Sök:

Sökresultat:

1326 Uppsatser om Inlösning av syre i vatten - Sida 30 av 89

Design och konstruktion av ett smÄskaligt solvÀrmesystem

Denna rapport kommer att behandla konstruktion och design av ett smÄskaligt portabelt solvÀrmesystem. Rapportens första del Àr en teoretisk referensram som ligger till grund för byggandet av en prototyp av den behandlade solvÀrmetypen som har testats för att se vilken prestanda som uppnÄtts och hur systemet förhÄller sig till en given mÄlfunktion. Prototypen togs fram med hjÀlp av produktutvecklingsmetodik, vilken Àven finns utförligt förklarad i rapporten. Verkningsgraden för den byggda prototypen berÀknades efter tester till 65 % och Àr dimensionerad för 70 liter vatten. SolvÀrmesystemet som uppvÀrmningsalternativ och dess konkurrenskraft bland andra uppvÀrmningsalternativ har ocksÄ studerats och slutsatsen dragits att solvÀrme har mÄnga miljömÀssigt positiva aspekter men lÄng pay off-tid per utvunnen kWh vilket gör att det kan anses som ett mindre attraktivt alternativ i Sverige jÀmfört med lÀnder med högre solinstrÄlning..

Markvattenhalt och temperatur i sandig jordbruksmark vid Ilstorp, centrala SkÄne : en mÀtnings- och modelleringsstudie

Vinderosion pÄ jordbruksmark har lÀnge varit ett vÀlkÀnt faktum trots att nÄgon utförligare undersökning om dess omfattning och skadeverkan inte tidigare genomförts. Mot bakgrund av detta har dÀrför ett nordeuropeiskt projekt, WEELS (Wind Erosion on European Light Soils), dragits i gÄng som syftar till kartlÀgga vinderosionen pÄ sandig jordbruksmark i norra Europa och som man i slutÀndan hoppas ska kunna resultera i en vinderosionsmodell. Detta har genomförts med SOIL modellen, en matematiskt fysikaliskt baserad modell för simulering av vatten och vÀrmeflöde i en skiktad jordmÄnsprofil..

De Tre SmÄ Husen

Detta arbete Àr en studie i hÄllbar gestaltning, dÀr de mÄnga teoretiska principer appliceras pÄ tre mycket olika platser pÄ jorden. Tre ekologiskt hÄllbara enfamiljshus projekteras i Sibirien, i sydöstra Spanien, och i Stockholms inre skÀrgÄrd. Husen Àr helt olika. Vitruvius sade: "Vi mÄste börja med att beakta de lÀnder och de klimat som hus skall byggas i, för att gestalta byggnaderna rÀtt. En typ av hus Àr lÀmplig för Egypten, en annan för Spanien, och ytterligare en för Rom.

Personalisering för mobila anvÀndare med avseende pÄ anvÀndarvÀnlighet : Personalization for mobile users in terms of usability

Umea? universitet ha?ller i nula?get pa? att utveckla ett nytt intrana?t som a?r ta?nkt att anva?ndas av ansta?llda pa? Umea? universitet. Detta intrana?t har ett inloggat och utloggat la?ge. Det utloggade la?get a?r o?ppet fo?r allma?nheten och det inloggade a?r ta?nkt ska vara en personaliserad del da?r den ansta?llde ska kunna anpassa sitt inloggade la?ge efter behov.

BergvÀrmeanlÀggningar dÀr frysning i borrhÄl orsakar
hopklÀmda kollektorslangar

BergvÀrme Àr en miljövÀnlig uppvÀrmningsmetod dÀr ungefÀr 70 procent av vÀrmen hÀmtas upp frÄn berggrunden. Dessa 70 procent Àr ren förnyelsebar energi medan de resterande 30 procent behöver tillföras vÀrmepumpen vid drift. Ett bergvÀrmesystem bestÄr av ett borrhÄl som borras till cirka 150 meters djup i marken, ett rörsystem och en vÀrmepump. Rörsystemet gÄr frÄn botten av hÄlet till vÀrmepumpen och Àr fylld med en köldbÀrarvÀtska. Denna vÀtska, som cirkuleras genom borrhÄlets rörsystem, har lÀgre temperatur Àn marken och eftersom markens vÀrme strömmar mot det kalla borrhÄlet förhöjs köldbÀrarens temperatur en aning.

Rosor för det XXI:a Ärhundradet : En intertextuell analys av Iosif Brodskijs ?Zakri?at i zachlopo?ut petuchi...? och Anna Achmatovas ?Poslednjaja roza?

