Sök:

Sökresultat:

3259 Uppsatser om Innebörd och utformning - Sida 21 av 218

"Om och om igen" : en kvalitativ studie om idrottslÀrares utformning av Àmnet idrott och hÀlsa i grundsÀrskolan

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med denna studie var att undersöka grundsÀrskolans idrottsundervisning i relation till kursplanens innehÄll. FrÄgestÀllningarna var: Vad innehÄller kursplanen samt vilka skillnader finns gentemot grundskolans kursplan i Àmnet idrott och hÀlsa? PÄ vilket sÀtt Àr kursplanen förankrad i undervisningens utformning? Vilka hinder och/eller möjligheter finns i undervisningen?MetodDe metoder som anvÀnts i studien var textanalys och kvalitativa intervjuer. Inledningsvis genomfördes en textanalys av grundsÀrskolans och grundskolans kursplaner. UtifrÄn textanalysen utformades en intervjuguide.

Urbana enbostadhus och inkluderande byggande : Om planering av varierade stadsrum och möjligheterna för privatpersoner och smÄ aktörer att delta i ett marknadsstyrt bostadsbyggande

Urbana enbostadshus sÄsom, stadsradhus och townhouses, har pÄ senare Är blivit en alltmer populÀr bebyggelsetyp hos sÄvÀl efterfrÄgan som utbud pÄ bostadsmarknaden. Denna typologi hÀrstammar i traditionella urbana strukturer och har en hög grad av arkitektonisk variation som ett resultat av att mÄnga olika aktörer varit involverade i byggandet.Idag finns indikationer pÄ en stor vilja till personligt utformade bostÀder. Trots det Àr nyproduktionen av bostÀder ofta standardiserad och plan- och byggnadsprocessen erbjuder fÄ möjligheter att pÄverka bostÀdernas utformning. Teoretiskt erbjuder urbana enbostadshus goda möjligheter för privatpersoner att bygga sina egna hus och dÀrmed en hög grad av personlig utformning.I denna uppsats studeras tre projekt med urbana enbostadshus som nyligen genomförts i tre olika stÀder. Studien berör smÄ aktörers delaktighet och möjlighet att pÄverka plan- och byggprocessen samt diskuterar för- och nackdelar hos de strukturer som skapats.Slutsatserna Àr att möjligheterna till deltagande har varit relativt smÄ i de tre projekten.

Att sÀtta grÀnser: en studie om personliga assistenters förhÄllninssÀtt gentemot brukarens rÀtt till sjÀlvbestÀmmande och inflytande i den egna vardagen

För att kunna leva ett sÄ sjÀlvstÀndigt liv som möjligt ses brukarens rÀtt till sjÀlvbestÀmmande och inflytande över assistansens utformning och innehÄll som en ofrÄnkomlig utgÄngspunkt enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Syftet med denna studie var att undersöka personliga assistenters uppfattning om hur brukarens rÀtt till sjÀlvbestÀmmande och inflytande pÄverkade deras arbetssituation. Metoden för studien utfördes i form av intervjuer med fem personliga assistenter. I denna studie framkommer det hur arbetsinnehÄllet, bÄde praktiskt och relationellt, ofta utgör oklarheter dÀr det som personlig assistent kan var svÄrt att veta vilka arbetsuppgifter ska ingÄ i assistansen samt hur de ska förhÄlla sig i olika situationen för att det ska bli rÀtt. Det visar sig hur personliga assistenters förhÄllningssÀtt gentemot brukaren ofta bestÄr av grÀnssÀttningar av olika slag (organisatoriska grÀnser, personliga grÀnser och gemensamma grÀnser).

Utformning av en nutida allmogetrÀdgÄrd- ett designförslag inspirerat av den skÄnska allmogetrÀdgÄrden

Buxbomskantade rabatter, raka gÄngar, symmetri, snirkliga gÄngar och oregelbundenhet det finns mÄnga saker som kÀnns typiska för en allmogetrÀdgÄrd. Formerna som Àr lÄnade frÄn antikens vattentrÀdgÄrdar, renÀssansens stiltrÀdgÄrdaroch medeltida klostertrÀdgÄrdar skapar tillsammans en trÀdgÄrd med plats för allmogens nyttovÀxter tillsammans med fÀrgglada rabatter. De skÄnska allmogetrÀdgÄrdarna med sin karakteristiska utformning hade sin storhetstid under1800-talet till tidig början av 1900-talet. Efter reformationen hade de skÄnska bönderna fÄtt nya möjligheter till en egen trÀdgÄrd. I samband med 1800-talets ?vÀxtboom? i Europa och Sverige förmedlades allt mer vÀxter och kunskap om dessa Àven till de lÀgre samhÀllsklasserna, vilket gjorde att bönderna kunde skapa sina egna prunkande rabatter med blomning frÄn vÄr till höst.

