Bakgrund: År 2012 levde 30 miljoner människor världen över med HIV, varav Afrika är värst drabbats.  I takt med det ökande antalet HIV smittade i Afrika ökar sjuksköterskornas arbetsbelastning. Syfte var att undersöka de afrikanska sjuksköterskors erfarenheter i omvårdnaden av patienter med HIV/AIDS i Afrika. Metod: Litteraturstudie som bygger på elvavetenskapliga artiklar som hittades via databaserna Cinahl, PsycInfo och PubMed. Artiklarna analyserades och resulterade i två övergripande teman och fyra underteman.

Antalet transplantationer av njurar är något som ökar för varje år som går, dels på grund av utvecklad forskning och dels på grund av den ökande folkmängden. Det är viktigt med god kunskap om bland annat mottagarens upplevelse av njurtransplantationen, för att kunna möta patienterna på bästa sätt. Resultatet visar att de patienter som står på väntelistan upplever sig lida mer av depressiva symtom, trötthet, oro, ängslan och ångest än de patienter som har genomgått en njurtransplantation. De patienter som upplever depressiva symtom en längre tid innan transplantationen får oftast starkare symtom och har svårare efter transplantationen att bli av med de symtomen. Efter transplantationen upplever de flesta patienter att dessa upplevelser minskar.

Patienter som vårdas på en intensivvårdsavdelning (IVA) är där på grund av allvarlig sjukdom eller skada. Många av dessa patienter drabbas av intensivvårdsrelaterat delirium som räknas som en vanlig komplikation av att vårdas på IVA. Varför patienterna i så hög grad utvecklar delirium är inte tillräckligt kartlagt men de patienter som drabbas riskerar att få ett ökat lidande, förlängd vårdtid och ökad mortalitet. Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att förebygga och vårda patienter med intensivvårdsrelaterat delirium. En kvalitativ design med forskningsintervjuer som datainsamlingsmetod användes för att besvara syftet.

En litteraturstudie om behov och svårigheter som patienter med ALS och deras vårdgivare upplever. Resultatet diskuteras utifrån Antonovskys salutogenetiska synsätt..

Äldre patienter med höftfraktur har stor risk för att utveckla trycksår under vårdtiden. Trycksår är en vårdskada som med rätt åtgärder kan förebyggas i de allra flesta fall. Syftet med denna litteraturöversikt har varit att beskriva patientrelaterade riskfaktorer samt förebyggande omvårdnadsåtgärder för trycksår hos äldre patienter med höftfraktur. Sexton potentiella riskfaktorer hittades, däribland hög ålder, nedsatt nutritionsstatus, nedsatt kognitiv förmåga, hög ASA klass (American Society of Anesthesiologists) och trokantär höftfraktur. Fem olika områden med förebyggande omvårdnadsåtgärder identifierades, däribland vikten av nutritionsstöd och olika tryckavlastande madrassers effekt.

Att kunna kommunicera med andra människor är inte alltid något som är självklart. Patienter med cerebral pares (cp) lider ofta av talsvårigheter och det medför problem hur de ska kunna göra sig förstådda. I kontakt med sjuksköterskor blir dessa människor särskilt utsatta då de kan behandlas som förståndshandikappade trots att cp i regel endast orsakar fysiologiska handikapp. Detta kan genom förlust av medbestämmande och hög förekomst av missförstånd leda till en mindre god och säker vård. Syftet med denna systematiska litteraturöversikt var att beskriva möjligheter och hinder vid kommunikation mellan sjuksköterskor och patienter med cp.

Bakgrund:Tuberkulos är den andra ledande dödsorsaken i världen. Värst drabbade områden är södra Afrika, sydöstra Asien och Ryssland. Incidensen i Sverige ökar. Patienter med tuberkulos kräver mycket omvårdnad. Omvårdnad är sjuksköterskans profession.

Patienter som vårdas på sjukhus har rätt till en god omvårdnad. I omvårdnaden ingår det att sjuksköterskan har kompetens, vårdar etiskt och har förmågan att bemöta och skapa en god relation med patienten och närstående. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva patienters upplevelser av sjuksköterskors omvårdnad på sjukhus. Litteraturstudien baserades på vetenskapliga artiklar, publicerade mellan åren 1999-2006. Artiklarna analyserades enligt kvalitativ manifest innehållsanalys baserad på Downe-Wamboldts analysmetod.

Bakgrund: Distriktssköterskors arbete har förändrats över tid. Patienter är idag ofta välinformerade om sin hälsa och medvetna om att de kan påverka sin hälsa. I dagens samhälle är internet en vanlig källa till hälsoinformation, som har blivit allt mer tillgänglig. Det är viktigt att patienten känner delaktighet i sin egen vård.  Vårdgivaren har ett ansvar att leda patienten till tillförlitliga informationskällor. Syfte: Syftet med studien var att belysa distriktssköterskors erfarenheter av att patienter söker hälsoinformation på internet och hur det påverkar deras arbete.

