Företag anvÀnder sig ofta av belöningssystem för att motivera sina anstÀllda att prestera bÀttre. MÄnga studier har gjorts inom detta Àmne och forskarna har vÀldigt skilda Äsikter om vad som verkligen motiverar en anstÀlld. Forskare anvÀnder motivationsteorier för att förklara individens prestationer och för att förutsÀga individens respons pÄ förÀndrade förutsÀttningar eller program. Men de flesta teorierna lÀmnar inte sÄdana förklaringar eller kan förutsÀga individens beteende i en organisation. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vad chefer pÄ olika nivÄer anser vara motivations- och prestationshöjande, undersöka hur de olika belöningssystemen pÄverkar dem samt om eventuella förbÀttringar kan göras i de befintliga belöningssystemen.

Studiens syfte: VÄrt syfte Àr att med hjÀlp av en enkÀtundersökning och etablerade motivationsteorier ta reda pÄ vad som motiverar konsumenter inför ett bostadsköp.Metod: Vi har anvÀnt oss av en kvantitativ metod och informationen har samlats in med hjÀlp av en elektronisk enkÀtundersökning för att sedan kopplas till Self Determination Theory (SDT).Resultat & slutsats: Resultatet analyserades med hjÀlp av statistikprogrammet SPSS. Faktoranalysen resulterade i 13 faktorer, vilket slutligen gav en bild av 6 olika typer av konsumenter som alla motiveras pÄ olika sÀtt.Förslag till fortsatt forskning: SDT skulle kunna anvÀndas pÄ fler konsumentomrÄden sÄsom upplevelser, resor eller för att ta reda pÄ varför vi köper olika typer av varor.Uppsatsens bidrag: VÄrt examensarbete har bidragit med att identifiera de motiv som driver oss till bostadsköp. Studien har visat att SDT kan vara ett lÀmpligt verktyg för framtidens fastighetsmÀklare och att resultatet kan vara anvÀndbart i fastighetsmÀklarrollen. .

Syftet med uppsatsen Àr att beskriva och analysera hur bankers konstruktion avbelöningssystem pÄverkar motivationen hos dess kontorsanstÀllda. PrimÀrdatan insamlades genom intervjuer och enkÀtundersökningar. Med kvalitativ metod som utgÄngspunkt vid intervjuerna har vi sedan kunnat bearbeta materialet med stöd av teoretisk sekundÀrdata, för att framstÀlla de slutsatser vi har kommit fram till. Vi har Àven med hjÀlp utav den kvalitativa metoden genomfört enkÀtundersökningar i de fyra bankerna som ytterligare underlag till att faststÀlla vÄr slutsats. Med utgÄngspunkt ifrÄn ett antal teorier har vi frÀmst gjort en sammankoppling mellan belönings- och motivationsteorier till materialet frÄn bankerna.

Motivation beskrivs som grundlÀggande för mÀnsklig verksamhet och handlar bland annat om att aktivera och upprÀtthÄlla beteenden. Det förekommer en mÀngd olika motivationsteorier i litteraturen men de som Àr mest intressanta för pedagogen Àr de som behandlar prestationsmotivation. Prestationssituationer kÀnnetecknas av att vi vill nÄ uppsatta mÄl och framgÄng. Teorierna tar upp flera faktorer som spelar roll för prestationsmotivationen, alltsÄ för hur mycket vi vÀljer att engagera oss i en aktivitet. NÄgra av dessa Àr vÀrdet vi ser i att utföra en uppgift, förvÀntningar om att klara den, tidigare erfarenheter av framgÄng eller misslyckande, förvÀntningar frÄn lÀrare och förÀldrar och sjÀlvuppfattning.Som pedagog Àr det viktigt att förstÄ vad en dÄlig sjÀlvkÀnsla innebÀr och vikten av att fÄ uppleva framgÄngar.

Bakgrund Arbetsterapeuter m?ter ?kade arbetskrav och organisatoriska utmaningar som kan p?verka deras aktivitetsbalans och arbetsrelaterade h?lsa. Tidigare forskning har fr?mst fokuserat p? h?lso- och sjukv?rdspersonal generellt, men det saknas en f?rdjupad f?rst?else f?r arbetsterapeuters egna upplevelser. Exempel p? organisatoriska hinder ?r l?g bemanning, tidsbrist och otydliga arbetsbeskrivningar. Syfte Syftet med denna litteraturstudie var att unders?ka hur arbetsterapeuter uppfattar sitt arbete i relation till arbetskrav, stress och aktivitetsbalans. Metod Studien ?r en kvalitativ litteratur?versikt med induktiv ansats, baserad p? analys av sju artiklar.

