Distriktssköterskor inom primärvården möter ofta patienter med hypertoni, patienter är i behov av att göra livsstilförändringar för att förbättra sitt blodtryck. Distriktssköterskan har som uppgift att motivera dessa patienter genom rådgivning. Syftet med denna studie var att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av rådgivning till patienter med hypertoni. För att samla data till studien utfördes två fokusgruppintervjuer på två olika hälsocentraler, med totalt åtta distriktssköterskor. Fokusgruppintervjuerna analyserades med en kvalitativ manifest innehållsanalys.

SAMMANFATTNINGBakgrund:Det skulle vara värdefullt att ha ett riskbedömningsinstrument för att identifiera äldre patienter som är i risk för komplikationer efter kolorektal kirurgi.Syfte:Att undersöka förekomst av postoperativa komplikationer hos äldre kolorektalpatienter och om riskbedömningsinstrument eller andra faktorer kan förutse dessa.Metod:En prospektiv studie med kvantitativ ansats och deskriptiv design.Urvalskriterier var patienter, män och kvinnor, ? 70 år, elektiv kirurgi för kolorektaltumör. Datainsamling gjordes före kirurgi genom intervju med standardiserade frågeformulär och test. Journalgranskning genomfördes 30 dagar efter kirurgi.Resultat:Trettiosex procent av patienterna utvecklade någon form av komplikation. Vanligaste komplikationerna var sårinfektion och urinvägsinfektion.

Introduktion: Psykisk ohälsa beskrivs idag som ett hälsotillstånd som är vanligt bland patienter på sjukhus, de senaste åren har psykisk ohälsa hos patienterna ökat. I sjuksköterskans möte med patienter är det viktigt att i tid upptäcka psykisk ohälsa för att på ett hälsofrämjande sätt hjälpa patienten, därför är det viktigt för sjuksköterskor att ha kunskaper om hur man vårdar patienter med psykisk ohälsa.Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva hur sjuksköterskor som arbetar med somatisk vård upplever mötet med patienter som har psykisk ohälsa.Metod: Denna studie har en deskriptiv design med kvalitativ ansats. Intervjuer gjordes med åtta stycken sjuksköterskor på en somatisk avdelning. Intervjuerna bearbetades med en kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Sjuksköterskor upplever att de har för lite kunskap och tid för att möta patienter med psykisk ohälsa. Sjuksköterskors upplevelse av mötet beror mycket på dennes utbildning, erfarenhet och kunskap.

Bakgrund: Cancer är en sjukdom som drabbar 48 600 personer i Sverige. Av dessa väljer 50-70 % att vårdas palliativt i sitt hem. De patienter som vårdas palliativt har behov av en bra symtomlindring och god kommunikation med vårdpersonal. Syfte: Syftet med studien var att undersöka vilka behov patienter med cancer har som vårdas palliativt i hemmet. Metod: Metoden som använts var en litteraturstudie.

Bakgrund: Sjuksköterskor kan i sitt arbete med att bedöma smärta hos dem äldre patienter möta svårigheter. Dem äldre patienterna kan ha svårt att uttrycka, beskriva eller skatta sitt smärta. Samtidigt är sjuksköterskans roll vid bedömning av smärta viktig eftersom den är grunden till optimal behandling av smärta hos dem äldre patienter. Syfte: Studiens syfte var att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av grunder på vilka de bedömer smärta hos äldre (>75 år) patienter inom slutenvården. Metod: En intervjustudie med kvalitativ ansats.

Bakgrund: HIV/AIDS har blivit ett allt större problem i världen varför sjuksköterskor kommer att möta patienter med denna sjukdom i allt större utsträckning. Runt 39,5 miljoner är smittade av HIV/AIDS och cirka 25 miljoner har dött. Det är därför viktigt att undersöka vad sjuksköterskan upplever i sitt möte med patienter med HIV/AIDS. Syfte: Syftet med studien var att beskriva vad sjuksköterskor och sjuksköterskestuderande upplever i sitt möte med patienter med HIV/AIDS. Metod: Metoden som författarna valt är en litteraturstudie.

