Denna studie tar sin ansats i hur system och strategier för hantering av kunskap mynnar ut i olika hinder vid kunskapsöverföring inom managementkonsultföretag. Fallstudien bygger pÄ fyra managementkonsultföretag varav tvÄ tillÀmpar en codification strategi och de andra tvÄ tillÀmpar en personalization strategi.Alla företagen har mer eller mindre inslag av bÄda strategierna men tyngdpunkten ligger i en av dem medan den andra har ett understödjande roll i respektive företag. Av studien framgÄr att kunskapssystem och strategier hÀnger tÀtt ihop, och Àr beroende av vilken vikt företaget lÀgger vid att dokumentera och lagra kunskap.Beroende av vilken kunskapsstrategi företagen i fallstudien tillÀmpade stÀlldes de inför olika hinder. Codification strategin renderade i hinder i form av rapportering, informationens kvalitet, anvÀndarvÀnlighet i databasen samt medarbetarnas motivation att dela kunskap internt genom att dokumentera projekt. TillÀmpade företagen en personalization strategi stÀlldes företagen inför hinder i form av outtalad kunskap och medarbetarnas motivation att dela kunskap internt genom social interaktion som exempelvis sammantrÀden, telefonsamtal och e-post..

För en god uppvÀxt Àr barnets hÀlsa av stor betydelse och den orala hÀlsan Àr en del av den allmÀnna hÀlsan. Syftet med studien var att undersöka gravida kvinnors kunskap om kostvanor, munvÄrd och karies hos barn under tre Är. Metoden var kvantitativ och har genomförts med en enkÀt. Undersökningsgruppen var gravida kvinnor och enkÀten har distribuerats till dessa via barnmorskor. Resultatet har analyserats deskriptivt och baseras pÄ 243 besvarade enkÀter.

Syftet med undersökning har varit att ta reda pÄ idrottslÀrarens kunskap om och förhÄllningssÀtt till Àtstörningar bland elever. Vilken kunskap anser idrottslÀrare sig ha om Àtstörningar?Har skolan nÄgon handlingsplan för elever med Àtstörningar?Hur agerar idrottslÀrare mot elever som visar tecken pÄ Àtstörningar?Finns det nÄgon skillnad pÄ hur lÀrarna uppfattar sin kunskap och med antalet Är de har jobbat? MetodJag har anvÀnt mig av en kvantitativ metod och i denna studie enkÀter med bÄde öppna och slutna svarsalternativ. EnkÀterna besvarades av 72 lÀrare frÄn hela landet. Urvalet av lÀrarna skedde genom ett bekvÀmlighetsurval, dÀr datainsamlingen gjordes under ett Idrotts- och HÀlsokonventet pÄ GIH i Stockholm och till idrottslÀrare som arbetade i StockholmsomrÄdet. SammanstÀllningen av enkÀterna har bearbetats i Microsoft Excel och statistikprogrammet SPSS. Resultat37 av lÀrarna instÀmmer i de delvis har bra kunskaper kring Àtstörningar.

Studiens syfte har varit att beskriva och tematisera tvÄ lÀrares reflektioner över en genomfördlektion i matematik. Som bakgrund till studien har elevtest, lÀrarnas intryck frÄn sin lektionoch deras uppfattning om utveckling av verksamheten funnits. För att ta del av lÀrarnasreflektioner valdes kvalitativa intervjuer. LÀrarna har reflekterat över hinder och möjligheterför att eleverna ska nÄ mÄlen för lektionen, vilken betydelse undervisningen har och hurlÀrarna upptÀcker elevernas förmÄgor och kunskaper. Intervjuerna har analyserats utifrÄn femteman.