I denna uppsats har jag diskuterat och analyserat hur unga tjejer upplever och fo?rha?ller sig till sin menstruation. Jag har insamlat materialet till denna uppsats genom en semi-strukturerad kvalitativ gruppintervju, i vilken fyra tjejer pa? gymnasiet deltog. Det insamlade materialet analyserade utifra?n den tolkande, fenomenologiska analysmetoden IPA (Interpretative Phenomenological Analysis), som syftar till att underso?ka individens levda erfarenhet och meningsskapandet kring sina upplevelser.

KvÀve och sprÀngÀmnesrester i LKABs malm-, grÄbergs- och produktflöden

Syftet med detta examensarbete har varit att med massbalanser som metod utvÀrdera, dels andelen ej detonerat sprÀngÀmne vid gruvbrytning. LKAB anvÀnder emulsionssprÀngÀmne Kimulux R, frÄn Kimit AB. Detta sprÀngÀmne innehÄller ca 24 % totalkvÀve i form av natrium- och ammoniumnitrat. KvÀve pÄ malm, grÄberg och i vatten inom gruvomrÄdet kommer i huvudsak frÄn icke detonerat sprÀngÀmne. Det Àr inte sprÀngÀmnet i sig som ligger till grund för detta, snarare Àr det en rad yttre faktorer.

Naturliga filtermaterial för reduktion av metaller i dagvatten

Förorenat dagvatten frÄn Stena Gotthards metallÄtervinningsanlÀggning i Eskilstuna har filtrerats genom kolonner innehÄllande tvÄ olika adsorbenter, torv och furubarksflis. Torv Àr en organisk jordart som frÀmst anvÀnds som brÀnsle och furubarksflis Àr en biprodukt frÄn skogsindustrin. BÄda filtermaterialen Àr relativt billiga och finns i stora kvantiteter i Sverige. Filtermaterialen har visat sig ha varierande kapacitet att adsorbera metaller i vatten pÄ grund av sjÀlva materialet samt vattnets sammansÀttning. Resultatet frÄn den hÀr studien visar att av de tvÄ undersökta filtermaterialen sÄ har furubarksflis störst kapacitet att reducera bly, koppar och zink frÄn det specifika dag vattnet..

En orovÀckande framtid : En litteraturstudie om klimatförÀndringars pÄverkan pÄ bergsglaciÀrer

Denna studie syftade till att undersöka klimatförÀndringens pÄverkan pÄ bergsglaciÀrer, dessas betydelse som vattenresurser och vad det har för konsekvenser för mÀnniskorna som bor i dessas nÀrhet. GlaciÀrer tÀcker idag cirka 10 % av jordens landyta och finns pÄ alla vÀrldens kontinenter. Dessa glaciÀrer bildar smÀltvatten som sedan strömmar ut och blir till en viktig vattenkÀlla för mÀnniskor som bor i deras nÀrhet. BergsglaciÀrer stÄr idag inför stora klimatförÀndringar,av bÄde naturliga och antropogena orsaker som bl.a. beroende pÄ ökning av vÀxthusgaser i atmosfÀren.

KartlÀggning av kylsystemet vid Gestamp HardTech

De flesta av dagens tillverkningsföretag anvÀnder nÄgon typ av kylsystem i sin anlÀggning. Kostanden att producera kyla varierar beroende pÄ vilken utrustning som anvÀnds och vilken temperatur som efterfrÄgas. NÀr kylproblem uppstÄr kan orsaken vara bristande kylkapacitet, men det Àven bero pÄ att anlÀggningen Àr felaktigt injusterad. Genom att justera in anlÀggningen korrekt kan förutom en bÀttre fungerande anlÀggning Àven minskade driftkostnader uppnÄs. Syftet med detta examensarbete Àr att kartlÀgga och beskriva ett kylsystem och dess stödprocesser.

Framtida klimatförÀndringar och gruvdrift i Kiruna: bedömning av kvalitativa förÀndringar och efterföljande konsekvenser för Ala Lombolo

Ala Lombolo i centrala Kiruna har under ett drygt sekel pÄverkats av mÀnsklig aktivitet, vilket har resulterat i att sjön idag Àr kraftigt förorenad. Huvuddelen av föroreningarna Äterfinns fastlagda i bottensedimenten och lÀckaget frÄn sjön Àr relativt litet i jÀmförelse med de lagrade metallkvantiteterna. FörÀndringar av rÄdande förhÄllanden i sjön kan medföra att föroreningarna mobiliseras och sprids, bl.a. till TorneÀlven. Syftet med detta examensarbete Àr att identifiera kvalitativa förÀndringar och efterföljande konsekvenser som kan beröra Ala Lombolo i framtiden.

