Syftet med denna uppsats är att svara på frågan hur läsare och media reagerade på bloggen Black Ascot i egenskap av en litterär bluff, även kallad en litterär fabrikation. Målet är även att komma fram till hur mottagare av textbaserad kommunikation reagerar på att bli lurade. För att uppnå syftet undersöks läsarnas och medias reception av Black Ascot. Uppsatsen diskuterar även om det finns förklaringar till receptionen i bloggens litterära utformning. I analyserna framkommer det att diskussioner gällande framförallt autenticitet och moral uppstod såväl i media som bland läsarkommentarerna. Trots att negativa reaktioner förekommer i båda undersökningsgrupperna tyder resultatet på att en majoritet av bloggläsarna uppskattade bloggen även som en litterär fabrikation.

I denna C-uppsats är syftet att titta på vilket sätt kursplanens och läroplanens mål är kopplade till de nationella proven i matematik för skolår 5 och 9 och vad de innehåller matematiskt. Med innehåller matematiskt menar vi vad från matematiken som tas upp och om uppgifterna visar på de mål ur styrdokumenten som är avsett. Vi har i vår studie använt oss av tre prov för år 5 och tre prov för år 9 samt kvalitativa intervjuer med åtta lärare. Alla informanter tycker att de nationella proven i matematik speglar kursplanen. Lärarna för år 5 vill ändra provens utformning och lärarna från år 9 tycker att proven är bra, särskilt som ett stöd när de ska sätta betyg.

Syftet med denna undersökning var att se hur betraktares uppfattning av karaktärer påverkas då färgsättningen varieras. Undersökningen lutar sig mot en teoretisk bas om färg och uppfattningen av färg och ytterligare för att stärka karaktärernas utformning finns en genomgång av hur vi uppfattar människor, stereotyper, arketyper samt en kort förklaring till fantasy.För undersökningen skapades två olika karaktärer som skulle färgsättas med färgerna rött, blått, grönt och lila. Totalt färdigställdes arton bilder som sedan utvärderades i en webbenkät, enkäten varierades med slutna och öppna frågor för att få mer material om tankegångarna för färgsättningarna. Undersökningen visar att betraktare anser att färg påverkar sättet de uppfattar karaktärerna på och relaterar gärna till känslor, andra spelkaraktärer eller kända arketypiska figurer, exempelvis en fantasyprästinna. Studien kan med fördel användas som tankeställare i utformningen av karaktärer i spel och göra spelet mer minnesvärt..

När du arbetar med teckensnitt, vare sig du skapar ? eller helt enkelt väljer ett teckensnitt, finns det konsekvenser till följd av skapandet och/eller valet. Läslighet och läsbarhet ligger i hjärtat av teckensnitts utformning ? men principerna kring läslighet och läsbarhet är flexibla och kan komma att bortses ifrån, beroende på den tänkta kontexten för teckensnittet. Ett grepp om historiken bakom användningen av vissa teckensnitt, såväl som kunskap om de möjliga associationer de kan väcka är också av stor betydelse när man arbetar med teckensnitt. Forskning kring teckensnitt och läsbarhet har visat att en viss vikt ? för ett givet teckensnitt, är optimal för läsbarheten vid punktstorleken 10.

Robert Simons modell, Levers of Control är en styrmodell som består av fyra hävstänger som tillsammans skall skapa balans inom ett företag utifrån företagets strategi. Det var utifrån denna modell studien tog sin ansats där det primära syftet var att undersöka hur den strategiska styrningen var utformad i koncerner. Det sekundära syftet var att ta reda på vilka grunder sammanslagningar och centraliserad styrning sker. Vi har genomfört en fallstudie där tre koncerner har deltagit och där vi ställt vår teoretiska referensram i relation till den empiriskt insamlade data. Resultatet av studien visar att det är förvånansvärt liten skillnad mellan koncernbolagens utformning av styrning.

Robert Simons modell, Levers of Control är en styrmodell som består av fyra hävstänger som tillsammans skall skapa balans inom ett företag utifrån företagets strategi. Det var utifrån denna modell studien tog sin ansats där det primära syftet var att undersöka hur den strategiska styrningen var utformad i koncerner. Det sekundära syftet var att ta reda på vilka grunder sammanslagningar och centraliserad styrning sker. Vi har genomfört en fallstudie där tre koncerner har deltagit och där vi ställt vår teoretiska referensram i relation till den empiriskt insamlade data. Resultatet av studien visar att det är förvånansvärt liten skillnad mellan koncernbolagens utformning av styrning.

Gestaltteoretikern Rudolf Arnheims arbete är inflytelserikt inom visuella medier. Denna undersökning prövar om gestaltteorier applicerade på en bilds komposition påverkar val av navigering, som i en spelmiljö.Frågeställningen är vilka korrelationer man kan finna mellan en abstrakt bilds ?visuella viktfördelning? och en deltagares val mellan vänster och höger, och hur detta kan användas vid utformning av bildkomposition för design av navigering inom spelmiljöer, samt hur denna korrelation kan se ut för olika bildgestaltningar och varför.Undersökningen gjordes med bilder presenterade för deltagare i en enkät. Bilderna var konstruerade med visuell vikt som huvudsaklig faktor.Resultatet tyder på att gestatlteoretiska teorier som helhet påverkar sannolikheten för en deltagare att välja en riktning över en annan, speciellt i denna undersökning med betoning på hur blickens avläsning av bilden rör sig genom det som Arnheim beskriver som bildens gömda struktur..

