I bÄde kvalitets- och kontrollarbete finns det behov att kunskapsmÀssigt komma sÄ nÀra verkligheten som möjligt vid faststÀllande av defektparametrar för oförstörande provning (OFP). Orsaken Àr att olika acceptanskrav och bedömningsgrÀnser Àr svÄra att klarlÀgga nÀr man inte kan förlita sig pÄ att uppgifter Àr realistiska. I projektet har olika erfarenheter anvÀnts för att fÄ en bÀttre helhetsbild i omrÄdet för defektparametrar och oförstörande provning.Denna rapport redovisar den inledande delen av forskning och utvecklingsprojektet PLANT 2, dÀr olika defektparametrar kartlagts och en teoretisk bedömning utförts med avseende pÄ hur signalsvaret pÄverkas för OFP-metoderna virvelström (ET) och ultraljudsprovning (UT) i form av puls-eko (PE) och ?time-of-flight-diffraction? (TOFD).Definitionen av redovisade defektparametrar följer i stort SKI-rapport 95:70 [1]. Defektparametrar i denna rapport redovisas i bilaga 1.Vid bedömningen av defektparametrarnas inverkan pÄ OFP-tekniker, har driftinducerande defekter och tillverkningsdefekter hanterats separat.

I bÄde kvalitets- och kontrollarbete finns det behov att kunskapsmÀssigt komma sÄ nÀra verkligheten som möjligt vid faststÀllande av defektparametrar för oförstörande provning (OFP). Orsaken Àr att olika acceptanskrav och bedömningsgrÀnser Àr svÄra att klarlÀgga nÀr man inte kan förlita sig pÄ att uppgifter Àr realistiska. I projektet har olika erfarenheter anvÀnts för att fÄ en bÀttre helhetsbild i omrÄdet för defektparametrar och oförstörande provning.Denna rapport redovisar den inledande delen av forskning och utvecklingsprojektet PLANT 2, dÀr olika defektparametrar kartlagts och en teoretisk bedömning utförts med avseende pÄ hur signalsvaret pÄverkas för OFP-metoderna virvelström (ET) och ultraljudsprovning (UT) i form av puls-eko (PE) och ?time-of-flight-diffraction? (TOFD).Definitionen av redovisade defektparametrar följer i stort SKI-rapport 95:70 [1]. Defektparametrar i denna rapport redovisas i bilaga 1.Vid bedömningen av defektparametrarnas inverkan pÄ OFP-tekniker, har driftinducerande defekter och tillverkningsdefekter hanterats separat.

Denna uppsats analyserar den moderata partiledarens Fredrik Reinfeldts partistÀmmotal pÄ partistÀmman 2005 i syfte att utröna huruvida den uttryckta ideologin i dessa tal Àr typiskt moderata, eller om den mediala ryktesspridningen som Àgde rum under hösten samma Är, angÄende ett eventuell nÀrmande till socialdemokratin, var ett grundat pÄstÄende. Uppsatsen behandlar Fredrik Reinfeldts inledande och avslutande partistÀmmotal att analyseras via en interpretativ modell baserad pÄ idealtyper och parametrar. Denna modell kompletteras med en intertextuell jÀmförelse mellan Reinfeldts tal och partistÀmmotal frÄn Carl Bildt och Bo Lundgren. Avslutningsvis följer en kortfattad hermeneutisk reflektion. Totalt rör det sig om sex tal som analyseras.

Syftet med studien Àr att kartlÀgga nÄgra lÀrares arbete kring barn med sprÄksvÄrigheter i förskola och grundskolans tidigare Är. Informanterna har alla erfarenheter av barn med sprÄksvÄrigheter och de arbetar i tre olika kommuner, inom verksamhetsfÀlten förskola, grundskolans tidigare Är, samt som tal- eller specialpedagog. Resultatet visar att samtliga lÀrare planerar arbetet med barns sprÄkutveckling utifrÄn en inledande kartlÀggning av barnet. I vÄr studie tenderar grundskollÀrare att, i större utstrÀckning Àn sina kollegor i förskolan, anvÀnda fÀrdigstÀllda arbetsmetoder i sitt vardagliga arbete. Fler lÀrare i skolan Àn i förskolan bedriver enskild undervisning.

Post partum depression (PPD) drabbar mellan 10 ? 15 % av nyförlösta mödrar. Att drabbas av en PPD kan orsaka kÀnslomÀssiga och kognitiva besvÀr för hela familjen. Kvinnan löper ocksÄ en större risk att drabbas av en depression senare i livet, vilket Àr en faktor som kan pÄverka mammans relation till barnet och sin omgivning. En tidig korrekt behandling Àr viktig för mammans framtida vÀlbefinnande.

