Sökresultat:
3251 Uppsatser om Innebörd och utformning - Sida 25 av 217
Specialpedagogisk handledning. En studie av hur lÀrare verksamma inom grundskolans senare Är erfar och hanterar specialpedagogisk handledning
Syfte: Syftet var att studera hur lÀrare verksamma inom grundskolans senare Är erfar och hanterar specialpedagogisk handledning.Teori och metod: Studien vilar pÄ hermeneutisk forskningsansats och studien Àr genomförd som en kvalitativ studie med intervjuer med Ätta lÀrare yrkesverksamma inom grundskolans senare Är.Resultat: Handledningens utformning beskrivs av lÀrarna variera beroende pÄ arbetsplats, uppdrag och handledare. Vissa organisationer har ett inarbetat system för handledning, dÀr handledning finns som ett naturligt inslag i verksamheten, medan andra organisationer normalt inte tillÀmpar handledning. Studien visar pÄ en distinktion mellan individuell konsultativ handledning och grupphandledning. Dessa tvÄ handledningsformer skiljs Ät i syfte, initiering och utformning.Denna studie visar att handledarens roll kan ha stor pÄverkan pÄ lÀrarnas lÀrande i relation till handledning. Samtliga lÀrare beskriver att handledning dÀr handledaren intar en önskad roll fyller en trygghetsskapande funktion bÄde i gruppen och i relation till den egna yrkesrollen, samtidigt som yrkeskompetensen och tilliten till den egna yrkesrollen hos lÀrarna ökar.
Sjuksk?terskors trycks?rsf?rebyggande arbete inom slutenv?rden : -en kvantitativ kartl?ggande litteraturstudie
Sammanfattning Bakgrund: Trycks?r ?r skador till f?ljd av l?ngvarigt tryck eller friktion som kan skapa b?de psykiskt och fysiskt lidande f?r patienten, vilket kan leda till betydande kostnader f?r v?rden. Omv?rdnaden grundas i sjuksk?terskans etiska kod vilket inneb?r att fr?mja h?lsa, f?rebygga sjukdom samt att ?terst?lla h?lsa och lindra lidande. Sjuksk?terskans kompetens skapas genom att kombinera teoretisk kunskap och praktisk erfarenhet.
Utformning av synlig regnvattenhantering i privata trÀdgÄrdar och bostadsgÄrdar
VÀrlden stÄr inför ett klimat i förÀndring. Redan idag mÀrker vi av dessa förÀndringar och dÄ frÀmst i form av temperatur- och nederbördsförÀndringar. Den nederbörd som faller över en, av mÀnniskan, bebyggd miljö osynliggörs snabbt och leds effektivt bort i underjordiga ledningar för att slutligen hamna i vÄra sjöar och vattendrag eller i ett reningsverk. Förutom att dessa traditionella kommunala ledningssystem inte Àr ekologiskt hÄllbara sÄ Àr de dessutom underdimensionerade och uttjÀnta och klarar inte av de flödesvariationer som uppstÄr vid extrema skyfall, vilket resulterar i översvÀmningar och brÀddning av avloppsvatten i sjöar och vattendrag. Det har byggts och byggs fortfarande ett samhÀlle som Àr ytterst vÀderberoende och sÄrbart.
Vi tror p? att frig?ra tid till mer v?rdeskapande uppgifter
Syfte: HR-chefer utg?r nyckelakt?rer i utvecklingen av HR-funktionens framtid, en framtid som enligt forskningen inneb?r allt mer digitaliserade HR-processer. D?rav ?mnar denna studie att unders?ka hur HR-chefer, inom privat sektor, organiserar det strategiska arbetet med att digitalisera HR-funktionen samt vilka metoder som HR-chefer anv?nder f?r att m?jligg?ra dessa l?ngsiktiga planer.
Teoretisk inramning: AMO-modellen anv?nds f?r att analysera det empiriska materialet. Modellen beskriver att HR-chefer beh?ver arbeta med metoder kopplat till f?rm?gor, motivation och m?jligheter utifr?n ett digitaliserings perspektiv, f?r att skapa f?ruts?ttningar och m?jligheter till prestation inom HR-funktionen.
En plats för ÄterhÀmtning : en tillÀmpning av hÀlsotrÀdgÄrdars stressdÀmpande kvalitéer pÄ Stora Torget i Uppsala
Syftet med detta arbete Àr att undersöka vilka kvalitéer frÄn hÀlsotrÀdgÄrdar som
skulle kunna tillÀmpas pÄ Stora Torget i centrala Uppsala för att dÀmpa stress och
möjliggöra ÄterhÀmtning för stadens invÄnare. I denna uppsats belyser jag problematiken
kring mÀnniskors psykiska ohÀlsa och det faktum att stress idag kan
klassas som en folksjukdom i Sverige. Arbetets syfte har lett fram till en frÄgestÀllning
som fungerat som utgÄngspunkt och mÄlet har varit att besvara denna.
