Denna studie syftade till att granska inkluderingen av autistiska barn i sju olika förskolor. Vi har fÄtt en större förstÄelse för och insyn i hur det fungerar ute i verksamheterna och arbetet med autistiska barn. Syftet med uppsatsen var att ta reda pÄ hur autistiska barn möjliggörs en inkludering i den övriga barngruppen i förskolorna, pedagogers kunskaper om autism och vilka arbetsmetoder som anvÀnds. Vi letade efter skillnader och likheter mellan pedagoger som har arbetat/arbetar eller aldrig har arbetat med autistiska barn. Sju pedagoger intervjuades pÄ olika förskolor i södra Norrland. Den forskningsansats vi har utgÄtt ifrÄn Àr fenomenografin.

Barn som genomgÄr kriser av olika slag Àr nÄgot som vi lÀrare garanterat kommer att möta under vÄra yrkesverksamma Är. För att pÄ bÀsta sÀtt kunna hjÀlpa dessa elever behövs kunskap om vad som hÀnder nÀr ett barn drabbas av en kris och hur man ska hantera krisen. Genom vÄr undersökning ville vi ta reda pÄ hur vÀl rustade lÀrare och rektorer anser sig vara ute pÄ skolor inför dessa uppgifter. Vi har intervjuat fyra lÀrare och en rektor frÄn tvÄ olika skolor i södra Sverige för att fÄ reda pÄ vad de anser Àr deras roll nÀr ett barn hamnar i en kris. Vi har Àven undersökt hur krisplanerna frÄn dessa skolor Àr utformade.

Forskare och medier larmar om att allt fler m?nniskor drabbas av kunskapsresistens, vilket inneb?r att ha en ovilja att ta till sig etablerad kunskap. Detta ben?mns som ett hot mot det demokratiska samh?llet och det g?r att se hur fenomenet igenk?nns bland kontroversiella fr?gor. I ljuset av detta har jag gjort en kvalitativ intervjustudie f?r att ta reda p? hur unga m?n bekr?ftar sin kunskap med avseende p? tre omtvistade fr?gor som har en plats inom samh?llskunskapsundervisningen; klimatf?r?ndringarna, vaccin och migration.

SammanfattningSyftet med studien var att undersöka vilken kunskap lÀrare i idrott och hÀlsa samt skolsköterskor har kring Àtstörningar samt hur de arbetar förebyggande för att förhindra Àtstörningar.Vilka kunskaper och erfarenheter anser sig lÀrare i idrott och hÀlsa samt skolsköterskor ha om Àtstörningar?Hur anser lÀrare och skolsköterskor att de bemöter elever som misstÀnks ha Àtstörningar?Hur arbetar lÀrare och skolsköterskor för att förebygga Àtstörningar?MetodMetoden i studien var en kvalitativ metod, dÀr data samlades in med hjÀlp av intervjuer. De som blev intervjuade var fyra lÀrare i idrott och hÀlsa samt fyra skolsköterskor. DÀrefter analyserades resultaten efter frÄgestÀllningarna.ResultatStudien visade att bÄde lÀrare i idrott och hÀlsa samt skolsköterskor har fÄtt en begrÀnsad del av sin kunskap om Àtstörningar frÄn sin utbildning. Största delen kunskapen har inhÀmtats via livserfarenhet.

Abstrakt: Studiens syfte var att tillför mer kunskap kring vilka förutsÀttningar timanstÀllda inom vÄrden upplever finns för att utveckla yrkeskompetens. FrÄgestÀllning i studien var: hur upplever timvikarier sina förutsÀttningar att utveckla yrkeskompetens? Den datainsamlingsmetoden som anvÀndes för att svara pÄ syftet och frÄgestÀllningen bestod av narrativa dagböcker som kompletterades med intervjuer. Ansatsen var hermeneutisk, dÄ det Àr timvikariernas egna upplevelser kring de förutsÀttningar som Àr fokus. Resultatet visade att det fanns olika förutsÀttningar till utvecklandet av yrkeskompetens och att mÄnga av dessa relaterades till det sociala stödet som var en av förutsÀttningarna.

