Bakgrund: Cirka 0,5-1 procent av den svenska befolkningen får någon gång i sitt liv diagnosen schizofreni. Att leva med schizofreni innebär psykisk ohälsa i form av bland annat hallucinationer, vanföreställningar samt apati och passivitet. Syfte: Att belysa vilka upplevelser patienter med schizofreni har av bemötandet i vården. Metod: Litteraturstudie som är baserad på tio kvalitativa artiklar. Resultat: Behovet av kommunikation identifierades som ett huvudtema som är genomgående genom hela resultatet.

Självmord och självmordsförsök har förekommit så länge människan har existerat. Attityden till självmord har skiftat mellan olika tidsepoker och samhällen. Idag är självmordshandlingar inte lika tabubelagda som de har varit men det är ändå ett stort och uppmärksammat problem. Inom vården kan all vårdpersonal möta patienter som försökt ta sitt liv. Patienter som har försökt ta sitt liv upplever ett stort lidande.

Amyotrofisk lateralskleros (ALS) är i nuläget en obotlig sjukdom och sjukdomsförloppet går ofta väldigt fort. Omvårdnaden måste därför vara specifik för dessa patienter. Syfte: Huvudsyftet med denna litteraturstudie var att belysa vårdpersonalens stöd och bemötande av patienter med en obotlig sjukdom som ALS och deras närstående. Syftet var även att belysa hur de närstående påverkas av att vara vårdgivande åt sin närstående med ALS. Metod: För att besvara våra frågeställningar har vi valt att göra en litteraturstudie som bygger på tio vetenskapliga artiklar.

Denna studie syftar till att beskriva patienters upplevelse av läkemedelsassisterad behandling för opiatberoende (LARO), även kallad underhållsbehandling. I studien undersöks hur upplevelsen av LARO är och hur den beskrivs utifrån två olika patientgrupper; de patienter med en mindre välfungerande behandling som dagligen går till mottagningen för att ta medicin övervakat och som lämnar urinprov två gånger i veckan, samt de patienter med en välfungerande behandling som går till mottagningen två gånger i veckan för att lämna urinprov men hämtar medicin på apoteket. I uppsatsen har sex patienter intervjuats om hur de upplever LARO. Uppsatsens resultat illustrerar bland annat upplevd brist på delaktighet och empowerment i behandlingen samt vikten av en god relation mellan patienter och personal på LARO-mottagningen. Studiens slutsats är att Patient empowerment bör vara grundstenen i all arbete med omvårdnad och behandling..

Bakgrund: Skandinavien blir allt mer mångkulturellt och även sjukvården kommer i kontakt med andra kulturer. Sjuksköterskans ansvar utgår från de mänskliga rättigheterna och bygger på respekt för individen.Syfte: att belysa vårdpersonals erfarenheter och uppfattningar av mötet med patienter med invandrarbakgrund och deras anhöriga i vården.Metod: En systematisk litteraturstudie gjordes. Nio artiklar inkluderades varav fem kvalitativa och fyra kvantitativa. Diskussionen utgick från teori om interkulturell omvårdnadResultat: Under analysen framkom fyra teman. Kommunikation och kulturella skillnader inom omvårdnad var de två mest framträdande.

SAMMANFATTNINGVårdpersonal möter patienter med självskadebeteende på olika avdelningar inom sjukvården. Vårdpersonalen har ofta svårt att bemöta denne patientgrupp eftersom de trots allt vårdar patienterna efter bästa förmåga ändå skadar sig igen. Detta väcker frustration och negativa känslor som vrede och mindre sympati för dessa patienter. Oftast är det unga kvinnor som lindrar sin ångest med att skada sig själva medan unga män oftare väljer att vara våldsamma eller aggressiva. Syftet med studien var att belysa vårdpersonalens uppfattning och bemötande av patienter med självskadebeteende.

Hot och våld är vanligt förekommande inom prehospital akutsjukvård. Intoxikation med droger utgör en allt vanligare patientgrupp som vårdas av ambulanspersonal. Ambulansuppdrag med patienter som är intoxikerade med GHB, GBL eller 1.4 BD är vanligt förekommande i Västra Götaland. Hot och våldssituationer i samband med omhändertagandet av GHB-intoxikerade patienter är riskfyllt för ambulanspersonalen. Patienten kan snabbt pendla mellan att vara medvetslös till att bli hotfull.

