Datum: 2010-06-03Kurs: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 hp (FÖA300)LĂ€rosĂ€te: MĂ€lardalens högskola, VĂ€sterĂ„sInstitution: Akademin för hĂ„llbar samhĂ€lls- och teknikutvecklingTitel: Verkligt vĂ€rde -Hur tillĂ€mpas verkligt vĂ€rde pĂ„ förvaltningsfastigheter i förvaltningsbolags koncernredovisning?Författare: Belma Bjelevac, Ida Emet, Hana KaramehmedovicHandledare: Riitta LehtisaloExaminator: Cecilia LindhProblemformulering: Vilka vĂ€rderingsmetoder finns för faststĂ€llandet av verkligt vĂ€rde och vilken Ă€r den vanligast förekommande samt mest lĂ€mpliga metoden idag hos de undersökta fastighetsbolagen?Hur förhĂ„ller sig de undersökta bolagen till begreppen försiktighetsprincipen och rĂ€ttvisande bild vid vĂ€rdering av deras förvaltningsfastigheter till verkligt vĂ€rde?Syfte: Syftet med studien Ă€r att genom en empirisk undersökning fĂ„ en ökad insikt om hur de undersökta fastighetsbolagen i sin koncernredovisning faststĂ€ller och redovisar det verkliga vĂ€rdet pĂ„ sina förvaltningsfastigheter.Metod: Uppsatsen bygger pĂ„ en kvalitativ undersökning genomförd med hjĂ€lp av mejlintervjuer med tre fastighetsbolag samt studerande av deras Ă„rsredovisningar.Slutsats: De undersökta bolagen tillĂ€mpar en avkastningsbaserad metod, vilken kan ses som mest lĂ€mplig i den rĂ„dande ekonomiska situationen. Verkligt vĂ€rde speglar en mer rĂ€ttvisande bild Ă€n vid vĂ€rdering till anskaffningsvĂ€rde, dock tas inte hĂ€nsyn till försiktighetsprincipen i lika stor utstrĂ€ckning. Nyckelord: Försiktighetsprincipen, förvaltningsfastighet, IAS 40, rĂ€ttvisande bild, verkligt vĂ€rde.

Syfte: Studiens syfte ?r att unders?ka gymnasieelevers upplevelser och erfarenheter av matkortssystem inom gymnasieskolor.Metod: Studien har en kvalitativ metod och ?r baserad p? ?ppna fr?gor i form av en enk?t fr?n deltagare som studerar eller har avslutat studier p? gymnasieskolor som anv?nder matkort. Deltagarna har tagits fram genom bekv?mlighetsurval, sn?bollsurval och avsiktligt urval. Totalt inkom 30 svar.

PÄ Facebook nÄr polisen mÄnga mÀnniskor och kan ge sin bild av olika hÀndelser och av sig sjÀlva. Jag har studerat tvÄ poliskontors  ? TÀbys och Sollentunas ? nÀrvaro pÄ Facebook under en tvÄmÄnaders period, och utifrÄn deras inlÀgg kartlagt vilken typ av hÀndelser som de vÀljer att berÀtta om. DÀrutöver har jag ocksÄ gjort en retorikanalys för att utifrÄn den diskutera vilken bild som polisen ger av sig sjÀlv pÄ Facebook. Eftersom polisen sjÀlv anser att deras trovÀrdighet Àr av stor betydelse har jag i analysen koncentrerat mig pÄ hur polisens ethos framtrÀder i inlÀggen.Resultatet skiljer sig delvis Ät mellan de tvÄ kontoren.

Syfte: Studien unders?ker hur unga uth?llighetsidrottare upplever externa faktorer som testledare och labbmilj? vid ett VO?max-test, samt hur k?nslor och mentala strategier p?verkar upplevelse och prestation. Den kartl?gger ?ven f?rberedelser inf?r testet och j?mf?r dessa med t?vlingsrutiner. Metod: Sex idrottare (4 m?n, 2 kvinnor, snitt?lder 17,5 ?r) fr?n RIG/NIU deltog i VO?max-test p? l?pband eller cykel. Testen f?ljde standardiserade protokoll och m?tte objektiva v?rden som laktat, puls och RPE.

MÀn och kvinnor framstÀlls pÄ olika sÀtt i massmedia. Mannen förekommer mer ityngre Àmnen i artiklar som handlar om politik, makt och seriösa krönikor medankvinnan figurerar mer i nöjen, feature och artiklar om skönhet. I nyhetsmedier Àrmannen den som fÄr ta mest plats och kvinnan Àr underrepresenterad. Eftersommedias bild av omvÀrlden pÄverkar samhÀllet och mottagarna kan medias version avgenus skapa en stereotyp bild av hur kvinnan och mannen ska vara.Studien bygger pÄ en kvantitativ- och en kvalitativ innehÄllsanalys dÀr fotografier itidningen Aftonbladet analyserades under en vecka. Undersökningens frÄgor byggerpÄ ett genusperspektiv och som analysredskap anvÀndes den semiotiskabildanalysmodellen.Resultatet visar att mannen Àr överrepresenterad i Aftonbladet och att kvinnan intefinns med i samma utstrÀckning.