I vÄr studie har vi fÄtt tilltrÀde till en industriell verksamhet och kunnat följa dess inledande fas för ett uppstartat förÀndringsarbete. Organisatorisk utveckling har sedan decennier tillbaka kommit att bli ett alltmer omtalat modeord, dÀr förÀndringar sker oavkortat för att svara upp till en effektivisering som har betydelse för företagens överlevnad.VÄrt syfte med studien var att skapa en djupare förstÄelse för hur en omorganisation pÄverkar den enskilda verksamheten och fÄ en inblick i hur en förÀndring utifrÄn ledningens sida motiveras och hur den tas emot bland medarbetarna. Vidare ville vi genom förstÄelsen för vad som sker emellan dessa tvÄ stadier försöka utröna vilka förutsÀttningar som behövs för attframgÄngsrikt kunna implementera ett förÀndringsarbete.Dessa frÄgestÀllningar fick vi besvarade genom kvalitativa intervjuer som utfördes medmedarbetare pÄ flera hierarkiska nivÄer i organisationen. VÄra övergripande teorier som har stöttat vÄr empiriska insamling har haft sÄvÀl medarbetarnas som ledningens perspektiv. Teorier som legat till grund för analysen av medarbetarnas uppfattningar kom att innefatta gruppdynamikens betydelse och personliga drivkrafter i arbetet.

Under de senaste Ären har Internettelefonin varit pÄ frammarsch, och i takt med att tekniken mognat har fler och fler börjat se den som ett alternativ till att ringa via telefonnÀtet. Förutom att det Àr billigare att ringa över det förstnÀmnda, sÄ erbjuder Internettelefonin ocksÄ en rad revolutionerande tjÀnster. Det Àr dock troligt att telefonnÀtet kommer att fÄ tjÀnstgöra i mÄnga Är till, och det erbjuder fortfarande överlÀgset bÀst stabilitet och har stor acceptans. Om de tvÄ telefoninÀtverken ska existera sida vid sida, med varsina anvÀndarbaser Àr det lÀmpligt om de kan fÄs att samverka, sÄ att anvÀndare av det ena kan ringa anvÀndare av det andra, och vice versa. Detta kan göras med en VoIP/PSTN-gateway, som översÀtter kontrollinformation och rösttrafik mellan de tvÄ nÀtverken.Uppsatsen handlar om det arbete vi har utfört Är TietoEnator i Karlstad.

Arbetsgivare som av olika anledningar ska skiljas frÄn en nyckelperson, vÀljer allt oftare att erbjuda outplacement som en del i uppgörelsen. Antingen bakgrunden Àr omorganisation, neddragningar eller personliga skÀl, mÄste situationen lösas pÄ ett sÀtt som gagnar bÄda parter. Syftet med denna uppsats Àr att beskriva outplacement och undersöka de inblandade parternas attityder till det. De parter som direkt kommer i kontakt med outplacementprocessen Àr arbetsgivaren, arbetstagaren och konsulten. Vi undersöker deras attityder frÄn anstÀllningssituationen till hur de ser pÄ den framtida utvecklingen.

I den hÀr studien har granskning gjorts av skördekartering och markkartering pÄ Bjertorp Egendom, LantmÀnnen SW Seed, i VÀstergötland. Bakgrunden till detta arbete Àr att ta till vara pÄ information om fÀlten pÄ gÄrden i form av inlagrade skördekarteringsdata. Detta för att sedan kunna koppla dem samman med markkartering och kunna fÄ bÀttre förstÄelse för fÀltens avkastning och dess potentiella avkastningsförmÄga. UtifrÄn detta ska man i framtiden kunna anpassa val av odlingsÄtgÀrder ur ekonomiskt och miljömÀssigt perspektiv. En litteraturstudie har gjorts för att ge bÀttre förstÄelse för teknikerna som anvÀnds vid mark- och skördekartering. Den inledande delen av litteraturstudien handlar om precisionsodling för att skapa bÀttre förstÄelse för vad det begreppet innebÀr. För skördekartering Àven en mer ingÄende förklaring till hur man frÄn rÄdata omvandlar detta till skördekartor och sedan beskrivning av olika tekniker för markkartering. Avslutande handlar den om hur skörden pÄverkas av olika faktorer sÄsom vÀder, nÀringstillgÄng och jordart. Skördedata som pÄ gÄrden samlats in under ett flertal Är har anvÀnts tillsammans med befintlig markkartering.

BestÀmmelserna om trafikförsÀkring och ersÀttning i följd av motortrafik finns i trafikskadelagen (TSL). TrafikförsÀkring Àr i allmÀnhet obligatorisk, d.v.s. det mÄste finnas försÀkring för varje motordrivet fordon som brukas i trafik. Olika ersÀttningsregler gÀller för personskada respektive sakskada i följd av trafik. FörsÀkringsskyddet för sakskada gÄr inte lika lÄngt som vid personskada.

I Stockholm pÄgÄr i dagslÀget ett stadsutvecklingsprojekt som kallas Norra DjurgÄrdsstaden, dÀr visionen Àr att skapa en hÄllbar och klimatanpassad stadsdel i vÀrldsklass. Stockholms stad har valt att bland annat arbeta med olika former av ekologisk dagvattenhantering i projektet, dÀr en av dessa former Àr regntrÀdgÄrdar. Syftet med denna kandidatuppsats Àr att ta fram ett gestaltningsförslag för hur dagvattenhanteringen kan lösas med hjÀlp av regntrÀdgÄrdar lÀngs en planerad gata i Norra DjurgÄrdsstaden. Gestaltningsförslaget baseras pÄ underlag av landskapsarkitektkontoret URBIO, som har erfarenhet av att arbeta med regntrÀdgÄrdar. VÀxter och vÀxtbÀddsmaterial Àr huvudsakligen valda utifrÄn rÄd frÄn sakkunniga. För att fÄ förstÄelse för regntrÀdgÄrdens funktion och uppbyggnad gjordes en litteraturstudie i arbetets inledande fas.

