I denna uppsats analyseras och j?mf?rs sex texter fr?n tre olika avs?ndare: Barnombudsmannen, Myndigheten f?r samh?llsskydd och beredskap samt 1177. Fr?n tv? av avs?ndarna j?mf?rs en barnversion och en vuxenversion, och fr?n den tredje avs?ndaren j?mf?rs tv? texter skrivna f?r barn i olika ?ldrar. Syftet med studien ?r att uppm?rksamma behovet av barnanpassad text, belysa samband i befintliga texter f?r barn samt synligg?ra likheter och skillnader mellan barnanpassade texter och deras motsvarigheter f?r vuxna.

Föreliggande uppsats har kritiskt granskat, analyserat och diskuterat LÀroplanens teoretiska kunskapssyn. Om analysen hÄller sÄ anser jag mig ha visat vilka resonemang, utifrÄn den kognitiva relativismen, som Lpf 94 bygger pÄ. Hur den kognitiva relativismen kommer fram till att kunskap Àr relativ kan se lite olika ut. Minst tre underliggande teser kan urskiljas vilka alla kan ligga till grund för Lpf 94s kunskapssyn. Dessa Àr kunskapssociologisk relativism, epistemisk relativism och ontologisk relativism.

Syfte: Med utg?ngspunkt i svensk nyhetsdebatt om barn och avancerad hudv?rd, syftar f?religgande uppsats till att synligg?ra och analysera hur barn (0?18 ?r) konstrueras diskursivt samt att unders?ka vem som tilldelas talutrymme i dessa diskussioner. Teori: Utifr?n ett diskursteoretiskt ramverk inspirerat av Foucault, bygger analysen p? utg?ngspunkten om spr?k som centralt och b?rare av diskursiva f?rest?llningar om hur n?got eller n?gon antas eller b?r vara. Det kombineras med barndomssociologiska teorier om barnsyn och att den r?dande synen p? barn ?r kontextuellt, kulturellt och historiskt betingad. Metod: Det empiriska materialet, best?ende av 19 nyhetsartiklar fr?n de svenska tidningarna Dagens Nyheter, Aftonbladet, Expressen, Svenska Dagbladet, G?teborgs-Posten, Svenska Dagbladet Junior och Kamratposten, har analyserats genom en kritisk inneh?llsanalys med en diskursanalytisk ansats inspirerad av Foucault f?r att synligg?ra diskursiva konstruktioner, diskurser samt de positioner och handlande som barn tillskrivs. Resultat: Av resultatet framg?r att barn konstrueras p? tre olika s?tt och att de olika konstruktionerna (o)m?jligg?r olika typer av handlande. Barn konstrueras genom spr?kliga mark?rer i artiklarna som konsumenter, som s?rbara och som kompetenta.

Syftet med mitt examensarbete Àr att utforska skolans identitet och kunskap genom att undersöka kunskapssynen hos progressivism respektive reformationskristendom. Jag har valt att anvÀnda mig av en hermeneutisk undersökningsmetod för mitt arbete för att kunna ge en helhetsbild av och förstÄelse för de tvÄ olika grundperspektiven. Eftersom hermeneutiken framhÀver betydelsen av förstÄelse och tolkning, anser jag att denna metod passar för min undersökning. Genom att lÀsa utvald litteratur och artiklar, Àmnar jag fördjupa min förstÄelse för synen pÄ kunskap och tolka och analysera dagens lÀrandesituationer med den vunna förstÄelsen. Jag har kommit fram till att en av de stora skillnaderna i frÄga om kunskapssynen mellan kristendom och progressivismen Àr att progressivismen fokuserar pÄ kunskapens funktion, det vill sÀga att kunskapen ses som instrument medan i kristendomen kunskap har ett egenvÀrde.