Belysning av en badmintonplan

Badminton Àr en inomhussport som mÀnniskor i alla Äldrar och pÄ alla nivÄer kan utöva. Ju högre nivÄ sporten utövas pÄ ju mer krav stÀlls pÄ belysningen. I mÄnga badmintonhallar anvÀnds idag armaturer som bidrar till blÀndning och som inte ger en god synkomfort. Badminton Àr vÀrldens snabbaste racketsport vilket gör att kraven pÄ belysningen Àr hög. Utan tillrÀckliga riktlinjer gÀllande belysningsanlÀggningens utformning som ska sÀkerstÀlla en god belysning för spelarna kan det bli svÄrt för dessa att hinna uppfatta fjÀderbollen, dÄ spelet gÄr vÀldigt snabbt och mycket rörelser sker pÄ badmintonplanen.Syftet Àr att öka förstÄelsen för vilka faktorer som Àr viktiga att ta hÀnsyn till vid planering av ny belysning i badmintonhallar.Metoderna som anvÀndes i studien var observationer, ljusmÀtningar, intervjuer och enkÀtundersökningar.

Omringad av vatten vid barnaf?dande

Bakgrund: Vattenf?rlossning inneb?r att kvinnan f?der sitt barn helt under vattenytan. Bristande bevis g?llande vattenf?dslar bidrog till en avr?dan att f?da i vatten. ?r 2014 b?rjade vattenf?rlossning implementeras igen i Sverige efter en stor efterfr?gan fr?n kvinnor. Kvinnor som ?nskar f?da i vatten b?r ha en l?g-risk graviditet samt uppfylla kriterier och f?ruts?ttningar. Tidigare forskning visar f?rdelar med vattenf?rlossning f?r b?de kvinna och barn.

SHARED SPACE - Att fÄ rum i staden

En utbyggnad av shared space har skett och sker runt om i Sverige, Europa och övriga vÀrlden. Utbyggnaden har föranlett en debatt kring Àmnet som handlar om stadens funktion och om mÀnniskors tillgÄng till staden utifrÄn sina villkor. Det finns ett kunskapsbehov i kommunal planering nÀr det gÀller utformning och val av plats för shared space, vilket Àr en av anledningarna till examensarbetet. Syftet Àr att formulera och pröva en arbetsmodell som kan vara vÀgledande i arbetet med etablering av shared space, dÀr fokus ligger pÄ prioriteringar mellan anvÀndare och begreppen: stadens karaktÀr, tillgÀnglighet, trygghet, trafiksÀkerhet och miljö. Dessa utgör kvalitetsbegreppen i planerarhandboken; Trafik för en attraktiv stad.

Rörelsemönster i offentliga rum : En fallstudie om gÄngvÀnlighet ur fotgÀngarens perspektiv

PÄ de offentliga platserna som finns runt omkring i staden sker det dagligen olika mÄnga, varierande rörelser. Platser anvÀnds mer eller mindre och pÄ olika sÀtt. Hur platserna Àr anpassade för att röra sig pÄ och över pÄverkar de vÀgval och rörelseriktningar som görs. De rörelsemönster som uppkommer i offentliga rum kan pÄverkas av flera olika faktorer. I detta kandidatarbete görs en fallstudie dÀr tre platser Àr utvalda som observationsobjekt, Stortorget i HÀssleholm, Stortorget i VÀxjö och Campus GrÀsvik i Karlskrona.

Karl Gerhard - ur ett queerperspektiv Matilda

Syfte: Syftet var att studera hur lÀrare verksamma inom grundskolans senare Är erfar och hanterar specialpedagogisk handledning.Teori och metod: Studien vilar pÄ hermeneutisk forskningsansats och studien Àr genomförd som en kvalitativ studie med intervjuer med Ätta lÀrare yrkesverksamma inom grundskolans senare Är.Resultat: Handledningens utformning beskrivs av lÀrarna variera beroende pÄ arbetsplats, uppdrag och handledare. Vissa organisationer har ett inarbetat system för handledning, dÀr handledning finns som ett naturligt inslag i verksamheten, medan andra organisationer normalt inte tillÀmpar handledning. Studien visar pÄ en distinktion mellan individuell konsultativ handledning och grupphandledning. Dessa tvÄ handledningsformer skiljs Ät i syfte, initiering och utformning.Denna studie visar att handledarens roll kan ha stor pÄverkan pÄ lÀrarnas lÀrande i relation till handledning. Samtliga lÀrare beskriver att handledning dÀr handledaren intar en önskad roll fyller en trygghetsskapande funktion bÄde i gruppen och i relation till den egna yrkesrollen, samtidigt som yrkeskompetensen och tilliten till den egna yrkesrollen hos lÀrarna ökar.