SammanfattningSyftet med uppsatsen Àr att undersöka hur elever betraktar och hanterar samverkan mellanhem och skola. De senaste decennierna har det skett en förtÀtning i relationen mellan hem ochskola och dÀr den nÀra relationen har setts som normativt god och positiv för samtligainblandade parter. Forskningen som handlar om samverkan mellan hem och skola harframförallt gjorts utifrÄn förÀldrars och lÀrares perspektiv och eleverna har mÄnga gÄngerförsummats i forskningen. Den forskning som trots allt Àr gjord utifrÄn ett elevperspektiv pÄförÀldrarsamverkan visar hur nÀrmanden mellan parterna leder till förhandlingar dÀr eleveranvÀnder olika strategier för att slÄ vakt om sin autonomi. De frÄgestÀllningar som vi besvarari uppsatsen Àr; a) Vad framkommer i forskningen gÀllande hur elever separerar sfÀrerna hemoch skola vid samverkan? samt b) vilka strategier anvÀnder yngre elever för att separerasfÀrerna hem och skola vid samverkan?I vÄrt inledande kapitel gör vi en teoretisk förankring, som belyser problematiken irelationen mellan hem och skola.

Bakgrund och problem: Fastigheter och fastighetsföretag har med jÀmna mellanrum blivitaktuellt, ibland ser man att de agerar till synes olika. Det vore intressant att sÄförutsÀttningslöst som möjligt studera vad ett antal av de svenska fastighetsföretagen gör.Ett sÀtt att göra det pÄ kan vara genom att ta del av deras Ärsredovisningar ochsammanstÀlla informationen som visar vad man har gjort samt hur företaget Àr strukturerat isyfte att underlÀtta för fortsatt studier av företagen. Det har utmynnat i följandefrÄgestÀllningar:Vad gör ett antal av de stora svenska fastighetsföretagen?Samt:Hur kan man gÄ tillvÀga för att anvÀnda insamlad data i vidare studier för att beskrivaföretagen?Syfte: Att stÀlla upp informationen pÄ ett sÀtt som gör att lÀsaren kan skapa sig enöversiktlig bild av ett antal företags struktur samt beteende under 2009. Att samla in ochstÀlla upp data som ett underlag i syfte att bereda för fortsatt forskning.AvgrÀnsningar: Studien omfattar endast svenska stora fastighetsföretag vars primÀraverksamhet Àr att Àga och förvalta fastigheter.

Detta kandidateexamensarbete behandlar en mikrogasturbin som med luft som arbetsmedium anvÀnds för att generera elström samt vÀrma vatten. Syftet med arbetet Àr att studera den ökning av den befintliga turbineffekten som Àr möjlig genom att modifiera luftcykeln med injicering av vattenÄnga. Inledande studerades den befintliga termodynamiska cykeln i företaget Compowers mikrogasturbin modell ET10 för att förstÄ hur den termodynamiskt fungerar. Detta har skett i samrÄd med Compower utifrÄn material de tillhandahÄller. Vidare studerades en mÀngd vetenskapliga artiklar samt en del litteratur för att fÄ en bild av hur Änginjicerade mikrogasturbiner fungerar.

Verksamheter idag bör identifiera ansvarsroller som innehar klart definierade ansvarsomrÄden igenom hela utvecklingsprocessen, för att kunna hantera den stÀndigt förÀnderliga miljön IT-utvecklingen framkallar.I den hÀr studien behandlas teoretiskt hur olika författare ser pÄ ansvarsroller och ansvarsfördelning vid IT-investeringar. DÀrför har syftet med den hÀr uppsatsen varit att identifiera, beskriva och jÀmföra olika teoretiska aspekter för ansvarsfördelning vid ITinvesteringar. Studien har fokuserat pÄ applikationsinvesteringar men Àven infrastrukturinvesteringar berörs dÄ författare specifikt tar upp detta i sin syn pÄ ITinvesteringar.Studien Àr gjord med en kvalitativ metod och en explorativ, komparativ och konceptuellt analytisk ansats.För att ge lÀsaren en inledande bild av studieomrÄdet har förhÄllandet mellan IS-arkitekturer, arkitekturfilosofier och ansvarsförhÄllanden beskrivits. Vi visar ocksÄ hur ansvarsroller och ansvarsomrÄden har förÀndrats över Ären.I litteraturstudien har ansvarsroller och deras ansvarsomrÄden enligt olika författares Äsikter förestÀllts. DÀrefter följer en analys dÀr identifierade roller frÄn litteraturstudien har utmynnat i tre huvudroller; företagsledningen, IT-avdelningen och operativ ledning.