Kunskap om psykologi Àr högst relevant i polisyrket dÄ yrket till stordel bestÄr av möten med olika individer. Syftet med föreliggandestudie var att undersöka hur attityden till psykologisk kunskap ser utinom polisen samt studera vilka faktorer som kan ha betydelse förattityden. Datamaterialet samlades in med enkÀter som besvarades av64 polisstudenter samt 68 yrkesverksamma poliser. Resultaten visadeatt det fanns ett samband mellan attityder och tidigare högre studier,kön samt huruvida respondenterna var yrkesverksamma poliser ellerpolisstudenter. Kvinnor, respondenter med akademisk bakgrund samtpolisstudenter visade en signifikant mer positiv attityd till psykologiskkunskap jÀmfört med mÀn, respondenter utan akademisk bakgrundoch yrkesverksamma poliser.

Syfte: Var att beskriva vilka faktorer som pÄverkar sjuksköterskans tillÀmpning av evidensbaserad kunskap om trycksÄr i omvÄrdnaden.Metod: Litteraturstudie med deskriptiv design, utfördes utifrÄn tvÄ kvalitativa, sju kvantitativa samt en vetenskaplig artikel med en kombination av ansatser. Vetenskapliga artiklar publicerade mellan Ären 2002 till 2012 söktes i databasen Cinahl.Resultat: Sjuksköterskans tillÀmpning av evidensbaserad kunskap i omvÄrdanden av trycksÄr, pÄverkades av attityder, kunskapsnivÄ samt den organisatoriska struktur som rÄder pÄ arbetsplatsen. Sjuksköterskan som medverkat i special utformad utbildning eller som arbetar aktivt med kvalitetsförbÀttringsarbete har uppvisat en förbÀttrad kunskapsnivÄ. Vilket tillsammans med en positiv attityd medför en god förutsÀttning till en förbÀttrad följsamhet, gÀllande tillÀmpning av evidensbaserad kunskap i omvÄrdnaden av trycksÄr. Dock förekommer bristfÀllig, inadekvat sÄvÀl som förÄldrad kunskap hos en mindre population sjuksköterskor.

Livsmedelsverket Àr den myndighet som ansvarar för att sprida kunskap om goda matvanor i samhÀllet. För att vÀgleda befolkningen till att Àta hÀlsosamt utformades 2005 fem kostrÄd utifrÄn svenska nÀringsrekommendationer. NÄr kostrÄden fram? Àr en undersökning som ville ta reda pÄ om kostrÄden nÄtt fram till ungdomar. Undersökningen syftade till att kartlÀgga gymnasieelevers uppfattningar om hÀlsosam mat, deras kunskaper om Livsmedelsverkets fem kostrÄd samt om de efterlever kostrÄden.

Sverige Àr ett mÄngkulturellt land. Den svenska skolan bör dÀrför utformas pÄ ett sÀtt som gör att alla oberoende av sprÄklig- eller kulturell bakgrund kan förstÄ och tillgodogöra sig undervisningen. Elever med utlÀndsk bakgrund klarar sig dock sÀmre i den svenska skolan Àn vad elever med svensk bakgrund gör.Uppsatsens syfte Àr att studera vilka moment, och varför just de upplevs vara svÄra inom matematik och so-Àmnena för elever med utlÀndsk bakgrund. Vidare undersöks vem som har ansvar för att eleverna ska förstÄ och ha möjlighet att ta till sig undervisningen och hur gynnsamma förutsÀttningar kan skapas för eleverna i deras lÀrandeprocess.Arbetet bygger pÄ en kvantitativ enkÀtstudie med 338 elever i skolÄren 8-9 och en kvalitativ intervjustudie med tre lÀrare Det framkommer att en dubbelt sÄ hög andel elever med utlÀndsk bakgrund som elever med svensk bakgrund upplever de undersökta matematikmomenten vara svÄra och att en dubbelt till nÀra sexdubbelt sÄ hög andel elever med utlÀndsk bakgrund som svensk bakgrund upplever att de undersökta so-momenten Àr svÄra. Anledningarna till dessa resultat Àr huvudsakligen att sprÄk och kunskapande gÄr hand i hand, Àmnena krÀver ett stort ord- och begreppsförrÄd, god lÀsförstÄelse samt stora förkunskaper.Vidare visar studien att alla lÀrare har ansvar för elever med utlÀndsk bakgrunds lÀrande men att huvudansvaret för elevernas sprÄklÀrande ligger pÄ svenska som andrasprÄkslÀraren och modersmÄlslÀraren.