SAMANFATTNINGBakgrund: Syfte: Syftet var att beskriva vad sjuksköterskor uppfattar och fokuserar på i information till patienter vid utskrivning från kirurgisk vårdavdelning.Metoden: Kvalitativ deskriptiv design med fenomenografisk ansats. Nio sjuksköterskor intervjuades för att undersöka hur de uppfattar och beskriver utskrivningssamtal med patienter från en kirurgisk vårdavdelning.   Resultat: Resultatet visar vad sjuksköterskor uppfattar och fokuserar på i information till patienter vid utskrivning och omfattar tre beskrivningskategorier: På ronden har sjuksköterskorna fokus på läkarens information till patienten, sjuksköterskorna informerar och undervisar patienter vid utskrivning samt rutiner och struktur vid utskrivning av patienter beskriver sjuksköterskorna som bristfälligt.Slutsats: Studien visar att sjuksköterskor ser sin roll i utskrivningssamtalet från kirurgisk vårdavdelning som en informationslänk mellan läkare och patient.  För att uppnå utbildningsinsatser inom detta område vore utbildning inom samtalsmetodik användbart, då kommunikation är en viktig del i planering vid utskrivning. Utvecklande av nya rutiner i form av en informationsbroschyr till patienter vid utskrivning är något som kan diskuteras och tas upp på vårdavdelningarna som ett komplement till den muntliga informationen. Nyckelord: Kommunikation, fenomenografisk studie, patientinformation, kirurgisk vård.

Bakgrund: Övervikt är ett folkhälsoproblem i västvärlden. Att leva med övervikt kan innebära ett stort lidande. Sjuksköterskan är ofta den som har mest regelbundna kontakter med överviktiga patienter. Sjuksköterskans uppgift är att bemöta patienter på ett värdigt sätt oavsett ålder, utseende, funktion eller prestationsförmåga. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa bemötandet av patienter med övervikt i hälso- och sjukvården.

Trycksår är en alltför vanlig komplikation hos äldre och ryggmärgsskadade patienter. Syftet med denna litteraturstudie var att ta reda på om näringsdrycker kan användas för att förbättra läkningen av trycksår. Metoden var en modifierad version av Axelssons modell för litteraturstudier. Sökning i PubMed, CINAHL och Cochrane Library utfördes och gav tio kvantitativa artiklar. Studierna visade att olika näringsämnen påverkade trycksårsläkningen i olika grad.

Inom sjukvården ställs sjuksköterskor inför situationer där vård i livets slutskede krävs. Som sjuksköterska är en av de svåraste uppgifterna i yrket att möta döende patienter och deras närstående. Syftet med litteraturstudien är att undersöka allmänsjuksköterskans erfarenheter av att vårda patienter i livets slutskede, utanför specialiserade palliativa vårdenheter som till exempel hospice. Resultatet delas in i sju kategorier: Sjuksköterskors känslor i mötet med palliativ vård, Tidsbrist och stress, Resurser för att hantera påfrestande situationer, Vikten av erfarenhet, Betydelsen av kommunikation, Anhörigas roll i vården samt Positiva erfarenheter av vård i livets slutskede som speglar sjuksköterskors upplevelser. Denna litteraturstudie visar att det är komplext att vårda patienter i livets slut men med stöd och erfarenhet kan de negativa upplevelserna vändas till en personlig utveckling i yrkesprofessionen för allmänsjuksköterskan..

För att patienter med demenssjukdom ska kunna orientera sig, bör miljön utformas så att den stödjer individen. förändringar kan göras i deras miljö såsom att använda namnskyltar på förrar och olika färger på väggar och golv. Syftet med studien var att belysa hur vårdmiljöns utformning kan stödja förmågan av tidsuppfattning och orientering för patienter med demenssjukdom. Metoden som användes var litteraturstudie av artiklar baserade på kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder. Polits och Hunglers arbetsmodell användes vid artikelsökningen.

Bakgrund: Självmord är ingen sjukdom trots, det orsakade självmord 1390 män-niskors död år 2009. Då en människa väljer att ta sitt liv reagerar omgivningen med sorg och vrede. Frågor kring hur detta kunde inträffa och om det kunde ha förhindrats är återkommande. Som sjuksköterska kommer denna patientgrupp att påträffas inom många av omvårdnadens områden. Syfte: Syftet var att belysa sjuk-sköterskans upplevelser av att vårda självmordsnära patienter inom somatisk vård.