Fukthaltsma?tning av biobra?nsle vid Djupeds kraftva?rmeverk i Hudiksvall : Utredning av biobrÀnslen vid Djupeds kraftvÀrmeverk i Hudiksvall

Tjugoa?tta leveranser av biobra?nsle, besta?ende av grot, bark och sta?dbark har fukthaltbesta?mts med en noggrannare metod a?n den metod som idag anva?nds vid Djuped kraftva?rmeverk i Hudiksvall, detta fo?r att kartla?gga hur exakta fukthaltsma?tningarna idag a?r.Som de flesta andra Kraftva?rmeverk i Sverige anva?nder Djuped vikt och fukthalt fo?r bera?kningar av energiinneha?ll i bra?nslen, denna a?r sedan underlag fo?r betalningar till leveranto?rer av biobra?nsle. Den testfuktma?tning som anva?ndes fo?r att besta?mma en noggrannare fukthalt vid Djuped bestod av sex ga?nger sto?rre prov a?n de som idag anva?nds, dessa visade tydligt att individuella leveranser av biobra?nsle kan variera i fukthalt med upp till 6,8 % och att systematiska samt slumpma?ssiga fel kan fo?rekomma.En lo?sning pa? dessa problem a?r att informera de bero?rda parterna om hur viktiga noggranna fukthaltma?tningar ma?ste vara samt att info?ra en ny typ av manuell provtagning, som fo?rhoppningsvis eliminerar na?gra av de slumpma?ssiga felen. Den nya metoden besta?r av sju till a?tta ga?nger sto?rre prover ja?mfo?rt med den idag rutinma?ssiga fuktprovtagningen och bo?r o?ka noggrannheten vid fuktma?tning avseva?rt.

PÄverkan pÄ biologisk mÄngfald i tillverkningsprocesser - metoder för uppskattning och vÀrdering

Projektets syfte var att undersöka en nyframtagen vÀrmevÀxlarpanels kyl- och vÀrmeeffekt. Arbetet utfördes Ät företaget Panelito i en av Chalmers Fastigheters lokaler dÀr paneler monterades. Vid testerna mÀttes temperaturer och flöden pÄ luft och vatten in och ut ur systemet under en timmes tid per test.AvgrÀnsningar som gjordes var att testerna inte utfördes enligt ISO-standard, vilket skulle innebÀra en sluten kammare, stationÀra förhÄllanden och noggrant kalibrerad utrustning med mycket smÄ mÀtfel. Det togs heller inte hÀnsyn till tryckskillnader i luftsystemet.Kyleffekten blev som bÀst 83.0 W och vÀrmeeffekten blev som bÀst 211.9 W. Resultaten jÀmfördes med en annan typ av vanligt kylsystem, kylbafflar.

HÄllbarhet i svensk tomatproduktion : med utblick mot tomatproduktionen i NederlÀnderna och Spanien

Tomater finns i dagligvaruhandeln Äret runt. I Sverige finns ingen produktion av tomater vintertid och dÄ behöver de importeras frÄn lÀnder som har ett varmare klimat. Sverige har en egen produktion av tomater frÄn april till november. Trots egen produktion kan inte efterfrÄgan pÄ marknaden mötas, inte ens pÄ sommaren. I Sverige har koldioxidsskatterna och diskussionerna om fortsatta höjda skatter i framtiden fÄtt mÄnga odlare att byta uppvÀrmning frÄn fossila brÀnslen till förnybar energi.

VattenkvalitetsmÀtningar och sedimentprovtagningar i LuleÄs innerfjÀrdar under vinterförhÄllanden

Den senaste stora nedisningen orsakar fortfarande problem i landet. Ett av de mest pÄtagliga Àr den landhöjning som uppstod nÀr trycket av den tjocka isen försvann. Denna landhöjning Àr orsaken till att LuleÄs innerfjÀrdar hÄller pÄ att grundas ut och försvinna. Problemen kring innerfjÀrdarnas tillstÄnd har varit kÀnda sedan början av nittiotalet och vattenkvalitetsmÀtningar har pÄgÄtt sedan dess. Denna undersökning Àr den enda som Àgt rum under vinterförhÄllanden och syftar till att ge en mer komplett bild av tillstÄndet i innerfjÀrdarna.

<- FöregÄende sida 30 NÀsta sida ->