Vi har i vÄrt examensarbete försökt fÄnga in och belysa vilka strategier psykiatrisjuksköterskorna upplever sig ha nÀr de lÀr ut sin erfarenhetsbaserade kunskap till sina sjuksköterskeelever under deras elevplacering inom vuxenpsykiatrin. Litteraturstudier och intervjuer har legat till grund för studien. Vi hade en frÄgeguide, men vi efterstrÀvade att psykiatrisjuksköterskorna öppet skulle berÀtta sÄ mycket som möjligt om sina egna exempel. Resultatet redovisas genom att sjuksköterskornas beskrivningar tolkas mot den bakgrund som varit utgÄngspunkt för vÄr undersökning, som har en fenomenologisk ansats. Vi presenterar psykiatrisjuksköterskornas strategier runt handledningstillfÀllen samt hur viktigt de tycker det Àr att eleverna Àr tÀtt intill dem hela tiden i början av elevplaceringen sÄ att de kan observera elevens reflektiva förmÄga och deras syn pÄ patienterna.

F?ljande empiriska studie bygger p? erfarenheter av m?ten med barn som upplever att de aldrig f?r best?mma. Studiens syfte ?r att lyfta f?rskolebarns tankar om samlingen, inflytande och m?jligheter att p?verka inneh?llet p? samlingen. Studien syftar ocks? till att unders?ka hur vuxnas f?rh?llningss?tt p?verkar barns m?jligheter till att p?verka.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att ta reda pÄ hur pedagogers samt förskolans synsÀtt pÄ tvÄ olika pedagogiskt inriktade förskolor ser ut gÀllande kunskap och lÀrande. Vidare syftar den till att öka förskollÀrares kunskap om hur jag som pedagog kan finna en lÀmplig nivÄ dÀr barnen kÀnner sig fortsatt nyfikna och motiverade till utveckling samt fortsatt kunskapsinhÀmtande. Jag har anvÀnt mig av intervjuer för att fÄ svar pÄ mina frÄgestÀllningar och fyra pedagoger har medverkat. Undersökningen har gjorts pÄ en traditionell kommunal förskola samt pÄ en renodlad Montessoriförskola i en mindre stad i SkÄne. Resultatet visade att de bÄda förskolorna trots olika pedagogiska inriktningar hade lika synsÀtt i mÄnga frÄgor.

Syftet med rapporten var att undersöka om dialogen kunde anvÀndas i klassrummet för att nÄ kunskap. Detta tycker jag Àr intressant dÀrför att kunskap kan nÄs pÄ olika sÀtt. Metoden har varit en kvalitativ undersökning. Den datainsamling som utförts har varit en kombination av olika metoder, teoristudier och intervjuer. Jag intervjuade tvÄ gymnasielÀrare och en högstadielÀrare respektive tre gymnasieelever vilka togs fram ur ett bekvÀmlighetsurval.

Syftet med studien var att undersöka hur lÀrare pÄ en grundskola som undervisar i teoretiska Àmnen uppfattar sin roll som handledare för eleverna i verksamheten, men Àven hur lÀrarna arbetar med handledning av elever. Studien genomfördes med en kvalitativ ansats och den datainsamlingsmetod som anvÀndes var den halvstrukturerade intervjun och totalt intervjuades Ätta lÀrare. De resultat som framkom i studien var att lÀrarnas definition av handledning bestod av tvÄ aspekter, dels den sociala delen och dels den pedagogiska. LÀrarnas definition visade att de bÄda aspekterna Àr lika betydelsefulla och har lika stor plats i definitionen av handledning. LÀrarnas upplevelser av handledning handlade om den didaktiska och pedagogiskt praktiska situationen och sociala aspekter.

BasalkroppskĂ€nnedom (BK) Ă€r en behandlingsmetod som har sitt ursprung i Tai Chi. Gertrud Roxendal utvecklade den svenska varianten efter inspiration av J Dropsy. BK har i första hand anvĂ€nts inom psykiatrin men har pĂ„ senare Ă„r Ă€ven introducerats i primĂ€rvĂ„rden, i första hand pĂ„ psykosomatiska tillstĂ„nd. Syftet med studien var att kartlĂ€gga sjukgymnasters instĂ€llning till och kunskap om behandlingsmetoden. En enkĂ€tstudie genomfördes pĂ„ 32 sjukgymnaster verksamma i omrĂ„det Boden, LuleĂ„, PiteĂ„ och Älvsbyn.

