Sökresultat:
16175 Uppsatser om Innebörd före form - Sida 5 av 1079
?H?LSA BETYDER ATT MAN FINNS I ETT SOCIALT SAMMANHANG? En kvalitativ intervjustudie om pensionerade m?ns upplevelse av vardagens aktiviteter och social tillh?righet ur ett h?lsoperspektiv
Bakgrund Pensionerade m?n utg?r idag en stor del av den svenska befolkningen, och de flesta
bed?mer sin h?lsa som god. Tidigare studier visar dock att pensionen kan inneb?ra
risker f?r att f?rlora sociala sammanhang och meningsfulla aktiviteter, vilket p?verkar
m?lgruppens h?lsa negativt. Wilcocks teori om doing, being, belonging, och
becoming kan anv?ndas f?r att f? en djupare f?rst?else f?r m?lgruppens h?lsa.
Svensk Form om den svenska formen
Undersökningens syfte Àr att visa vad Föreningen Svensk Form/Svenska Slöjdföreningen i sin publicerade litteratur skrivit om vad svensk form Àr och vilket ursprung den har. Den undersökta perioden Àr 1950-tal till 1990-tal. Uppsatsen tar ocksÄ upp vilka samtida debatter och samhÀllsangelÀgenheter man etablerat den svenska formen i och hur man anvÀnt dessa för att visa upp föreningen som aktiv samhÀllsmedborgare. Diskussionerna rör sig kring berÀttelsers etablerande, och maktpositioner i det offentliga samtalet. Resultatet av studien visar bland annat att Föreningen Svensk Form/Svenska Slöjdföreningen under den undersökta perioden fört fram en oförÀndrad bild av den svenska formen och dess ursprung.
ATT H?LLA FAST ELLER SL?PPA TAGET? Sjuksk?terskans inst?llning till tv?ngs?tg?rder inom psykiatrisk slutenv?rd. En litteratur?versikt
Bakgrund: Varje ?r utf?rs ca 30 000 tv?ngs?tg?rder i Sverige. Tv?ngsv?rd inneb?r psykiatrisk v?rd utan patientens samtycke och regleras enligt Lagen om psykiatrisk tv?ngsv?rd, LPT. Tv?ngs?tg?rder, s?som fastsp?nning, tv?ngsmedicinering och avskiljning, anv?nds n?r patienten bed?ms utg?ra fara f?r sig sj?lv eller andra, vilket motstrider patientens autonomi och integritet.
Kniven i lÄdan. En undersökning av konstruktionen inte [best. artikel] [adjektiv superlativ] [substantiv best. form] i [substantiv best. form]
Specialarbete 7,5 hpSvenska spraket, FortsÀttningskurs SV1203 VT 2013Handledare: Filippa Lindahl.
Effekten av ledmobilisering vid adhesiv kapsulit hos vuxna.
Bakgrund: Adhesiv kapsulit ?r ett vanligt tillst?nd som k?nnetecknas av sm?rta och nedsatt r?relseomf?ng i axelleden. Tillst?ndet kan leda till betydande funktionsbegr?nsningar i vardagen. Fysioterapeutiska interventioner, s?som ledmobilisering, anv?nds ofta i behandlingen, men evidensen kring effekten ?r fortfarande os?ker.Syfte: Syftet med denna systematiska ?versikt var att sammanst?lla och granska det vetenskapliga underlaget f?r effekten av ledmobilisering p? r?relseomf?ng i axelleden hos vuxna patienter med adhesiv kapsulit.Metod: En systematisk litteratur?versikt genomf?rdes.
Ăr Stockholmsbörsen predicerbar?
I den hÀr uppsatsen testas huruvida Stockholmsbörsen Àr predicerbar, i motsats till den icke-predicerbara teorin ? Random Walk theory. Till skillnad frÄn majoriteten av tidigare studier, undersöker jag predicerbarhet för enskilda aktier, och inte bara som ett aggregerat fenomen i form av ett index. Resultatet av studien visar att Stochholmsbörsen som en homogen grupp inte gÄ att predicera. DÀremot, dÄ varje aktie undersökts i isolerad form, uppvisar majoriteten av aktierna ett predicerbarat beteende ? i form av Mean Reversion, alternativt Mean Aversion..