Studien handlar om lÀs- och skrivsvÄrigheter och syftet med detta arbete var att fÄ kunskap om hur nÄgra pedagoger med hjÀlp av en speciallÀrare utformar den dagliga undervisningen för elever som har lÀs- och skrivsvÄrigheter i Är tre ? fem i en Montessoriskola. Intervjuer anvÀndes som datainsamlingsmetod för att fÄ kunskap och djupare förstÄelse. DÄ det endast var tre pedagoger som stÀllde upp med sin kunskap och tid kan inga generella slutsatser dras av denna studie. Resultatet visar att pedagogerna i den mÄn det Àr möjligt arbetar utifrÄn elevernas behov och att de anpassar material och övningar efter elevens förutsÀttningar.

Den hÀr studien behandlar hur tvÄ stora företag ser pÄ kunskap,kommunikation och möjligheten att med kommunikationens hjÀlp överföra miljökunskap frÄn en person till en annan. Företagsnyttan med miljöutbildning undersöks bÄde frÄn företagens synvinkel och frÄn utbildarhÄll. Undersökningen baseras dels pÄ kvalitativa intervjuer med tvÄ miljöansvariga som deltagit i en ettÄrig miljöutbildning pÄ konsultbasis, och dels pÄ enkÀter besvarade av medarbetare i företagen.Utbildning förvÀntas ge den miljöansvarige nya synsÀtt som pÄ sikt kan leda till företagsvinster, men för att det ska kunna ske bör den miljöansvarige vid kommunikation anvÀnda ett sprÄk som förstÄs av de berörda. Miljöarbetet bör prÀglas av enkelhet, tydlighet och lÀttÄtkomlighet. BÄde företag och utbildare mÄste ta stÀllning till vilket mÄl respektive verksamhet har med miljöarbete eller utbildning, för att kunna vÀlja vilken typ av kommunikation som ska anvÀndas.

Syftet med denna studie var att fÄ fördjupad kunskap om hur vuxna kvinnor och mÀn med hiv/aids uppger att de upplever sin livskvalitet. Metoden Àr en litteraturstudie, enligt Polit et al (2001) och baseras pÄ tio vetenskapliga artiklar. Resultatet visade att fysiska faktorer var de som betonades mest men att det var de emotionella faktorerna som pÄverkade individen mest för upplevande av livskvalitet. Faktorer som Àktenskap, sjukdomsgrad, inkomst, arbete och Àven utbildning Àr andra faktorer som pÄverkar livskvaliteten hos hiv/aidssjuka. MÄlet med litteraturstudien Àr att förmedla kunskap för att kunna medverka till en optimal vÄrd till personer med hiv/aids.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med den hÀr studien Àr att undersöka hur idrottslÀrares syn pÄ kunskap i Àmnet idrott och hÀlsa pÄverkar deras arbete med ÄtgÀrdsprogram i Ärskurserna F-6?FrÄgestÀllningarHur kan olika riktlinjer för arbetet med upprÀttandet och uppföljningen av ett ÄtgÀrdsprogram inom Àmnet idrott och hÀlsa variera pÄ olika skolor?Vilka bakomliggande resonemang och idéer om synen pÄ kunskap i Àmnet idrott och hÀlsa kan ligga till grund för motivet till varför ÄtgÀrdsprogram inte upprÀttas?MetodUndersökningen bygger pÄ kvalitativa intervjuer med fyra lÀrare inom Àmnet idrott och hÀlsa om deras syn pÄ Àmnet, samt hur de arbetar med ÄtgÀrdsprogram inom Àmnet idrott och hÀlsa. Förutom muntliga intervjuer genomfördes dessutom intervjuer via mail.ResultatFÄ lÀrare inom Àmnet idrott och hÀlsa arbetar med upprÀttandet av ÄtgÀrdsprogram. Den syn pÄ kunskap som lÀraren i Àmnet idrott och hÀlsa har pÄ sitt Àmne Àr en bidragande faktor till varför/varför inte ett ÄtgÀrdsprogram upprÀttas.SlutsatsSom tidigare forskning visar, prioriteras frÀmst teoretiska Àmnen nÀr det kommer till upprÀttande av ÄtgÀrdsprogram inom grundskolan. Detta kan bero pÄ att synen pÄ kunskap i Àmnet idrott och hÀlsa inte anses vara av samma vikt som övriga teoretiska Àmnen.