Denna studie syftar till att undersöka gymnasieelevers attityder till huruvida grammatikkunskaper Àr nödvÀndigt för att lÀra sig engelska. Studien baseras pÄ intervjuer med 18 elever som alla lÀser den obligatoriska kursen Engelska 5. Med utgÄngspunkt i motivationsteorier har studien vidare analyserat förhÄllandet mellan elevers attityd till grammatikens nödvÀndighet och deras motivation att lÀra sig engelska.Resultatet visar att eleverna anser att grammatik Àr nödvÀndigt för att lÀra sig engelska. Generellt visar resultatet Àven pÄ en negativ attityd till grammatikmomentet.  Möjligtvis kan denna attityd förklaras genom den motivation eleverna uppvisar för att lÀra sig engelska. HÀr har det visat sig att elever med en sÄ kallad instrumentell motivation, det vill sÀga att man lÀr sig för ha nytta av det i framtiden, i större utstrÀckning har en negativ attityd.

Arbetet som behandlare kan vara pÄfrestande dÄ behandlaren stÀndigt möter klienter. SÄledes kan en behandlare utsÀttas för bÄde psykiska och fysiska risker som eventuellt kan pÄverka behandlarens arbetsmotivation.Syftet med detta examensarbete Àr att utifrÄn behandlarens egna upplevelser fÄ en djupare kunskap om behandlarens arbetsmotivation och om faktorer som pÄverkar motivationen i arbetet. Studier har visat att faktorer som högt engagemang och en kÀnsla av att de, som behandlare, har möjligheten att göra en avgörande insats i klienters liv Àr viktiga i relation till arbetsmotivation. Faktorer som utmaningar, varierande arbetsuppgifter, relation till arbetsgruppen och klienter samt vikten av ledningens styrning framhÀvs i uppsatsen som andra viktiga motivationsfaktorer.Uppsatsen bygger pÄ tre teorier; Herzbergs two-factor theory, social kognitiv teori och Self determinationsteorin. Intervjuerna genomfördes genom en semistrukturerad kvalitativ intervju.Resultatet visade att behandlarna har en hög inre motivation till sitt arbete.

Studien berör undervisningen i moderna sprÄk och har ett motivationsperspektiv. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka varför elever blir mer eller mindre motiverade i moderna sprÄkundervisningen och hur lÀraren ska förhÄlla sig till eleverna för att motivera dem pÄ bÀsta sÀtt. Det Àr de uppfattningar som elever pÄ grundskolan och pÄ gymnasiet har om sprÄkundervisningen som Àr det centrala i uppsatsen. Arbetet bestÄr av en djupare litteraturstudie som belyser kognitiva motivationsteorier samt forskning kring lÀraren som reflekterande praktiker. DÀrtill har tjugo elever intervjuats.

Detta examensarbete Àmnar ta reda pÄ hur gymnasielÀrare ser pÄ sitt arbete för att motivera elever och hur deras arbete relaterar till de teorier som behandlas i bakgrunden. Arbetet kommer Àven granska vad elever anser om lÀrarnas och skolans arbete med motivation och om det Àr i linje med vad de intervjuade lÀrarna tror. I bakgrunden presenteras frÀmst mekanisk och kognitiva synsÀtt pÄ motivation. Dessutom innehÄller bakgrunden forskning om skolans struktur, socio­ekonomiska aspekter pÄ motivation för studier och genusteorier. Resultatet visar att lÀrarna inte hade nÄgot direkt svar pÄ vad motivation Àr, men att de arbetar med det omedvetet.