För att besvara denna frÄga och finna de stressdÀmpande kvalitéerna studerades
litteratur frÀmst inom Àmnena miljöpsykologi och hÀlsotrÀdgÄrdars utformning.
Litteraturen kompletterades med egna platsbesök vid tvÄ hÀlsotrÀdgÄrdar och
samtal med personer som Àr verksamma vid dessa platser. Metoderna platsbesök
och samtal anvÀndes för att fÄ mer kunskap om trÀdgÄrdarnas utformning och
vilka kvalitéer de innehÄller som kan dÀmpa stress. Det jag fann i litteratur och
genom de samtal jag genomförde överrensstÀmde till stor del och dÀrmed kan
tillförlitligheten hos dessa metoder ses som god.
Informationshantering i en automatiserad och datoriserad arbetsmiljö.
Detta arbete behandlar operatörers informationshantering och problemlösning pÄ en arbetsplats som utmÀrks av en hög grad av automatisering och datorisering. Automatisering innebÀr att det tillkommer ett system mellan operatörerna och deras arbetsuppgifter. GrÀnssnittet Àr den yta som finns mellan operatören och systemet, och det Àr grÀnssnittet som avgör vilka systemtjÀnster som operatörerna kan anvÀnda. Utformningen av grÀnssnittet Àr sÄledes betydelsefullt för hur vÀl operatörerna kan utföra sina arbetsuppgifter.För att studera samspelet mellan operatörerna och grÀnssnitten har jag gjort en utforskande undersökning. Denna bygger pÄ en fallstudie av ett arbetsomrÄde pÄ vevstakslinjen pÄ Volvo Personvagnar Komponenter AB, Flobyfabriken.
Att presentera översiktsplaner med interaktiva kartor
SÄ lÀnge översiktsplanernas innebörd och konsekvenser tydligt gÄr att utlÀsa har kommunerna stor frihet att utforma planerna som de sjÀlva önskar. Detta medför att översiktsplaner kan se vÀldigt olika ut. PÄ senare tid har teknikutvecklingen medfört nya möjligheter att hantera och presentera geografisk information vilket fÄtt betydelse för utformning av översiktsplaner. Ett utvecklingsomrÄde handlar om att göra kommunikationen med interaktiva kartor tillgÀnglig för en bredare allmÀnhet. Syftet med examensarbetet Àr att studera hur översiktsplaner kan presenteras med interaktiva kartor samt undersöka vad man som planerare bör tÀnka pÄ vid den interaktiva kartframstÀllningen.
SJUKSK?TERSKANS SM?RTSKATTNING AV BARN INOM SLUTENV?RD. En litteratur?versikt
Bakgrund: Barns kognitiva och kommunikativa f?rm?ga utvecklas stegvis fr?n sp?dbarns?ldern upp till vuxen ?lder, vilket p?verkar deras f?rm?ga att uttrycka och f?rst? sm?rta. Redan vid f?dsel kan barn k?nna sm?rta, men f?rst?elsen f?r vad sm?rta inneb?r utvecklas successivt i takt med ?lder och kognitiv mognad. Sm?rtskattning hos barn ?r komplext eftersom det p?verkas av barnets utvecklingsniv?, spr?kf?rm?ga och tidigare erfarenheter, vilket kan leda till otillr?cklig sm?rtbehandling.
Ny standard - Nytt resultat : IAS 1 ?Utformning av finansiella rapporter?
Sedan 2005 har tillÀmpning av den internationella standarden IFRS/IAS varit obligatoriskt för alla svenska noterade bolag i deras koncernredovisning. Trots det relativt nya införandet av standarden sker hela tiden Àndringar och tillÀgg i rekommendationerna. I januari 2009 kommer en ny reviderad version av standarden IAS 1 ?Utformning av finansiella rapporter?. Den nya versionen innebÀr att Àven de transaktioner som tidigare enbart redovisats direkt mot eget kapital, och som inte Àr hÀnförliga till Àgarna, nu ska redovisas över resultatrÀkningen.
Metaforer hos Aristoteles och Cicero, en jÀmförelse
Min avsikt med uppsatsen Àr att jÀmföra de bÄda skrifterna betrÀffande? metaforernas antal, totalt och för de enskilda mÄldomÀnerna;? metaforernas kÀlldomÀner;? metaforernas utformning i relation till de stilistiska skillnaderna mellan Aristoteles' förelÀsningar och Ciceros essÀ;? sÄdana skillnader mellan grekiska och latin, som kan ha pÄverkat metaforerna..
