Ett stort antal personer insjuknar varje år i kranskärlssjukdom, vilket inkluderar angina pectoris. Sjuksköterskan behöver ha goda kunskaper om hur patienter med angina pectoris erfar olika symptom relaterat till sjukdomsbilden, samt hur patienter anterar och lever med sin sjukdom. Detta för att kunna ge bästa stöd och arbeta på ett personcentrerat sätt. Syftet var att beskriva patienters erfarenheter av att leva med angina pectoris. Metoden som användes var litteraturstudie vilken grundades på tolv vetenskapliga artiklar vilka analyserades och sammanställdes.

Bakgrund: Migrationen ökar över hela världen. Sverige har, i likhet med andra länder, förvandlats från ett relativt homogent till ett multikulturellt samhälle. Varje kultur har sin syn på hälsa och sjukdom. Vårdpersonal uppger att de upplever stora svårigheter i mötet med patienter från andra kulturer. Syfte: Denna studies syfte var att belysa hur sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter upplever mötet med patienter från andra kulturer.

Självskadebeteendet har ökat i Sverige och därför är det viktigt att öka kunskapen om detta. Självskadebeteende är ett sätt att hantera existerande problem för stunden eller på sikt. Att skära eller bränna sig är de vanligaste tillvägagångssätten när en person skadar sig själv. Det är angeläget att sjuksköterskor uppmärksammar personer med självskadebeteende och förstår det viktiga i att de blir bekräftade. Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva sjuksköterskors upplevelser av mötet med patienter som skadar sig själva.

Det finns inte mycket forskning kring hur patienternas inställning är till att vårdas på en flerbäddssal med patienter av det motsatta könet och vad det har för betydelse i sjuksköterskans planering av var patienterna ska placeras för sin vård. Syftet med denna studie var att undersöka patienternas inställning till att vårdas på en flerbäddssal med patienter av det motsatta könet. Metoden som användes var en kvantitativ ansats med deskriptiv statistik. Ett eget utvecklat frågeformulär framställdes och delades ut av sjuksköterskorna på akutvårdsavdelningen till patienterna som ville delta i studien. Resultatet var att patienterna, oavsett ålder, ställde sig positiva till att vårdas på en flerbäddssal med patienter av det motsatta könet och upp till tre medpatienter på salen.

Sammanfattning: Människor med lungrelaterade sjukdomar har ofta besvär med att kunna andas. Det finns många olika faktorer i miljön som kan påverka deras andning och välbefinnande. Studiens syfte var att belysa sambandet mellan den psykosociala miljön och välbefinnandet hos patienter med andningsbesvär ur ett patientperspektiv. Metoden som användes var litteraturstudie. Resultatet visar, att bli sedd och förstådd samt känslor, har en stor betydelse for denna patientgrupps välmående.

Syftet med denna studie var att beskriva hur patienterna upplevde Brännskadeteamets ettårsuppföljning. Studien har en deskriptiv design med såväl kvalitativa som kvantitativa data. Som underlag för studien har en utvärderingsenkät använts, svaren är insamlade under tidsperioden 2001- juni 2008. Svarsfrekvensen var hög (81,4%), 57 patienter av 70 hade besvarat enkäten.Bemötandet skattades av samtliga patienter som mycket bra (77,2%) eller bra (22,8%). Samtliga patienter som hade ställt frågor ansåg att de hade fått svar på sina frågor (93%) medan en mindre grupp svarade att de ej hade ställt några frågor (7%).

Bemötande inom sjukvården är inte ett självklart begrepp eller helt lätt att definiera. Det är däremot en självklarhet att patienter inom sjukvården oavsett problematik eller sjukdom ska behandlas lika och bemötas med respekt. Syftet: Denna litteraturstudie har till syfte att öka kunskapen om upplevelser vid bemötande av patienter med övervikt/fetma inom sjukvården. Våra frågeställningar var: Hur upplever patienter med övervikt/fetma bemötandet vid kontakt med sjukvården? Vilka attityder har sjuksköterskan gentemot patienter med övervikt/fetma? Metod: Litteraturstudien består av nio kvalitetsgranskade vetenskapliga artiklar.

Bakgrund: En del patienter som vårdas inom slutenvårdspsykiatrin ses av sjuksköterskor svårare att vårda. Dessa patienter riskerar få en sämre vård än andra patienter. Genom att belysa sjuksköterskors egna förklaringsmodeller till varför patienterna uppfattas som svåra kan fokus riktas mot en utsatt patientgrupp inom den svenska slutenvårdspsykiatrin. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors egna uppfattningar om varför patienter upplevs som svåra att vårda inom den slutna psykiatriska vården. Metod:Fem intervjuer med sjuksköterskor arbetandes inom slutenvårdspsykiatrin genomfördes.