Syftet med studien var att utifr?n ett r?ttssociologiskt perspektiv och ett klassperspektiv unders?ka hur tingsr?tten i v?rdnadstvister f?rh?ller sig till uppgifter om fysiskt v?ld inom familjen vid bed?mningen om v?rdnad. Empirin bestod av 39 domar fr?n samtliga tingsr?tter i Stockholms l?n under en halv?rsperiod i vilka 49 f?r?ldrar uttalat sig om att den andra f?r?ldern ut?vat v?ld mot n?gon i familjen. Materialet bearbetades och analyserades med en kombinerad kvantitativ och kvalitativ metod.

Diabetes typ1 Àr en av de vanligaste kroniska sjukdomar hos barn och Àr en allvarlig sjukdom som hela tiden krÀver god kontroll och egenvÄrd. Eftersom barnet tillbringar en stor del av dagen i skolan behöver egenvÄrden fungera bra Àven dÀr. Som lÀrare kommer man troligtvis att möta elever som har eller insjuknar i diabetes typ 1. Syftet Var att ta reda pÄ om lÀrare anser att de har tillrÀcklig kun- skap om diabetes för att kunna vara delaktig i dess egenvÄrd samt hur de fÄr kunskap och informat- ion om diabetes. Jag ville Àven ta reda pÄ om de upplever oro kopplat till elevens sjukdom och oro kring ansvarstagandet i samband med elevens egenvÄrd.

SAMMANFATTNING:OmrÄdet som studerats Àr socialsekreterares kunskaper kring barn som vÀxer upp med psykiskt sjuka förÀldrar. Syftet var att undersöka pÄ vilket sÀtt socialsekreterare tillgodogör sig kunskap, om hur barns liv kan gestalta sig dÄ en eller bÀgge förÀldrarna lider av allvarlig psykisk ohÀlsa, och hur denna kunskap anvÀnds i det professionella arbetet med dessa familjer. Metodologiskt hade uppsatsen ett kvalitativt angreppssÀtt med ett kvantitativt inslag. Avsikten med den kvantitativa delen var att fÄ en överblick och att upptÀcka eventuella mönster över dessa kunskapsomrÄden. Studiens kvantitativa del utgör Àven ett underlag till den kvalitativa delen.

Det finns ingen entydig bild av hur man ska uppfatta innovation. Vi kan dock sĂ€ga att det hĂ€nger intimt samman med kunskap. Ur denna synvinkel Ă€r det intressant att styra kunskaper sĂ„ att de blir en resurs för företaget via knowledge management. VĂ„rt syfte Ă€r att undersöka hur styrsystem förhĂ„ller sig till kunskap och innovation i ett kunskapsintensivt företag genom att med kvalitativ metod studera hur medarbetare pĂ„ Öhrlings PricewaterhouseCoopers i Lund upplever sin arbetssituation.Vi kommer till slutsatsen att styrsystem pĂ„verkar kunskapsutveckling och innovation via vertikal elasticitet. Strukturella, sociala och kulturella dimensioner menar vi inte i sig ger en tillfredstĂ€llande bild av de erfarenheter undersökningen gör..

Studien handlar om lÀs- och skrivsvÄrigheter och syftet med detta arbete var att fÄ kunskap om hur nÄgra pedagoger med hjÀlp av en speciallÀrare utformar den dagliga undervisningen för elever som har lÀs- och skrivsvÄrigheter i Är tre ? fem i en Montessoriskola. Intervjuer anvÀndes som datainsamlingsmetod för att fÄ kunskap och djupare förstÄelse. DÄ det endast var tre pedagoger som stÀllde upp med sin kunskap och tid kan inga generella slutsatser dras av denna studie. Resultatet visar att pedagogerna i den mÄn det Àr möjligt arbetar utifrÄn elevernas behov och att de anpassar material och övningar efter elevens förutsÀttningar.