Bakgrund: Kompetensf?rs?rjningen ?r en stor utmaning f?r den svenska sjukv?rden, i samtliga av landets regioner saknas specialistsjuksk?terskor och det ?r brist p? erfaren personal. Kompetensbristen kan utg?ra ett hot mot patients?kerheten. Trots att satsningar g?rs f?r att fler sjuksk?terskor ska specialistutbilda sig ?r det inte tillr?ckligt m?nga som g?r det. Syfte: Att unders?ka grundutbildade sjuksk?terskors inst?llning till att specialistutbilda sig inom kirurgisk v?rd. Metod: En fokusgruppsstudie med 16 grundutbildade sjuksk?terskor fr?n kirurgiska avdelningar p? ett universitetssjukhus i Sverige.

PÄ Facebook nÄr polisen mÄnga mÀnniskor och kan ge sin bild av olika hÀndelser och av sig sjÀlva. Jag har studerat tvÄ poliskontors  ? TÀbys och Sollentunas ? nÀrvaro pÄ Facebook under en tvÄmÄnaders period, och utifrÄn deras inlÀgg kartlagt vilken typ av hÀndelser som de vÀljer att berÀtta om. DÀrutöver har jag ocksÄ gjort en retorikanalys för att utifrÄn den diskutera vilken bild som polisen ger av sig sjÀlv pÄ Facebook. Eftersom polisen sjÀlv anser att deras trovÀrdighet Àr av stor betydelse har jag i analysen koncentrerat mig pÄ hur polisens ethos framtrÀder i inlÀggen.Resultatet skiljer sig delvis Ät mellan de tvÄ kontoren.

Syftet med examensuppgiften var att, genom litteratur ta reda pÄ vilken syn man haft genom tiderna i skolan vad gÀller bildÀmnet, samt genom intervjuer med lÀrare ta reda pÄ hur de arbetar med bildÀmnet i skolan. FrÄgeformuleringarna som jag anvÀnt var: Vilka faktorer har bidragit till det synsÀtt som vi idag har pÄ bild som ett kommunikativt Àmne? Varför Àr det viktigt att arbeta med bildÀmnet i skolan? och hur arbetar nÄgra lÀrare pÄ fÀltet med bildintegration, vad vill de uppnÄ och varför? Jag har kommit fram till att bildskapandet har bÄde kÀnslomÀssiga och kognitiva motiv, vilka hjÀlper barnet att organisera kÀnslor och kunskaper. Utbildningen i bild syftar idag bl a till att utveckla kunskaper i att analysera, kommunicera och att framstÀlla med bilder. Jag har ocksÄ kommit fram till att bilden Àr av stor betydelse för inlÀrning av olika kunskapsomrÄden och för utveckling av kommunikation.

Abstract Författare: Lovisa Bergman Titel: Ungdomars avvikande och hotfulla beteende i media Uppsats: Sociologi C, 41-60 p Handledare: José Pacheco Högskolan i Halmstad Sektionen för hÀlsa och samhÀlle VÄrterminen 2007 Syftet med min uppsats Àr att genom en diskursanalys av mediatexter klarlÀgga hur avvikande beteende bland ungdomar framstÀlls av media och dÀrigenom kan konstrueras i samhÀllet. Syftet leder fram till följande frÄgestÀllningar:o Vilken bild skapar medias framstÀllning av ungdomar med avvikande beteende?o Vilka följder genererar medias bild?Som teoretisk ram för min studie har jag valt Erving Goffman, Michel Foucault och Emile Durkheim som utgÄngspunkt för min studie som Àven till stor del grundar sig i tidigare forskning inom omrÄdet dÀr artiklar frÄn Brottsförebyggande rÄdets tidsskrift ApropÄ blir anvÀndbara i min analys. Jag har anvÀnt mig av den kvalitativa metoden diskursanalys. Slutsatser som framkommit Àr att media framstÀller en ganska hotfull bild av ungdomar i samhÀllet och medias nÀrmande av underhÄllningsindustri innebÀr att det mÄnga gÄnger Àr en vilseledande och inte helt sanningsenlig bild som skildras (ApropÄ Nr 3 2001).

Bakgrund: Idrottsskador ?r vanliga i lagidrotter som handboll och innebandy. Trots att skadepreventionstr?ning ?r effektiv ?r f?ljsamheten ofta l?g. Spelbaserad tr?ning har visat positiva effekter p? motivation och engagemang i andra sammanhang, men hur idrottare uppfattar spelbaserad skadeprevention ?r inte unders?kt.