Syfte: Syftet med studien var att belysa hur tandhygienister på tandvårdskliniker för allmäntandvård identifierar tandvårdsrädda patienter och hur de uppfattar att behandla dessa. Material och metod: Materialet inhämtades genom intervjuer med elva tandhygienister som arbetade på Folktandvårdskliniker inom allmäntandvård i Kristianstad med omnejd. Metoden var kvalitativ och data analyserades med en innehållsanalys. Intervjuerna transkriberades och analyserades och resulterade i tre huvudkategorier som beskrev hur tandhygienister identifierar tandvårdsrädda patienter och upplever att behandla dessa. Kategorierna var patienternas beteende, psykologiskt tillstånd och hantering.Resultat: Tandhygienisterna försöker att vara lugna och fokuserade på att hjälpa och behandla den tandvårdsrädde patienten på ett så tillfredställande sätt som möjligt.

Psykosrelaterade diagnoser är de mest förekommande diagnoserna bland rättspsykiatriskt vårdade patienter inom den rättspsykiatriska vården. Dessa patienter riskbedöms för framtida våld och i vården ingår riskhanteringsarbete, vilket sker innan patienterna skrivs ut eller överförs till annan vårdform. Syftet med studien var att beskriva dömda rättspsykiatriska patienter med psykosrelaterade diagnoser, vilka lämnat den slutna rättspsykiatriska vården vid Rättspsykiatriska regionkliniken i Sundsvall mellan åren 2005-2010. Beskrivningen fokuserades på patienternas riskbedömning för våld med HCR-20, vart patienterna hade skrivits ut eller hade överförts samt deras nya lagföringar. Patienter med och utan psykosrelaterad diagnos jämfördes med varandra.

Bakgrund: Stroke är en av de mest förekommande sjukdomarna i västvärlden och innefattar en stor grupp patienter. Poststroke depression är den vanligaste komplikationen efter insjuknande i stroke och är underbehandlat och underdiagnostiserat. Syftet med studien var att undersöka hur sjuksköterskor kan identifiera tidiga tecken på depression hos patienter som överlevt stroke. Metoden som vi använt är en litteraturstudie med artikelgranskning. Analysen vi använt oss av är en innehållsanalys baserad på Graneheim och Lundmans (2003) beskrivning.

SAMMANFATTNING: Bakgrund: Alkoholleversjukdom (ALD) är en viktig indikation för levertransplantation. Den första levertransplantationen(LT) gjordes i Sverige 1984. Varje år opereras ca 130 patienter för LT i Sverige men möjligheten till LT begränsas av bristen på donatorer. De europeiska länderna har den högsta alkoholkonsumtionen i hela världen. Alkohol är en livshotande faktor för folkhälsan.

Bakgrund: Multiresistenta bakterier [MRB] är bakterier som skapat resistens (motstånd) mot antibiotika. Dessa är ett utbrett problem världen över då MRB gör det svårare att bota infektioner hos patienter. Patienter med MRB vårdas ofta utifrån särskilda bestämmelser inom den somatiska sjukvården. Som sjuksköterska finns restriktioner och särskilda rutiner som måste följas vid vård av patienter med MRB. Detta för att bland annat förhindra smittspridning.

Bakgrund: En av de svåraste uppgifterna sjuksköterskor har i sitt arbete är att vårda lidande patienter och samtidigt stötta närstående. Tidigare studier visar att sjuksköterskor ofta upplever otillräcklighet i arbetet med döende patienter. Syfte: Syftet med studien är att belysa sjuksköterskors upplevelser av att vårda döende patienter i palliativ vård. Metod: Datainsamlingen genomfördes med hjälp av intervjuer där sju sjuksköterskor från palliativa avdelningar deltog. En semistrukturerad intervjuguide användes och materialet analyserades med innehållsanalys.

SAMMANFATTNINGSyfte: Utifrån observation undersöka hur lång tid det tar innan patienter med bröstsmärta, som tas in på akutmottagningens akutrum med triagegrad orange respektive gul, träffar läkare och sjuksköterska samt tid till rutinkontroller påbörjas. Även att undersöka vårdtidens längd på akutmottagningen och belysa eventuella könsskillnader avseende vårdtidens längd för definierad patientgrupp.Metod: Studien var en kvantitativ observationsstudie där 27 patienter deltog, 14 män och 13 kvinnor. Data insamlades genom observation på akutmottagningen. Patienter som anlände till akutmottagningen på dagtid, vardagar studerades.Resultat: De flesta patienter, oavsett triagegrupp orange eller gul, träffade läkare och sjuksköterska inom tio minuter efter ankomst till akutmottagningen. Enstaka patienter väntade längre tid på att träffa sjuksköterska och läkare.