoda förutsättningar i vårdmötet mellan sjuksköterskor och patienter som tillskriversig islam. Metod: Litteraturstudie. Vi har använt oss av databaserna Cinahl ochPubMed.

Intensivvårdsmiljön innebär att patienter är i en utsatt situation där integritet och avskildhet kan bli åsidosatt. Därtill behandlas de med potenta sederande och analgetiska läkemedel som i sin tur ger ogynnsamma effekter. Det är därför av vikt att sträva efter att så låga doser som möjligt administreras. Syftet med studien var att undersöka om det fanns någon skillnad i förbrukning av analgetiska och sedativa läkemedel mellan patienter som vårdats på en specialdesignad intensivvårdssal och patienter som vårdats på en ordinär intensivvårdssal på ett medelstort sjukhus i Västsverige. I studien ingick 149 patienter som vårdadats på en specialdesignad intensivvårdssal eller en ordinär intensivvårdssal.

Syftet var att genom journalgranskning kartlägga i vilken omfattning identifiering och dokumentation görs av förekomsten av avoidable factors hos skallskadade patienter, av sjuksköterskor på en neurointensivvårdsavdelning (NIVA), samt undersöka överensstämmelsen mellan dokumentation och monitorvärden rörande intrakraniellt tryck (ICP), cerebralt perfusionstryck (CPP), systoliskt blodtryck (SBT) och temperatur som registrerats via övervakningsutrustningen. Dokumentationen gjordes med ledning av en befintlig guideline. Urvalet var konsekutivt och studien innefattade 25 patienter. Antalet bedömningar i studien var totalt 2176 stycken. Vid 85 % av bedömningstillfällena dokumenterade sjuksköterskan i bedömningsformuläret.

AbstraktSyfte: Att beskriva hur sömnstörningar hos patienter som vårdas på en intensivvårdsavdelning (IVA-patienter) uppstår och vilka omvårdnadsåtgärder som kan förbättra IVA-patienternas sömn.Bakgrund: Tidigare forskning visar att IVA-patienter frekvent drabbas av sömnbrist vilket kan leda till fysiska samt psykiska konsekvenser i form av cirkulatorisk påverkan, försämrad sårläkning eller förvirring med ångesttillstånd. Dessa i sig kan leda till förlängd vårdtid. Det är sjuksköterskans uppgift att upptäcka sömnproblem hos IVA-patienter samt att inleda adekvata omvårdnadsåtgärder.Metod: Denna studie är en systematisk litteraturstudie. Databassökning i sex databaser genomfördes och nyckelord identifierades. Begränsningar gjordes till åren 2003?2013 då en sökning begränsad på fem år gav för lite utfall.

Sjuksköterskan möter i dag i sitt arbete en allt större grupp patienter med annan kulturell bakgrund. I omvårdnaden av dessa patienter är det viktigt att ha kunskap om olika kulturer och kunna kommunicera så att vården blir individuell och uppnår en god kvalité. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda människor från andra kulturer. Fjorton vetenskapliga artiklar analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i tre kategorier: att inte veta om patienten förstår, att ha brister i kunskap och att ha fördomar, att det är lärorikt att vårda patienter från andra kulturer.

Bakgrund: Sepsis är vanligt förekommande inom sjukvården och många patienter blir svårt sjuka och dör i svår sepsis eller septisk chock. Det är ett tillstånd som anses föreligga vid infektion och minst två SIRS-kriterier. Symtomen kan vara diffusa och svåra att identifiera. Sjuksköterskan har en viktig roll att observera försämring för att så snabbt som möjligt identifiera en sannolik sepsis. Vid tidig diagnos och behandling minskar sjuklighet och dödlighet.

Bakgrund: Att vårda patienter med självskadebeteende är en utmaning f?ör sjukvårdspersonalen. Ur patienternas perspektiv i samband med vårdandet inom hälso och sjukvården den framkom att patienterna upplevde lidande. Samtidigt presenterades i tidigare forskning bland annat hur vårdpersonalen gjorde sitt bästa f?ör att hjälpa patienterna ur sina lidanden.Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva hur patienter med självskada upplever vårdande inom hälso och sjukvården.Metod: En kvalitativ innehållsanalys enligt Evans metod användes av tolv artiklar som låg till grund för denna studie.Resultat: Resultatet av analysen bekräftade problematiken bakom vårdandet f?ör patienter med sjävskadebeteende.

Syfte: Syftet med studien var att ta reda på sambandet mellan humor och välmående hos patienter. Bakgrund: Humor och skratt har sedan länge använts inom vården, till exempel används clowner på barnsjukhus. Idag finns det skrattklubbar världen över, som utövar skrattyoga för att lära människor att skratta istället för att bli nedstämda i svåra situationer. Stress och smärta leder till nedsatt välmående hos patienter. Metod: Litteraturstudie utförd på 10 vetenskapliga artiklar genom sökning i databaserna PubMed och CIHNAL.

Bakgrund: Sjuksköterskor innehar ett arbete som innebär omvårdnad och omhändertagande av patienter i sjukvårdssammanhang. I realiteten innebär detta även att sjuksköterskor måste vara förberedda om vissa patienter upplever obehag, ångest och rädsla inför provtagning och injektioner genom nålstickning. Vissa patienter kan till och med uppleva reella fobikänslor inför en sådan situation. I dessa situationer är det bra om olika tekniker och metoder finns att tillgripa för att avhjälpa patientens rädsla i den mån det är möjligt. Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka hur vanlig rädslan för nålar är bland patienter samt att utreda hur och på vilket sätt en sjuksköterska kan bete sig och interagera med patienter för att avhjälpa denna rädsla.

Sjukvården i Sverige möter allt fler patienter med invandrarbakgrund. Patienterna kan ha språk, kultur och religion som skiljer sig från vårdgivarens. Detta kan skapa svårigheter för vårdgivaren i det tvärkulturella vårdmötet. Forskning som berör den svenska audionomens perspektiv på det tvärkulturella vårdmötet är sällsynt. Därav denna studie.Syftet är att ur svenska audionomens perspektiv beskriva vårdmötet med vuxna patienten med invandrarbakgrund vid landstingens audionomtätaste audionommottagningar.