 Syfte: Det generella syftet med denna studie har varit att nÄ en kvalitativ reflektion angÄende skillnader i framstÀllning av en konflikt i tvÄ mycket skilda publikationer med mycket olika ekonomiska förutsÀttningar under tvÄ tidsperioder. Material frÄn dagstidningen Göteborgs-Posten och tidskriften Sydasien Àr analyserade för att undersöka dessa skrifters behandling av konflikten pÄ Sri Lanka under 1983 och 1998/1999.Teori: Diskursteori utifrÄn Norman Fairclough och Teun van Dijk. Sociologisk teori utifrÄn Pierre Bourdieu, genom begreppen angÄende produktionen av tro, kapital och fÀlt som han arbetat fram.Metod: Kvalitativ kritisk diskursanalys (CDA) utifrÄn Faircloughs tredimensionella modell: text-diskursiv praktik-social praktik.Resultat: Genom den kritiska diskursanalysen nÄddes en djupare bild av olika dimensioner i den problematik som framstÀllning av ett komplicerat skeende som konflikten pÄ Sri Lanka tillhör. Det korta svaret Àr att - ja ? tidskriften Sydasien ger totalt sett en djupare, mer mÄngfacetterad och bredare bild av konflikten Àn Göteborgs-Posten.

Denna uppsats ger en bild över hur man kan göra för att hitta det rÀtta trÀdet för platsen..

Syfte: Syftet med f?religgande studie ?r att ?ka kunskapen om journalisters upplevelser av m?tet med den offentliga sektorns organisationer, och vad som ?r de bakomliggande orsakerna till deras upplevelser. Teori: Teorier av Lundquist (2001) om tj?nstem?nnens lojalitetsdilemman samt agerande vid oegentligheter p? arbetsplatsen. ?ven tidigare forskning inom intraorganisatorisk tystnadskultur i offentliga organisationer anv?nds.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur Sveriges Television och TV 4 skildrar socialtjÀnsten i sina nyhetsprogram. FrÄgestÀllningarna som ska ge svar pÄ detta Àr:? Hur ser de program som omnÀmner socialtjÀnsten ut?? Vilken bild förmedlas i programmen?? Vem kommer till tals?Urvalet bestÄr av TV program listade i Svenskt Mediearkiv som förknippas med socialtjÀnsten under perioden 2007 till 2009. Undersökningen Àr en blandning mellan en kvalitativ och en kvantitativ innehÄllsanalys. TillvÀgagÄngssÀttet har inslag av induktion dÀr resultat och teori har tagits fram i en process som varvar genomgÄng av material med analys.

Fokus för den hĂ€r C-uppsatsen Ă€r arbetsmetod och arbetsprocess i den estetiska lĂ€rprocessen ur ett ?mĂ„lrelationellt? perspektiv i vilket mĂ„let för elevarbetet ses som en produktion av estetisk praktik och reflektion och dĂ€r bildsprĂ„ket fungerar som en pedagogisk funktion vilket bidrar till en förskjutning av synen pĂ„ hur man lĂ€r sig genom relationella möten.Undersökningen utgĂ„r frĂ„n ett Ă€mnesintegrerat filmprojekt mellan samhĂ€llskunskap och rörlig bild som jag gjorde med elever pĂ„ en gymnasieskola 2008. Jag har undersökt detta genom att lĂ„ta före detta elever komma till tals och i intervjuer har de sex Ă„r efter avslutade studier, med hjĂ€lp av foto- och filmelicitering, berĂ€ttat om vad de minns av arbetsmetod och arbetsprocess i filmprojektet. Bakgrunden till studiens frĂ„gestĂ€llning Ă€r en handledande arbetsmetod i rörlig bild, och funderingar kring vad den gör med lĂ€rande skolarbete i Ă€mnesintegrerade projekt. Är estetisk lĂ€rprocessen i rörlig bild ett flummigt estetisk nonsens, nĂ„got roligt att göra i vila frĂ„n andra Ă€mnen, eller hjĂ€lper detta elevers lĂ€rande framĂ„t samtidigt som de har roligt i sitt skolarbete? Syftet med min studie Ă€r att belysa hur det relationella synliggörs i en estetisk lĂ€rprocess och jag vill hĂ€rigenom bidra med kunskap om detta.I resultatet av undersökningen visar det sig att de före detta eleverna upplevt att den handledande arbetsmetod de fick tillgĂ„ng till i arbetet med rörlig bildutvecklat deras fĂ€rdigheter att reflektera över sina kunskaper, kritiskt granska, vĂ€rdera och lösa problem i lĂ€randet.