Skyddsfaktorer : hur begreppet synliggörs och hur kunskaper tillÀmpas inom tre skolbaserade preventionsprogram

Syftet med denna studie Ă€r att undersöka hur begreppet skyddsfaktorer hos barn och ungdomar synliggörs och hur kunskap om Ă€mnet tillĂ€mpas i tre svenska skolbaserade preventionsprogram: Social och Emotionell TrĂ€ning (SET), Örebro Preventionsprogram (ÖPP) och Community Parent Education Program (COPE). Tidigare forskning om barn och ungdomars skyddsfaktorer talar för att ett frĂ€mjande av dessa faktorer kan hjĂ€lpa barn och ungdomar undvika att utveckla ett normbrytande beteende. Den hĂ€r studien har inriktat sig pĂ„ skolbaserade preventionsprogram dĂ„ skolan Ă€r den sociala arena dĂ€r barn och ungdomar spenderar majoriteten av sin vakna tid.Studiens frĂ„gestĂ€llningar Ă€r som följer:- Hur synliggörs begreppet skyddsfaktorer i programbeskrivningarna för de tre utvalda skolbaserade preventionsprogrammen?- Hur tillĂ€mpas den kunskap som finns om skyddsfaktorer i det praktiska arbetet med preventionsprogrammen enligt hur det beskrivs i programbeskrivningarna?- Finns det nĂ„gra likheter eller skillnader mellan programmen med avseende pĂ„ deras tillĂ€mpning av kunskaper om skyddsfaktorers betydelse?En innehĂ„llsanalys av preventionsprogrammens egna material har genomförts utifrĂ„n tvĂ„ utvalda teman: preventionsprogrammens utformning och bakgrund samt skyddsfaktorer ? hur begreppet synliggörs och hur kunskaper anvĂ€nds. Resultaten har dĂ€refter kopplats till tidigare forskning om barn och ungdomars skyddsfaktorer.

Landskapsarkitektur för folkhÀlsa : teorier och reflektioner kring utformning

The Swedish healthcare system is characterized by lack of resources and extensive hospital queues. In order to counter these difficulties the Lund University Hospital have introduced Lean Healthcare to the hospital organization. The purpose of this scientific paper is to study the relationship between the implementation of Lean Healthcare and the experienced motivation among the staff. This essay thereby intends to impart knowledge, which could be used on future implementations of Lean Healthcare at other hospitals. In order to fulfil the purpose of this essay a case study have been conducted at two wards at the Lund University Hospital in which qualitative research interviews have been the method chosen in order to gather data.

Produktkatalogens utformning - En studie av dess betyldelse för industriell kommunikation

Syftet med uppsatsen Àr att ta reda pÄ hur produktkatalogens utformning kan pÄverka det industriella köpbeteendet. Vidare syftar vi till att ta reda pÄ vilken roll produktkatalogen kan spela i det industriella relationsbyggandet. Vi avser sÄledes att ge ett bidrag till kunskapsmÀngden rörande industriell kommunikation. Den teoretiska referensramen har skapats utifrÄn teorier och tidigare forskning inom industriell kommunikation, industriellt köpbeteende, konsumentbeteende och industriell sÀljprocess. UtifrÄn denna referensram har metoden för insamlandet av data faststÀllts.

Fritidshemmet och leken

Vad ?r lek i fritidshemmet och hur ska de vuxna arbeta med den? I b?de l?roplanen och tillh?rande kommentarmaterial beskrivs leken som viktig, men inte vad lek som begrepp inneb?r och hur vuxna ska f?rh?lla sig till den i praktiken. I tidigare forskning framkommer att vuxnas deltagande i barnens lekar ger m?nga f?rdelar som exempelvis f?rb?ttrad social f?rm?ga bland barnen. Det ledde oss till att unders?ka om detta st?mmer ?verens med verkligheten. Denna empiriska studie belyser hur vuxnas deltagande i lek p?verkar relationer och det sociala klimatet p? fritidshemmet.

N?R V?RD SKAVER ? SJUKSK?TERSKANS UPPLEVELSE AV ATT V?RDA UNDER TV?NG En kvalitativ litteraturstudie

Bakgrund: Sjuksk?terskans ansvar i slutenv?rdspsykiatrin innefattar att st?dja patienter till h?lsofr?mjande f?r?ndringar, f?r att g?ra detta kan en patient i vissa fall beh?va v?rdas enligt lagen om psykiatrisk tv?ngsv?rd (LPT). Tv?ngsv?rd kan ibland inneb?ra tv?ngs?tg?rder, d?r sjuksk?terskan utf?r ?tg?rderna och samtidigt str?var efter att arbeta personcentrerat. Sjuksk?terskan ska enligt kompetensbeskrivningen v?rna om patienters autonomi och delaktighet, och enligt etiska principer ska sjuksk?terskan f?ra kontinuerliga etiska resonemang. Tidigare forskning visar att sjuksk?terskor upplever etiska dilemman och sv?righeter i att arbeta med tv?ngs?tg?rder. Syfte: Syftet med studien ?r att utforska sjuksk?terskors upplevelser av att v?rda patienter p? en psykiatrisk slutenv?rdsavdelning under tv?ng. Metod: En strukturerad informationss?kning d?r ?tta litteraturstudier med kvalitativ ansats hittades och analyserades utifr?n Fribergs fyra steg kring att g?ra en litteratur?versikt.

Bostadsn?ra natur - Gamla l?sningar p? nya problem?

G?teborgs stad v?xer och befolkningsprognosen pekar p? att 153 000 nya g?teborgare kommer att ta plats i staden. Livet i st?der ?r f?rknippat med stress, fysisk och psykisk oh?lsa. Ekosystemtj?nster ?r ett alternativ f?r att motverka de negativa aspekterna f?rknippat med stadslivet.

<- FöregÄende sida 21 NÀsta sida ->