Bakgrund: Över 130 miljoner människor i världen lider av kronisk hepatit C och av dessa människor kommer ett betydande antal utveckla levercancer eller skrumplever. För närvarande finns det inget vaccin mot hepatit C däremot finns bromsmedicin som bromsar hepatit C. Blivande sjuksköterskor som har vårdat patienter med hepatit C på sjukhus upplever sig vara i högriskzon för att bli smittade av patienter med hepatit C.Syfte: Syftet med studien var att belysa blivande sjuksköterskors upplevelser vid omvårdnad av patienter med hepatit C på sjukhus.Metod: Studien var en empirisk kvalitativ studie där fem blivande sjuksköterskor från en högskola i södra Sverige blev intervjuade. Innehållsanalysen till studien var inspirerad av Graneheim och Lundmans innehållsanalys med grund från Krippendorff.Resultat: Utifrån innehållsanalysen framkom det fyra kategorier, upplevelser av kunskapsbrist, rädsla för smitta, vikten av att följa hygienrutiner vid omvårdnadsarbete och vikten av att bedriva personcentrerad omvårdnad. De blivande sjuksköterskorna upplevde sig ha bristande kunskap om hur omvårdnaden ska gå till för patienter med hepatit C på sjukhus, de upplevde även rädsla av att bli smittade av hepatit C vid omvårdnadsarbetet med dessa patienter.

Inledning Postoperativt illamående och kräkning är ett välkänt problem efter sövning medgenerell anestesi och drabbar mellan 20 % och 30 % av alla patienter som blir sövda. För attminska de obehag och lidande som illamående och kräkning kan ge den postoperativapatienten vore det optimala att profylaktiskt behandla de patienter som löper en stor risk attdrabbas av postoperativt illamående och kräkning. För att avgöra hur hög risk patienten har attdrabbas av postoperativt illamående och kräkning beskrivs i litteraturen ett flertalriskbedömningsmodeller som sjuksköterskan kan använda sig av. Syfte att granska omanvändandet av en riskbedömningsmodell kan minska frekvensen av postoperativt illamåendeoch kräkning hos patienter som erhållit generell anestesi. Metod Litteraturstudie.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur sjuksköterskor bemöter och kommunicerar med patienter med demenssjukdom. Författarna använde sig utav sökmotorn Elin och databasen Cinahl. Använda sökord var: Dementia, Treatment, Care, Nurse*, Nursing, Communication i olika kombinationer. Till resultatet användes 17 vetenskapliga artiklar som var publicerade mellan år 2000 och 2010 och var engelskspråkiga. Litteraturstudien bestod av elva kvalitativa och sex kvantitativa artiklar.

Bakgrund: Kroniska smärta är ett vanligt problem som inte enbart drabbar äldre människor. Sjuksköterskans kunskap om smärtbehandling och smärtlindring är inte helt tillfredsställt, vilket medför att patienter med kronisk smärta inte kan uppleva önskad livskvalitet. En god relation mellan patient och sjuksköterska är en förutsättning för en fungerande vård. Syfte: Syftet med studien var att belysa hur patienter med kronisk smärta upplever sjuksköterskans bemötande. Metod: Metoden som använts var en litteraturstudie.

Bakgrund: Begreppet självskadebeteende är svårdefinierat och tycks inte ha nått konsensus inom vården. Evidens tyder på en ökad förekomst av, framför allt unga, patienter med självskadebeteende. Patienterna uttrycker ett stort behov av att sjuksköterskorna har en förståelse för deras livsvärld och självskadebeteendets bakomliggande orsaker. Sjuksköterskor å andra sidan upplever att de saknar utbildning och tillfälle för reflektion för att möjliggöra en ökad förståelse och förbättrad vård kring patienter med självskadebeteende. Syfte: Att belysa sjuksköterskans upplevelse av vårdandet av patienter med självskadebeteende inom akutpsykiatrisk öppenvård.