Idag Àr kunskap viktigt för vÀrdeskapande inom nÀstan alla branscher, men inom konsultföretag Àr det extra pÄtagligt dÄ kunskapen som genereras och delas bildar kÀrnan i företagets tjÀnster. Kunskap kan delas upp i tvÄ former, en explicit och en tyst form.?Tyst kunskap? definieras som den form av kunskap som Àr svÄr att dokumentera och som grundar sig i kÀnslor, vÀrderingar, personliga Äsikter och erfarenheter samt ligger inbÀddad i en organisations kultur, vilket medför att den Àr svÄr för andra företag att imitera. Mycket av den kunskap som bidrar till ökad prestation och konkurrensfördelar Àr baserad pÄ tyst kunskap.Syftet med detta projekt Àr att undersöka vad tyst kunskap Àr, huruvida denna uppmÀrksammas och tas tillvara i konsultföretag samt hur denna kan utnyttjas för att uppnÄ konkurrensfördelar. Undersökningen bygger pÄ en litteraturstudie om framförallt ?Knowledge Sharing? och tyst kunskap samt en empirisk och komparativ studie baserad pÄ intervjuer med tvÄ konsultföretag som skiljer sig i storlek och bransch.Resultatet frÄn litteraturstudien visar pÄ att tyst kunskap Àr viktig inom problemlösning och leder till ökad kvalitet i konsulternas arbete.

Bakgrund: I och med samhÀllets globalisering ökar möjligheterna för revisionsmedarbetare till internationell rörlighet lÀnder emellan. En svensk revisionsmedarbetare har idag möjlighet att Äka pÄ en utbytesperiod för att tillÀgna sig ny kunskap; sÄvÀl professionell som privat, vilket det finns olika tillvÀgagÄngssÀtt för. SamhÀlleliga, privata och arbetsmÀssiga kulturkrockar Àr nÄgot som en revisionsmedarbetare kan uppleva genom ett utbyte. För revisionsmedarbetare bör det vara nyttigt att erfara sÄdana hÀr skillnader för att skapa ny kunskap, utveckla sin egna samt kunna dela med sig av denna.Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vilken utbyteskunskap en svensk revisionsmedarbetare har av ett utbyte till USA, hur denna tillÀgnas, samt om denna kunskap gÄr att implementera i det fortsatta arbetet i Sverige.Definitioner: Utbyteskunskap definieras i denna uppsats som den typ av kunskap som tillÀgnas vid ett utbyte. Med kunskap avses sÄdan som kan anvÀndas inom revisionsyrket, vilket innefattar kunskap om arbetsmetoder, tillvÀgagÄngssÀtt, sociala förhÄllanden samt regelverkens uppbyggnad.Resultat och slutsatser: Resultatet av studien konstaterar att utbyteskunskapen bestÄr i privata--?, kulturella--? och arbetsmÀssiga omrÄden, vilka tillÀgnas genom erfarenhetsbaserat lÀrande samt praktisk involvering i samhÀllet..

Syftet med studien Àr att undersöka ungdomars medie-vanor och deras betydelse för deras kunskap, bÄde inom samhÀllsrelevanta och underhÄllningsmÀssiga frÄgor. Hur prioriterar ungdomarna vad som Àr den mest relevanta kunskapen i vardagen?VÄr studie Àr baserad pÄ kvantitativa och kvalitativa metoderi form av enkÀtundersökning samt fokusgrupps-intervjuer. Dagens medieanvÀndande bland ungdomar har utvecklats Ät tvÄ hÄll. Delvis Àr det rutinmÀssiga vanor som att exempelvis alltid se pÄ Nyhetsmorgon.