Syftet med studien var att sammanställa vetenskaplig litteratur angående patienternas livskvalitet samt sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder med avseende på orala komplikationer som är ett vanligt förekommande problem hos patienter inom palliativ vård. Våra frågeställningar var: Hur påverkar orala komplikationer livskvalitet hos patienter inom palliativ vård? Vilka omvårdnadsåtgärder kan sjuksköterskan utföra dels för att patienter ska bibehålla god oral status och dels för att patienternas resurser stärks och balansen mellan dagliga livets krav och inre respektive yttre resurser upprätthålls? Metod: En litteraturstudie baserad på elva vetenskapliga artiklar. Som teoretisk referensram valdes Carnevalis balansmodell, Dagligt liv - Funktionellt hälsotillstånd. Resultatet visar att fysiska besvär och psykosocialt lidande till följd av orala komplikationer påverkade patienternas livskvalitet i stor utsträckning.

Rökning är en av de vanligaste riskfaktorerna för hjärtkärlsjukdom i Sverige. Det finns ett flertal vetenskapligt underbyggda metoder för att sluta röka. Rådgivning och motiverande samtal kring rökavvänjning, samt nikotinersättningsmedel är väl utarbetade metoder. Syftet är att undersöka vilket stöd till rökfrihet som rökande patienter får på avdelning 10 på UMAS. Metoden är en enkätstudie och resultatet presenteras genom kvantitativ data.

Syftet med studien var att belysa hur sjuksköterskor som arbetar på en akutmottagning upplever mötet med patienter som är påverkade av alkohol och droger. En kvalitativ intervjustudie med semistrukturerad intervjuguide genomfördes. Materialet transkriberades och analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Sju sjuksköterskor som arbetar på en akutmottagning i Mellansverige deltog i studien. Det framkom att informanterna känner empati för påverkade patienter vilka samtidigt beskrivs som opålitliga.

Inledning: Palliativ vård utförs på många ställen inom vården. Nästan var man än jobbar somsjuksköterska stöter man på patienter som befinner sig i livets slut. Bakgrund: Palliativ vård ärlindrande vård i livets slut. WHO har utvecklat riktlinjer för palliativ vård. Enligt svenska statensprioriteringsutredning bör rättigheten att få en värdig sista tid i livet prioriteras högt.

Syfte med denna studie var att identifiera måltidssvårigheter hos patienter med sjukdomen demens, belysa relevanta omvårdnadsåtgärder och att studera betydelsen av kunskap och utbildning hos vårdpersonal. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie och baserades på 13 vetenskapliga artiklar. Artiklarna hämtades på Högskolan Dalarna biblioteket med hjälp av sökmotor ELIN och i databasen CINAHL. Sökorden som användes var dement*, nursing, eating, problem*, mealtime, apraxia. Artiklarnas kvalitet och evidensgrad baserades på modifierad version av granskningsmallar enligt Willman, Stoltz, Bahtsevani (2006) och Forsberg & Wengström (2008).

Självskadebeteende är ett stort hälsoproblem i Sverige och resten av världen, framförallt bland unga kvinnor (Socialstyrelsen, 2004a). Studier (Gollust, Eisenberg & Golberstein, 2008;Bjärehed & Lundh, 2008; Lloyd-Richardson, Perrine, Dierker & Kelley, 2007) visar att flickor och unga kvinnor aktivt skadar sig själva men att få av de drabbade söker vård för sina besvär. Patienter som skadar sig själva upplever att vårdpersonal har svårt att förstå deras situation (Craigen & Foster, 2009) samtidigt som vårdpersonal känner sig negativt inställda till att vårda patienter med självskadebeteende (Friedman et al. 2006). Det finns en frustration i vården bland både personal och patienter men endast lite evidensbaserad forskning kring området.

Syftet med denna studie var att beskriva vilken upplevelse sjuksköterskor hade av att ge omvårdnad till patienter med annat etniskt ursprung, samt att beskriva hur denna patientgrupp upplevde omvårdnaden. Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie där 16 artiklar inkluderades. För sjuksköterskor upplevdes kommunikationsproblem som stressande och frustrerande. Vidare upplevde sjuksköterskor att information måste förenklas och komprimeras när det finns en språkbarriär för att patienten skulle förstå. Patienter å sin sida upplevde att det var svårt att förmedla sina behov när de inte talade samma språk som sjuksköterskan.

För att patienter med demenssjukdom ska kunna orientera sig, bör miljön utformas så att den stödjer individen. förändringar kan göras i deras miljö såsom att använda namnskyltar på förrar och olika färger på väggar och golv. Syftet med studien var att belysa hur vårdmiljöns utformning kan stödja förmågan av tidsuppfattning och orientering för patienter med demenssjukdom. Metoden som användes var litteraturstudie av artiklar baserade på kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder. Polits och Hunglers arbetsmodell användes vid artikelsökningen.