I bemötandet finns många olika aspekter och har stor påverkan när sjukgymnast och patient möts. Grunden till bemötandet är sjukgymnastens förståelse för patienten. Många nya invandrare kommer till Sverige varje år och eftersom dessa personer kan ha behov av sjukgymnastik och därmed komma i kontakt med sjukgymnast kan det vara värdefullt att förstå vad som påverkar bemötande av patienter med invandrarbakgrund. Syftet med denna studie var att beskriva primärvårdsjukgymnasters upplevelser av vad som påverkade bemötandet av patienter med invandrarbakgrund, hur bemötandet påverkade behandlingsresultatet, samt hur bemötandet kunde förbättras. Metod: Intervjuer med sex primärvårdssjukgymnaster i Norrbotten som träffat minst tio patienter med invandrarbakgrund under sin sjukgymnastkarriär.

Introduktion: Patienter med IBS är en relativt stor patientgrupp som ger upphov till många möten ivården. Dock uttrycker patienter stor brist på förståelse, frustration över sin situation samt behov avstrategier att hantera sin sjukdom. Syfte: Att fördjupa förståelsen för hur patienter med IBSupplever möten i vården och skapa en sammanfattande bild för hur dessa patienter bör bemötas.Metod: En systematisk analys av kvalitativ forskning. Sju artiklar inkluderades, analyserades ochsyntetiserades. Resultat: Genom syntetisering framkom tre teman som fördjupade förståelsen förhur patienter med IBS dels upplever sig själva och dels upplever möten i vården vilket sammantagetskapade en bild av hur dessa patienter bör bemötas; Patienternas upplevelser av sig själva sompatienter, Behovet av att bli bekräftad i vården (bekräfta diagnos och bekräfta besvären) ochBehovet av personcentrerade åtgärder (lärande och stöd).

Ett ökande problem i dagens samhälle är det minskade antalet slutenvårdsplatser för patienter som behöver psykiatrisk vård. Detta medför att fler och fler psykiskt sjuka patienter vårdas inom somatisk vård, vilket i sin tur leder till att många sjuksköterskor och sjuksköterskestuderande kommer att möta patienter som lider av någon form av psykisk sjukdom. Okunskap om hur dessa patienter skall vårdas kan försämra vårdrelationen. Att förstå vilka faktorer hos sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter som påverkar vården av psykiskt sjuka är viktigt för att minska både lidandet av själva sjukdomen och vårdlidandet för dessa patienter.Syftet är att beskriva en sammanfattning av den forskning som finns om attityderna till psykiskt sjuka människor hos sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter som arbetar inom somatisk vård. De åtta inkluderade studierna har en kvantitativ ansats och de hittades efter sökning i databaserna Cinahl, Medline, Pubmed och Psychinfo.Resultatet visar att erfarenhet av att vårda psykiskt sjuka patienter medför att attityderna hos sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter mot dessa människor förbättras och att äldre vårdare med mer livserfarenhet känner större säkerhet i vårdandet av dessa patienter.

Humor är en användbar copingmekanism och en värdefull resurs i omvårdnaden, som tyvärr inte belyses i tillräcklig omfattning, varken i sjuksköterskeutbildningen eller ute på olika vårdinrättningar. Syftet med denna studie är därför att beskriva vilken inverkan humorn har, som copingmekanism, på sjuksköterskor och/eller patienter i olika omvårdnadssituationer. Metoden är en litteraturstudie, som i genomförandet inspirerats av Goodmans modell. Urvalet består av 10 vetenskapliga artiklar, vilka har granskats och analyserats enligt vetenskapliga kriterier. Resultatet är indelat i två teman: Humorns inverkan, som copingmekanism, på sjuksköterskor och Humorns inverkan, som copingmekanism, på patienter.