SammanfattningDet examensarbete vi utfört var att skapa en ny hyresgästinformation för Kommunfastighet i Eskilstuna. Detta i form av en broschyr som ska användas till att informera nyinflyttade hyresgäster inom bolaget. Analyser och utprovningar av det befintliga informationsmaterialet resulterade i att vårt material förändrades och förbättrades, jämfört med bolagets, det blev också mer komplext i sitt innehåll.Flera undersökningar har skett på det befintliga och det nya materialet under arbetets gång. Resultatet av dessa undersökningar ligger till grund för den slutgiltiga produkten. Till skillnad från Kommunfastighets material har vi varit konsekventa i text och utformning.

Projektet handlar om att i en förskolebyggnad sammanföra flera funktionersom. I byggnaden ryms förskoleverksamhet, ett så kallat nattis samt en restaurang med stort arbetskök. En kombinerad verksamhet sparar resurser fysiskt samt ekonomiskt. Restaurangen är öppen för allmänheten men är främst en del av förskoleverksamheten. Målsättningen är att skapa en byggnad som lever dygnet runt.

Syftet med utvärderingen var att ta reda på vad besökarna tyckte om tidningshallen på Umeå stadsbibliotek. Besökarna fick i en enkät svara på frågor om belysning, ljudnivå, möbler och utbud. De fick även svara på om de använde datorerna i tidningshallen och vilka dagstidningar de läst.Resultatet visar att besökarna överlag är nöjda med tidningshallen. Mest nöjda är de med belysningen och utbudet av tidningar och minst nöjda med ljudnivån. Vid undersökningstillfället pågick byggnadsarbete på andra sidan gatan vilket i hög grad påverkade ljudnivån.

Sandvik IT Services är i behov av en webbportal för hantering och skapande av användbarhetstester av olika programvaror och tjänster. Genom  informella intervjuer angående webbportalens utformning samt en grundläggande studie  i programspråket ASP.NET skaffades förståelse och kunskap kring problemet.  Utifrån informationen skapades först en kravspecifikation där det togs upp skall-  och börkrav för webbportalen. Därefter utvecklades en databasmodell och en  sidstruktur som kontinuerligt under utvecklingen kontrollerades med utvecklare på Sandvik  IT Services för att försäkra sig om att materialet skulle bli användbart.  Med sidstrukturen medföljer även ett förslag på användargränssnitt för de olika  sidorna.

Uppsatsen är en kvalitativ undersökning om hur lärare på ett yrkesprogram arbetar med ämnesintegrering i ämnet matematik, svenska och karaktärsämnen på hotell- och restaurangprogrammet. Syftet var att genom lärarintervjuer få inblick i hur lärare uppfattar ämnesintegrering mellan kärn- och karaktärsämnen. Meningen var att ta reda på i vilken omfattning de arbetar med det och skillnaden mellan kärn- och karaktärsämneslärares sätt att se på ämnesintegrering. Arbetet ger en inblick i tidigare forskning kring ämnet och tar sin utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv. Resultatet visar att lärare har en positiv attityd till ämnesintegrering men att det inte sker i så stor utsträckning på den aktuella skolan. Det framkommer att ämnesintegrering upplevs motiverande för både lärare och elever, samtidigt som kommunikationen lärarna emellan brister.

Studiens syfte är att studera utbytesstudenters rumsliga relation till fem utvalda besöksattraktioner med tyngdvikt på vad för sorts tankar, känslor, värderingar och mening som dessa genererar. Vi har genomfört sex stycken kvalitativa enskilda intervjuer samt en fokusgruppintervju med utbytesstudenter, där fotografier på fem uppvisade besöksattraktioner i Stockholm har presenteras. Dessa besöksattraktioner var Stadshuset, Ericsson Globe/Skyview, Kungliga Slottet, Vasamuseet samt Gröna Lund. Våra underliggande frågeställningar har behandlat besöksattraktionernas fysiska utformning, vad dessa representerar samt vad utbytesstudenterna finner om dess geografiska placering i förhållande till hur staden är utformad. Den teoretiska genomgången behandlar platsens och rummets dimensioner samt semiotik.

Ett överflöd av information gör att den information vi verkligen vill ha blir svårare att hitta. För att råda bot på detta har det gjorts försök att hjälpa användaren att hitta genom personlig anpassning av webbsidor. Meningen är att personlig anpassning ska göra det enkelt för användaren, och att systemet därmed har hög användbarhet. Att se om det verkligen är så är syftet med denna studie. Inom ett projekt som avser ge familjer med tonåriga diabetiker IT-stöd gjordes en heuristisk utvärdering och intervjuer för att undersöka ett antal funktioner för personlig anpassning ur användbarhetsperspektiv.

Användandet av intranättekniken ökar och blir allt mer framträdande i dagens organisationer. Det öppnar upp nya möjligheter för organisationerna att förbättra sin verksamhet och då framförallt den interna informations spridningen. För att få ett intranät som fungerar fullt ut och som används av samtliga inom organisationen, kräver det användarmedverkan i utveckling och utformning av intranätet. I dag skall den enskilde användaren hämta information elektroniskt och användaren får då mer en roll som informationstagare än informations mottagare. Detta ställer i sin tur krav på organisationsledningen som bör se till att användarna får den utbildning de behöver för att kunna hämta information.