Differentiering i skolan - om elitskolor och nivÄgruppering
Syftet med följande arbete Àr att undersöka vilka för- och nackdelar som finns med ett differentierat skolvÀsende i form av elitskolor eller nivÄgrupperingar. Undersökningen bygger pÄ intervjuer med sju personer frÄn fyra olika yrkeskategorier. Kategorierna Àr politiker, företagare, akademiker (i form av universitetsmatematiker) och
lÀrare (i form av en lÀrare och en lÀrarstudent). De resonemang som framkommer i intervjuerna analyseras och listas för att ge svar pÄ frÄgestÀllningen. De vÀgs ocksÄ emot varandra i en slutlig diskussion om vad de sammantaget sÀger om differentiering..
Bild och form - ett redskap för utveckling och lÀrande
Detta arbete grundar sig pÄ fyra klasslÀrares tankar och erfarenhet av att integrera bild och form i undervisningen, hur de ser pÄ bild och form som Àmne och vilket pedagogiskt vÀrde de menar att bild och form har för elevernas utveckling och lÀrande. Vi har intervjuat dessa fyra lÀrare och genom deras exempel fÄr vi ta del av hur de anvÀnder bild och form samt varför de anvÀnder det den Àmnesteoretiska undervisningen. VÄrt syfte med detta arbete Àr att ta reda pÄ om bild och form som ett praktiskt/estetiskt Àmne har ett pedagogiskt vÀrde som redskap för barns utveckling och lÀrande. Teorier, forskning och LpO94 pekar pÄ att undervisningen mÄste anpassas efter elevernas behov och förutsÀttningar sÄ den ska bli mÄngsidig och stimulerande för dem. Forskning har visat att det behövs mer Àn ett sÀtt att ta till sig och uttrycka sina kunskaper pÄ eftersom vi mÀnniskor Àr olika och inte enbart lÀr oss genom det skrivna och verbala ordet.
Fr?n specialpedagogisk kompetens till specialpedagogiska yrkesroller i den svenska elevh?lsan - en inneh?llsanalys av proposition och remissvar om nya skrivningar i skollagen
Studiens syfte ?r att belysa olika akt?rers bidrag i framtagandet av ?ndringar i skollagen (SFS
2010:800), som tr?dde i kraft den 2 juni 2023, om de specialpedagogiska yrkesrollerna och de
eventuella konsekvenser som f?r?ndringarna kan komma att medf?ra. Fr?gest?llningarna lyder:
Vilka akt?rer har p?verkat regeringens f?rslag till nya skrivningar om den specialpedagogiska
kompetensen i elevh?lsan? Vilka sk?l till och synpunkter p? de nya skrivningarna framf?rs i
propositionen? Vilka konsekvenser kan de nya formuleringarna i skollagen inneb?ra f?r de
specialpedagogiska yrkesrollerna? Tidigare forskning pekar p? att de specialpedagogiska
yrkesrollerna fram till nu har haft legitimitetsproblematik och att en f?rst?rkning av yrkesrollerna l?nge har varit efterfr?gad (G?ransson m.fl., 2015; Malmqvist, 2015). Framtagandet av
de nya skrivningarna och deras eventuella konsekvenser f?r de specialpedagogiska yrkesrollerna belyses med en kritisk realistisk ansats, analytisk dualism och ett teoretiskt ramverk f?r
skolans styrning, professioner och specialpedagogiska perspektiv.
LYDA ORDER? En j?mf?rande fallstudie om implementering av arbetsmetoder inom polisen
Utg?ngspunkten f?r den h?r uppsatsen ?r det s? kallade implementeringsproblemet, som inneb?r ett glapp mellan beslut och genomf?rande och har betydelse f?r fr?gor om makt, ansvarsutkr?vande, resultat och effektivitet. Uppsatsen j?mf?r implementering av tv? olika arbetsmetoder i en hierarkisk organisation, Polismyndigheten.
Ett m?l med ombildningen till en Polismyndighet 2015 var f?rb?ttrade resultat och ?kad kvalitet i verksamheten. Statskontorets utv?rdering av reformen 2018 visade dock p? sv?righeter i styrningen, exempelvis vad g?ller att f? genomslag f?r olika arbetsmetoder.