Dagens skola fÄr möta en del kritik för sin bristande förmÄga att motivera elever fullt ut i sina studier och allt fler lÀmnar grundskolan och gymnasieskolan utan fullstÀndiga betyg. Detta fick mig att undra vilka förutsÀttningar som mÄste bli uppfyllda för att en individ skall kÀnna behovet av att gÄ framÄt i sin utveckling. Det vill sÀga vilka faktorer Àr avgörande för gymnasieelevers studiemotivation. För att besvara syftet genomförde jag en litteraturstudie, som gav mig en bakgrund att utgÄ ifrÄn, dÀr jag gick igenom ett antal existerande motivationsteorier. Vidare undersökte jag hur den verkliga situationen sÄg ut pÄ en gymnasieskola i Norrbotten.

Skolan Àr ett stÀndigt debatterat Àmne dÀr mÄnga har Äsikter om dessutformning sÄ vÀl som syfte. I olika mÀtningar redovisas det om skolans förfall och hur Svenskaskolan har svÄrt att mÀta sig med jÀmbördiga nationer runt om i vÀrlden. Rollen som lÀrare harkommit att omprövas dÀr den idag innefattar en allt större administrativ börda som aldrig tycksavta. En ökad arbetsbörda tenderar ofta att leda till stress och försÀmrad motivation sÄvÀl somarbetstillfredsstÀllelse. Syftet med denna studie Àr att undersöka vad det Àr som motiverar ochdriver personalen samt vilka faktorer som bidrar till arbetstillfredsstÀllelse.

I arbetet undersöktes hur elevernas engagemang i trÀslöjden förÀndras och vad lÀraren kan göra för att öka elevernas motivation. Med avstamp i klassiska motivationsteorier som hedonismen och mÄlteorier samt tidigare studier om motivation och  lÀrandesituationer genomfördes en kvalitativ undersökning. Som metod anvÀndes observationer av en lÀrares agerande och hur elever frÄn sexan och Ättan arbetade under lektionerna. En kvalitativ intervju gjordes med deras lÀrare. I resultaten framkom att elevernas engagemang pÄverkas av en mÀngd faktorer, intressantast Àr att lÀrarens kontakt i form av instruktioner, samtal, beröm och tips har störst positiv effekt pÄ engagemanget.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka varför elever vÀljer att arbeta i grupp, dÄ de har möjlighet att vÀlja arbetsform, vad de har för uppfattning om samarbete, samt hur eleverna organiserar arbetet inom grupperna. Den litteraturstudie som ligger till grund för den empiriska undersökningen berör grupparbete som metod, undersökningar i och om grupparbete, samt utvecklings- och motivationsteorier. Den empiriska undersökningen bestÄr av intervjuer av 10 elever i en klass och observationer av 2 klasser vid nÄgra tillfÀllen dÄ de arbetat i grupp. Intervjuer och observationer har sedan analyserats ur ett kvalitativt perspektiv och redovisas i form av löptext. Resultatet tyder pÄ att eleverna vÀljer grupparbete av anledningar som kan ses ur olika perspektiv.

Arbetets syfte har varit att fÄ fram de orsaker, som skapar eller kan skapa motivation och inspiration för eleverna i skolan idag och för deras fortsatta utbildning, samt vad jag som lÀrare kan göra för att möjliggöra/skapa denna motivation. Genom elevintervjuer och genomgÄng av litteratur har jag sökt svaren pÄ mina frÄgestÀllningar. Resultatet visar att kompisar stÄr som den största motivationskÀllan, men Àven framtida utbildning och yrke motive-rar eleverna. En del elever kÀnner sig dock inte motiverade alls utan hÀvdar att det enda skÀlet till att de gÄr i skolan beror pÄ att"man mÄste". Det som pÄverkar elevens lust att lÀra Àr, förutom ovannÀmnda orsaker, lÀraren och dennes personlighet och undervisningssÀtt, Àmnet i sig, lektionsupplÀgg, miljö samt elevens egen dagsform.

Denna studie underso?ker hur medarbetarens motivation i arbetet pa?verkas av ledarskap pa? distans samt vilka mo?jligheter och sva?righeter detta inneba?r, sett utifra?n ett medarbetarperspektiv. Medarbetarperspektivet ansa?g vi vara av intresse da? vi fann att majoriteten av publikationerna inom omra?det var vinklade ur ett ledarskapsperspektiv. Studiens empiriska material utgo?rs av sju kvalitativa samtalsintervjuer med medarbetare som samtliga har sin na?rmsta ledare pa? distans.