Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur verksamma pedagoger ser pÄ och förklarar begreppen kunskap och lÀrande i förskolan. Vi har undersökt om det finns likheter och skillnader i dessa resonemang med det som uttrycks i lÀroplanen för förskolan (Lpfö 98). För att besvara frÄgestÀllningarna valde vi att intervjua fyra förskollÀrare verksamma i förskolan. Vi anvÀnde oss av en kvalitativ intervjumetod som vi kompletterade med filmade observationer av respektive pedagog. Det filmade materialet anvÀndes endast som diskussionsunderlag i intervjuerna.

Bakgrund Arbetsterapi handlar om att m?jligg?ra aktiviteter f?r personer som de vill och beh?ver g?ra, p? det s?tt de ?nskar. Meningsfulla aktiviteter leder till en k?nsla av sammanhang, h?lsa och v?lm?ende. Vid sjukdomar kan engagemanget i aktivitet minska men kreativitet kan anv?ndas som ett v?rdefullt verktyg f?r att ?ka engagemanget igen.

MÄnga suicidnÀra ungdomar söker somatisk vÄrd strax innan de gör ett suicidförsök. Flera suicid borde dÀrför kunna gÄ att förhindras. Syftet med studien var att identifiera vilken kunskap sjuksköterskan inom somatisk vÄrd behöver för att uppmÀrksamma suicidnÀra ungdomar. TvÄ frÄgestÀllningar stÀlldes för att belysa syftet. Behöver sjuksköterskan specifik kunskap för att uppmÀrksamma suicidnÀra ungdomar? Vilka tecken och symtom som tyder pÄ suicidbenÀgenhet kan sjuksköterskan identifiera vid ett bedömningssamtal? Studien genomfördes som en litteraturstudie.

Bakgrund: FĂ„ donationer sker i Sverige idag, det kan dĂ€rför vara svĂ„rt att erhĂ„lla och upprĂ€tthĂ„lla professionell kompetens. Forskning har visat pĂ„ en uppfattning att potentiella donatorer ibland förbises pĂ„ grund av organisationsmĂ€ssiga brister i struktur och riktlinjer. Även bristande kunskap och ett behov av mer utbildning finns beskrivet i flertal studier.Syfte: Att undersöka hur intensivvĂ„rdssjuksköterskor uppfattar sin kunskap och beredskap gĂ€llande organdonationsprocessen.Metod: Studien var empirisk med kvalitativ ansats. En fokusgruppintervju genomfördes som datainsamling, urvalet bestod av intensivvĂ„rdssjuksköterskor som var verksamma pĂ„ en allmĂ€n intensivvĂ„rdsavdelning. InnehĂ„llsanalys anvĂ€ndes för att bearbeta materialet.Resultat: I resultatet framkom fyra huvudkategorier och nio subkategorier.

Detta examensarbete undersöker vad som utgör effektiv visuell kommunikation. Litteraturstudier om kommunikation och designprinciper har utförts. För att fÄ fördjupad kunskap har ett sÀljmaterial i form av en broschyr tagits fram Ät ett företag dÀr kunskap om effektiv visuell kommunikation applicerats. Detta har utgjort examensarbetets praktiska del. Arbetet har utförts efter Petterssons (2002) modell och resulterat i en broschyr med pop up- funktioner.

PÄ senare Är har företag med projektbaserad organisationsstruktur ökat detta tillföljd av den allt hÄrdare konkurrensen mellan företag. Företagen mÄste konstant anpassa, förnya och utveckla sina resurser och förmÄgor för att överleva. Det finns de som menar att vi gjort intrÀde i en ny epok dÀr kunskap Àr den frÀmsta tillgÄngen ett företag har. Det har lett till att organisationer nu fokuserar pÄ generering, anvÀndning och spridning av kunskap, sÄ kallade kunskapsintensiva organisationer. I projekt, speciellt R&D-projekt, genereras viktig kunskap som kan vara avgörande för företagens framgÄng, vilket bidragit till att kunskapsspridandet fÄtt en allt större betydelse.Syftet med studien Àr att skapa en ökad förstÄelse för vilka mekanismer som bidrar till spridning av den kunskap som genereras inom projekt samt att utveckla förstÄelsen för kunskapsbegreppen och kunskapsgenererandets betydelse för organisationer.

Uppsatsens syfte Àr att analysera vilken bild TV-serienKlass 9A visar av den professionella pedagogen i jÀmförelse med vad pedagogisk forskning framför om den samma. I det moderna samhÀllet spelar massmedia en stor roll för den enskilda individen. Media anses spegla samhÀllets gemensamma vÀrderingar, attityder och normer. TV som media kan dÀrför komma att pÄverka hur mÀnniskor uppfattar den professionella pedagogen som visas upp i TV-serien Klass 9A. Uppsatsens teoretiska kapitel baseras utifrÄn tvÄ kriterier som beskriver lÀraryrkets professionalitet.