Dagens sjuksköterskor arbetar i en tid dÄ utvecklingen gÄr otroligt fort fram och de förvÀntas hÄlla sig à jour med den senaste forskningen. Samtidigt Àr arbetsbelastningen hög dÄ nedskÀrningar och ökat patienttryck prÀglar sjukvÄrden, vilket resulterar i att kunskapsutvecklingen alltför ofta hamnar i skymundan. Hur hanterar nyutexaminerade sjuksköterskor denna situation efter att ha genomgÄtt en utbildning som till stor del fokuserar och baseras pÄ forskning? Vilka möjligheter och förutsÀttningar har sjuksköterskan att öka sin kunskap pÄ arbetsplatsen? Vilka tillvÀgagÄngssÀtt anvÀnds och finns det möjlighet att implementera de nyförvÀrvade kunskaperna i verksamheten? Syftet med studien var att belysa om och hur det skapas förutsÀttningar för kunskapsutveckling för nyutexaminerade sjuksköterskor och vilka möjligheter som ges samt hur sjuksköterskorna ökar sin kunskap kring omvÄrdnad. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex sjuksköterskor pÄ ett sjukhus i södra Sverige.

?Syftet med vÄrt examensarbete Àr att belysa och analysera 9 lÀrares syn pÄ kunskap och lÀrande i förhÄllande till deras respektive Àmne, samt se hur de verkstÀller detta i sin undervisning.  Vi vill se vilka likheter och eventuella skillnader det finns bland lÀrarnas syn- och arbetssÀtt bÄde i arbete med yngre barn (Är 1-3) och Àldre barn (Är 5-9), för att kunna urskilja mönster och avvikelser.DÄ vi vill ta reda pÄ vad dessa lÀrare upplever, tycker och tÀnker kring kunskap och lÀrande har vi valt en kvalitativ utgÄngspunkt och kommer dÀrför att anvÀnda oss av kvalitativa intervjuer och direktobservationer. Detta för att fÄ djupare beskrivningar och att fÄ veta mycket om ett begrÀnsat antal personer.Resultatet visar pÄ att lÀrarnas syn pÄ kunskap Àr nÄgot mer Àn bara ren fakta, som man har nytta av i sin vardag utanför skolan och att sjÀlva ?vÀgen till kunskap? Àr kunskap, dÄ sökandet i sig Àr det viktiga. Tankarna om lÀrande handlar om elevernas utveckling utifrÄn utmanande och meningsfull undervisning.

Miljöproblemen blir allt mer aktuella, mÀnniskor blir mer upplysta och utbudet av de ekologiska livsmedlen ökar i butikerna. Allt fler börjar handla ekologiskt, men fortfarande Àr det merparten som vÀljer att inte handla ekologiskt trots att de har en positiv instÀllning till ekologisk konsumtion. För att klargöra vad som ligger bakom konsumentens val av varor intervjuades fyra informanter, tvÄ som till vardags handlar ekologiskt och tvÄ som handlar konventionellt.  Det finns mÄnga anledningar till varför inte konsumenter vÀljer att handla ekologiskt. NÀr konsumenten stÄr för ett val av vara sÄ Àr det flera kriterier som spelar in sÄ som kvalitet, hÀlsa, pris och etiska aspekter. Förutom dessa kriterier sÄ handlar konsumenten utefter vana, kunskap och grupptillhörighet.

Att höja kvalitén inom arbetet med missbruk- och beroendevÄrd Àr ett prioriterat omrÄde, sÄ vÀl i Göteborg som i resten av Sverige. Det Àr viktigt att detta arbete bygger pÄ bÀsta tillgÀngliga kunskap, dÀrför har socialstyrelsen gett ut riktlinjer för dem som arbetar inom omrÄdet. Förutom dessa riktlinjer finns mycket kunskap inom omrÄdet bÄde i form av yrkeskunskap och i form av forskning. Vi anser att man mÄste beakta alla aspekter för att erbjuda en socialtjÀnst som följer de övergripande mÄlen och vÀrderingarna inom SoL (SocialtjÀnstlagen)..

Sjuksköterskan bör vid omvÄrdnad av patienter med avancerad demenssjukdom tÀnka holistiskt sÄ att smÀrttecken kan ses och tolkas utifrÄn patientens behov. Med kunskap och ett empatiskt arbetssÀtt kan sjuksköterskan identifiera smÀrta hos patienter med avancerad demenssjukdom som saknar verbal förmÄga.Syfte: Syftet var att beskriva hur sjuksköterskan identifierar fysisk smÀrta hos patienter med avancerad demenssjukdom.Metod: Studien Àr en systematisk litteraturstudie, dÀr databaserna Cinahl och Pubmed anvÀnts. Sökningarna resulterade i elva artiklar som kvalitétsgranskades i analysprocessen. Analysprocessen indelades texterna i meningsenheter som dÀrefter kondenserades och kategoriserades. Detta resulterade i sex olika kategorier: beteendeförÀndringar, ansiktsuttryck, rapportering, kroppssprÄk, kommunikation och kunskap.Resultat: Studieresultatet visade att sjuksköterskan kunde observera flera olika smÀrtuttryck hos patienterna med demenssjukdom.