Framtagning av typgodkÀnda formkonstruktioner : Med inriktning mot traditionell vÀggform
This diploma work was conducted in collaboration with the Swedish civil engineeringconstruction company Skanska Construction in Stockholm. Their interest is todevelop a number of type approved form constructions which can be used during theconstruction of concrete walls. Skanska focuses on improving safety on their projectsand both supervisors and workers have a need for approved form constructions inthe current situation.The study is focused on safety and the purpose is to facilitate the preparation beforethe form work can begin. By studying the literature of the subject and conductinterviews with employees at Skanska Construction, the understanding of the issueand knowledge will be increased.Literature studies, interviews together with production and design have been thebasis for a successful study. The work has resulted in three types of approved formconstructions to Skanska Construction and the drawings can be used of employees atthe company.
En metod för att bibehÄlla elevers koncentration: ett arbete
om sambandet mellan motorik/rörelse och koncentration
Syftet med arbetet Àr att se om man kan öka koncentrationen hos elever genom motorisk trÀning i form av lek och andra rörelseaktiviteter. Undersökningen genomfördes i en Ärskurs 1 under fem veckor. För att komma fram till ett resultat anvÀnds datainsamlingsmetoder i form av intervjuer och observationer. Elever observerades under lektioner för att se nÀr koncentrationen missriktades och om avbrott i form av olika rörelseaktiviteter kan fÄ eleverna att ÄtergÄ till arbetet..
En intervjustudie av l?sf?rst?else hos elever med autism p? mellanstadiet. Hur beskriver klassl?rare, speciall?rare och logopeder att de arbetar och samverkar?
Syftet med studien ?r att ?ka kunskapen om vilka undervisningsmetoder som klassl?rare, speciall?rare och logopeder beskriver att de anv?nder f?r att utveckla l?sf?rst?else hos elever med
autism p? mellanstadiet. Vidare kommer vi att unders?ka hur klassl?rare, speciall?rare och logopeder beskriver sin och varandras yrkesroll, samverkan och utveckling av samverkan f?r att
fr?mja l?sf?rst?else hos elever med autism p? mellanstadiet.
Studien genomf?rdes med en fenomenologisk ansats och ett relationellt perspektiv samt sociokulturell teori som grund. Datainsamlingsmetoden utgjordes av sex semistrukturerade intervjuer med klassl?rare, speciall?rare samt logopeder.
Sjuksk?terskors kunskap och attityder kring kvinnlig k?nsstympning En litteratur?versikt
Bakgrund: Kvinnlig k?nsstympning (KKS) ?r en globalt erk?nd m?nniskor?ttskr?nkning och
inneb?r borttagning av delar, eller hela de yttre kvinnliga k?nsorganen, eller annan skada av
icke-medicinska sk?l. Ingreppet medf?r b?de akuta och l?ngsiktiga fysiska och psykiska
komplikationer. I takt med ?kad migration ?r detta en patientgrupp som v?xer, vilket st?ller
krav p? att sjuksk?terskan besitter b?de den medicinska kunskapen s?v?l som en kulturell
kompetens.
DÀr man tar ut svÀngarna : En analys av sprÄk och stil i tolv kolumner i gratistidningen Metro
I denna uppsats undersöks sprÄk och stil i tolv kolumner i gratistidningen Metro. Min hypotes Àr att sprÄket och stilen i kolumnerna Àr vardagligt, talsprÄksnÀra, inte sÄ strikt och subjektivt. I uppsatsen undersöker jag dÀrför LIX, syntaktisk nivÄ i form av meningslÀngd, sats- och meningsbyggnad, lexikal nivÄ i form av ordens lÀngd, bruklighet, form, stilvalörer samt förekomsten av anglicismer, textnivÄn i form av konjunktionella adverb och slutligen retoriska grepp i form av lyssnaraktivering.Resultatet visar att kolumnen som texttyp ligger nÀra skönlitteraturens sprÄk och stil, men ocksÄ har gemensamma drag med tidningssprÄket. Men det förekommer en del variationer eftersom kolumnerna Àr skrivna av skribenter med olika bakgrund. Kolumnerna kan knappast sÀgas vara talsprÄkliga och sprÄket Àr till skillnad mot min hypotes tÀmligen strikt.