Erfarenheter av egenv?rd vid typ 2 diabetes : En litteratur?versikt med kvalitativ ansats
Sammanfattning Bakgrund: Typ 2-diabetes ?r en kronisk metabol sjukdom som kan leda till allvarliga h?lsokomplikationer. D?rmed utg?r egenv?rd en fundamental och central komponent i behandlingsstrategin f?r att f?rebygga sekund?ra komplikationer och optimera patienters prognos. Egenv?rd inneb?r att individen har ett kontinuerligt ansvar f?r att vidta h?lsofr?mjande och behandlingsrelaterade ?tg?rder i syfte att hantera sin sjukdom samt uppr?tth?lla god livskvalitet.
Upplevelsen av buller i Mantorp En enkÀtsstudie med syfte att utvÀrdera om byggnaders fysiska utformning hindrar störningar frÄn tÄgtrafikbuller
MÀnniskors hÀlsa pÄverkas negativt om de utsÀtts för trafikbuller i sin boendemiljö. Kommuner har en viktig roll att spela föra att begrÀnsa de negativa effekterna av samhÀllsbuller. Ett sÀtt för en kommun att begrÀnsa bullerspridningen för ett bostadsomrÄde Àr att stÀlla krav i detaljplanen pÄ byggnadernas fysiska utformning. Mjölby kommun stÀllde denna typ av krav för omrÄdet MagasinsvÀgen och BrÀdgÄrdsvÀgen i Mantorp. HÀr ligger radhus och lÀgenheter byggda i början av 1990-talet.
Komplex PTSD: Symtombild och lÀmplig behandling
I denna studie undersökte vi barns fria lek i utomhus och inomhusmiljö. Studien genomfördes pÄ tvÄ förskolor i östra Sverige, med barn i Äldern 3-6 Är. Vi valde att undersöka detta dÄ en viktig del av förskolans uppdrag handlar om att erbjuda barn en innehÄllsrik miljö som frÀmjar barns lek, kreativitet och lustfyllda lÀrande. UtifrÄn pÄgÄende diskussion om miljöns betydelse för barns lÀrande och utveckling, Àr det meningsfullt att som blivande förskollÀrare utveckla kunskaper inom detta omrÄde. FrÄgestÀllningarna var: Hur formas barns fria lek av utomhus- respektive inomhusmiljön pÄ de aktuella förskolorna? Hur anvÀnder barnen de olika lekmiljöer och artefakter som respektive miljö erbjuder? Hur kan olika lekformer relateras till specifika lekmiljöer och tillgÀngliga artefakter i dessa miljöer? Metoden som anvÀndes var observationer med observationsschema som instrument.
Förskolans miljö
I Förskolans miljö ? Sju förskolepedagogers uppfattningar om inomhusmiljöns pÄverkan pÄ barns utveckling och lÀrande, författad av Emma Broberg och Anna Wallén, studeras barns miljö pÄ tvÄ förskolor. Intervjuer med sju pedagoger och observationer pÄ de bÄda förskolorna har legat till grund för denna studie. Syftet med studien Àr att synliggöra hur de sju pedagogerna tÀnker kring utformandet av den fysiska inomhusmiljön och dess pÄverkan pÄ barnens utveckling och lÀrande. Den frÄgestÀllning som har varit utgÄngspunkt för denna studie Àr: Hur tÀnker pedagogerna kring inomhusmiljöns utformning och pÄverkan pÄ barnens utveckling och lÀrande i förskolan?
Den pedagogsiska verksamhetens utformning har en stor betydelse för barns lÀrande och den pedagogiska miljön ska vara utformad sÄ att barns lÀrande underlÀttas, stimuleras och utmanas.
"HUR ska jag göra det?" : pedagogers syn pÄ och utformning av individanpassad undervisning i skolÄr 3
I dagens skola Àr individen och dennes behov i fokus. Detta uttrycks i skolans lÀroplan, Lpo 94. LÀroplanens intention Àr att undervisningen skall individanpassas utifrÄn varje elevs behov och förutsÀttningar. Syftet med studien Àr att undersöka hur pedagoger individanpassar undervisningen. Vidare Àr studiens syfte att belysa pedagogers syn pÄ individanpassad undervisning och vad det Àr som styr deras utformning av den.Antalet respondenter i studien har varit fyra pedagoger, som alla Àr verksamma i skolÄr 3.