Introduktion/Bakgrund: Obstipationsproblematiken pÄ sÀrskilda boenden Àr utbredd ochförskrivandet av laxantia Àr stort. Obstipation kan leda till ett lidande hos den som Àrdrabbad. Det Àr viktigt att sjuksköterskan identifierar och arbetar förebyggande till de somligger i riskzonen. Syfte: Belysa icke- farmakologiska omvÄrdnadsÄtgÀrder för att förebyggaobstipation hos Àldre pÄ sÀrskilt boende. Metod: Arbetet Àr en litteraturöversikt dÀr trettonvetenskapliga artiklar ingÄr i resultatet.

Denna uppsats Àr en studie av hur en samhÀllsplaneringsfrÄga hanteras statligt, kommunalt och lokalt. Jag har valt att belysa detta med Skepparpinan i Motala som ett lokalt exempel. Skepparpinan Àr en framtida bro över Motalaviken som ska underlÀtta den tunga trafiken i centrala Motala, dÀr genomfartstrafiken idag gÄr lÀngs riksvÀg 50. Planeringen för Skepparpinan satte igÄng redan 1941 och den har Ànnu inte fullföljts. VÀgverket har beslutat att genomföra projektet mellan Är 2012-2015 men den kan komma att tidigarelÀggas om regeringen beslutar att genomföra projektet som OPS.

Syftet med denna magisteruppsats Ă€r att undersöka tvĂ„ musiklĂ€rares uppfattning om kunskap i musik. Uppsatsen baseras pĂ„ en diskursanalys dĂ€r jag i intervjuer med tvĂ„ musiklĂ€rare stĂ€llt frĂ„gor som berör deras kunskapssyn. Utsagorna vittnar om tvĂ„ ganska skilda beskrivningar dĂ€r det musikaliska uttrycket betonas i den ena medan vikten av att eleverna har de verktyg som krĂ€vs för och musicera i grupp den andra. Även om utsagorna skiljer sig Ă„t verkar instrumentalspelet och sĂ„ngen spela en viktig roll. I ena fallet som en form av kanal för det musikaliska uttrycket medan det i det andra fallet fungerar som en typ av fĂ€rdighetsmĂ€ssig nyckel till den gruppgemenskap som musicerandet innebĂ€r.

Bakgrund: För patienter med lÄngvarig sjukdom Àr kunskap om sjukdom och behandling av stor betydelse för att kunna hantera sitt dagliga liv. En vÀg till ökade kunskaper Àr via patientundervisning. Syftet: Syftet med denna studie var att beskriva patienters erfarenhet av undervisning vid lÄngvarig sjukdom. Metod: Studien bygger pÄ tolv vetenskapliga artiklar som har analyserats med kvalitativ metod. Resultat: Patienter erfar att en relation med kÀnsla av förstÄelse och respekt samt en relation som bygger pÄ en öppen dialog har grundlÀggande betydelse för deras lÀrande.

Denna uppsats behandlar de potentiellt brottsbekÀmpande rÀttigheter och befogenheter som tillkommer oss alla. FrÀmst behandlas nödvÀrn och envarsgripanden som Àr de kanske tvÄ viktigaste stadganden i detta sammanhang. Uppsatsen trycker pÄ vikten av kunskap kring dessa omrÄden och utvecklar dem för att ge lÀsaren nödvÀndig kunskap. Den tar förutom de tvÄ viktiga juridiska stadganden ocksÄ upp en inledande diskussion kring grundlÀggande fri och rÀttigheter och en snabb genomomgÄng av grundlÀggande straffrÀtt. Detta för att de som kanske inte vardagligt i sitt arbete eller i sina studier arbetar med denna typ av frÄgor skall fÄ med sig en viktig bas inför den fortsatta fördjupande diskussionen kring envarsgripande och nödvÀrn.