Mozarts fagottkonsert Àr ett oerhört viktigt stycke i fagottrepertoaren. Vad behöver jag veta för att kunna bilda mig en egen uppfattning om konserten? Hur spelades den dÄ den skrevs? Hur vill jag tolka den och var hittar jag informationen som ger mig kunskap om mina olika valmöjligheter? Denna uppsats Àr ett försök att visa hur man pÄ en modern fagott kan framföra Mozarts fagottkonsert pÄ ett informerat sÀtt med hjÀlp av den kunskap som finns att tillgÄ..

För att sprÄket ska fungera normalt krÀvs ett samspel mellan uttrycksförmÄga och förstÄelse av sprÄk. Afasi Àr en sprÄkstörning som kommer sig av en skada i de delar av hjÀrnan som pÄverkar sprÄket. Att fÄ afasi kan innebÀra en stor omstÀllning i livet och ofta uppstÄr ett behov av anpassning av kommunikationen bÄde för personen som fÄtt afasi och personer i dess omgivning. Detta inkluderar Àven den vÄrdpersonal som arbetar nÀra personen med afasi. För att nÄ förstÄelse och kunna ge vÄrd och omsorg av god kvalitet, mÄste tillrÀcklig kunskap om afasi finnas hos vÄrdpersonalen.

Bakgrund Studier har visat att nyblivna m?drar kan uppleva aktivitetsf?rlust, obalans i vardagens aktiviteter samt sv?righeter att prioritera sina egna behov efter att de har f?tt barn. N?r kvinnan blir mamma genomg?r hon en transition. Transition inneb?r att en h?ndelse g?r att livet tar en annan riktning och detta kan p?verka personens aktivitetsutf?rande samt roller och vanor.

Kunskap som en av de viktigaste resurserna Àr vÀl uppmÀrksammad hos organisationer, men vad kunskap Àr och hur kunskapen sprids Àr inte lika sjÀlvklart. För att skapa mer förstÄelse, intervjuade vi anstÀllda som via sitt jobb har spenderat en viss tid utomlands. Syftet med vÄr studie Àr att undersöka dels vilka kunskaper respondenterna fÄtt frÄn vistelsen, dels vilka kanaler de har haft tillgÄng till efter hemkomsten för att kunna sprida kunskaperna vidare. Studien visar att respondenterna har fÄtt mÄnga nya kunskaper och haft tillgÄng till flera olika kanaler. Det finns hinder som lett till att kanalerna inte anvÀnts pÄ bÀsta möjliga sÀtt för att sprida kunskaperna vidare till deras kollegor..

This study is intended to increase the understanding of the impact of knowledge on recycling levels. The investigation will furthermore look for other factors in the inquiry that influence the recycling level. I?m also going to try and develop a model for what influences the recycling level according to the basis of the investigation..

Sammandrag I denna uppsats studeras ord i ett lÀromedel för blivande truckförare. Syftet med studien Àr att undersöka ordförstÄelse hos studerande pÄ SFID- och SASG-nivÄ med hjÀlp av ordtest och dessutom belysa den sprÄkklyfta som finns mellan de studerandes ordförrÄd och den vokabulÀr som finns i yrkeskursernas lÀromedel.    Orden i materialet har kategoriserats i fackord, kÀnda ord och grÄzonsord. Fackord uppmÀrksammas i undervisningen.GrÄzonsord Àr de ord som ÀmneslÀraren inte förklarar, och som inte Àr kÀnda sedan tidigare av en stor majoritet av kursdeltagarna. Dessa ord medför speciella problem för andrasprÄksinlÀrare dÄ lÀrarna brister i medvetenhet om svÄrigheterna, och dessutom anvÀnder grÄzonsord för att förklara nya fackord.    Ett textavsnitt, med mÄnga grÄzonsord, identifieras och testas ur olika aspekter i tvÄ studerandegrupper som Àr potentiella kursdeltagare i yrkeskurser. Kvantitativ metod med enkÀt anvÀnds, och ordförstÄelsen belyses frÄn flera synvinklar genom olika testmetoder inom enkÀten.

För att sprÄket ska fungera normalt krÀvs ett samspel mellan uttrycksförmÄga och förstÄelse av sprÄk. Afasi Àr en sprÄkstörning som kommer sig av en skada i de delar av hjÀrnan som pÄverkar sprÄket. Att fÄ afasi kan innebÀra en stor omstÀllning i livet och ofta uppstÄr ett behov av anpassning av kommunikationen bÄde för personen som fÄtt afasi och personer i dess omgivning. Detta inkluderar Àven den vÄrdpersonal som arbetar nÀra personen med afasi. För att nÄ förstÄelse och kunna ge vÄrd och omsorg av god kvalitet, mÄste tillrÀcklig kunskap om afasi finnas hos vÄrdpersonalen.

Syftet med vÄr undersökning var att beskriva om elevernas förstÄelse och kunskap i det naturvetenskapliga Àmnet rymden i lÀgre Är förÀndrades genom vÄr undervisning. Undersökningen genomfördes pÄ en grundskola i Kiruna Kommun. Undersökningsgruppen bestod av sex elever, tre pojkar respektive tre flickor. För att kunna studera detta anvÀnde vi oss av intervjuer före och efter arbetet. Resultatet visade att eleverna hade fÄtt en förÀndrad förstÄelse och kunskap om rymden, speciellt om solsystemet, planeter, kometer, meteorer och vÄr galax.