Uppsatsen handlar om hur callcenter inom banksektorn skapades, hur de ser ut idag och hur framtiden ter sig. De företag vars callcenter studeras Àr: Föreningssparbanken, Handelsbanken, Nordea och SEB. Metoden Àr för studien Àr induktiv och kvalitativ. För att inhÀmta empiri och vi anvÀnt oss utav en kombination av semistrukturerade/ostrukturerade intervjuer. De teoretiska kÀllor vi har anvÀnt oss utav Àr till exempel Mintzberg och Morgan..

Studiens syfte Àr att utifrÄn tre frÄgestÀllningar undersöka hur fotografierna förÀndrats mellan Ikeas katalog 1973 och Ikeas katalog 2013, en tidsperiod med stora samhÀllsförÀndringar i sÄvÀl ett familje-som samhÀllsperspektiv. Det Àr med den bakgrunden det visuella uttrycket Àr intressant att jÀmföra.Den teoretiska utgÄngspunkten för uppsatsen Àr huvudsakligen visuell kommunikation, synen pÄ familjen och semiotik. Uppsatsens resultat kan komprimeras till följande:Ikea-familjen har utvecklats till en mer mÄngkulturell och jÀmstÀlld familj i ett ljusare och rymligare hem i katalogen 2013 jÀmför med katalogen som gavs ut 1973..

SyfteAvsikten med studien var att beskriva synen pÄ verksamhetsförlagt lÀrande utifrÄn ett lÀrar- och elevperspektiv, samt undersöka aktörernas upplevelser kring sprÄkinlÀrningen som sker i samverkan mellan VFL och formellt lÀrande i form av den schemalagda undervisningen i SFI-skolan. Studien har Àven lyft fram faktorer som pÄverkar lÀrandet pÄ en praktikplats och elevernas möjlighet att inom verksamhetsförlagt lÀrande tillÀgna sig ett funktionellt sprÄk som de behöver för att klara sig i samhÀllet.MetodJag anvÀnde mig av en kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer med tvÄ SFI-lÀrare och tvÄ SFI-elever som varvar studier i skolan med verksamhetsförlagt lÀrande pÄ en praktikplats. FrÄgestÀllningar har behandlats med fokus pÄ VFL kopplat till studiens teoretiska ram, centrala begrepp och forskning om informellt lÀrande.Resultat Studien visar att aktörerna Àr eniga om att verksamhetsförlagt lÀrande i samverkan med studier i skolan gynnar sprÄkutvecklingen hos SFI-elever. VFL skapar sÄvÀl möjlighet till sprÄkanvÀndning i form av samtal och interaktion i autentisk miljö, som möjlighet till tillÀgnande av ett funktionellt sprÄk.Meningsfulla praktikuppgifter, elevens engagemang och samarbete mellan skolan och praktikplatser bl.a. avgör dock hur VFL-eleven lyckas med sin inlÀrning.

Syfte: Syftet med denna studie Àr att undersöka varför och hur svenska smÄ och medelstora företag engagerar sig och utvecklas pÄ den mexikanska respektive brasilianska marknaden. Dessutom Àmnar studien undersöka vilka barriÀrer som företagen har stött pÄ och vilka faktorer som kan underlÀtta företagens affÀrsverksamhet pÄ de berörda marknaderna.Teori: Studiens teoretiska utgÄngspunkt Àr baserad pÄ Uppsalamodellen, nÀtverksmodellen samt tidigare forskning om smÄ och medelstora företags internationalisering.Metod: Studien bygger pÄ ett deduktivt angreppssÀtt. En kvantitativ och en kvalitativ datainsamlingsmetod har anvÀnts. Bland de undersökta företagen har det empiriska materialet samlats in med hjÀlp av en enkÀtundersökning. Dessutom har tre djupintervjuer genomförts med personer som Àr vÀl insatta i omrÄdet som studien behandlar.Slutsats: Resultatet har visat att de undersökta företagen antingen var reaktiva eller proaktiva nÀr de sökte sig till den brasilianska eller mexikanska marknaden.

I bÄde kvalitets- och kontrollarbete finns det behov att kunskapsmÀssigt komma sÄ nÀra verkligheten som möjligt vid faststÀllande av defektparametrar för oförstörande provning (OFP). Orsaken Àr att olika acceptanskrav och bedömningsgrÀnser Àr svÄra att klarlÀgga nÀr man inte kan förlita sig pÄ att uppgifter Àr realistiska. I projektet har olika erfarenheter anvÀnts för att fÄ en bÀttre helhetsbild i omrÄdet för defektparametrar och oförstörande provning.Denna rapport redovisar den inledande delen av forskning och utvecklingsprojektet PLANT 2, dÀr olika defektparametrar kartlagts och en teoretisk bedömning utförts med avseende pÄ hur signalsvaret pÄverkas för OFP-metoderna virvelström (ET) och ultraljudsprovning (UT) i form av puls-eko (PE) och ?time-of-flight-diffraction? (TOFD).Definitionen av redovisade defektparametrar följer i stort SKI-rapport 95:70 [1]. Defektparametrar i denna rapport redovisas i bilaga 1.Vid bedömningen av defektparametrarnas inverkan pÄ OFP-tekniker, har driftinducerande defekter och tillverkningsdefekter hanterats separat.

I bÄde kvalitets- och kontrollarbete finns det behov att kunskapsmÀssigt komma sÄ nÀra verkligheten som möjligt vid faststÀllande av defektparametrar för oförstörande provning (OFP). Orsaken Àr att olika acceptanskrav och bedömningsgrÀnser Àr svÄra att klarlÀgga nÀr man inte kan förlita sig pÄ att uppgifter Àr realistiska. I projektet har olika erfarenheter anvÀnts för att fÄ en bÀttre helhetsbild i omrÄdet för defektparametrar och oförstörande provning.Denna rapport redovisar den inledande delen av forskning och utvecklingsprojektet PLANT 2, dÀr olika defektparametrar kartlagts och en teoretisk bedömning utförts med avseende pÄ hur signalsvaret pÄverkas för OFP-metoderna virvelström (ET) och ultraljudsprovning (UT) i form av puls-eko (PE) och ?time-of-flight-diffraction? (TOFD).Definitionen av redovisade defektparametrar följer i stort SKI-rapport 95:70 [1]. Defektparametrar i denna rapport redovisas i bilaga 1.Vid bedömningen av defektparametrarnas inverkan pÄ OFP-tekniker, har driftinducerande defekter och tillverkningsdefekter hanterats separat.

Syftet med undersökningen var att ta reda pÄ hur förskolor arbetar med att skapa miljömedvetenhet hos barnen samt om förskolor arbetar med kÀllsortering och ÄteranvÀndning tillsammans med barnen. Undersökningen Àr baserad pÄ kvalitativa intervjuer med nio pedagoger frÄn tre förskolor. Resultatet visar att det finns bÄde teoretiska och praktiska aktiviteter förskolorna anvÀnder sig av för att skapa miljömedvetenhet hos barnen och att kÀllsortering Àr nÄgonting som förekommer vid vissa förskolor. Alla tre förskolorna ÄteranvÀnder material i verksamheten.  .

VÄr uppsats bygger pÄ en jÀmförelsestudie mellan tvÄ fokusgrupper av socialsekreterare, som handlÀgger lÄngtidsÀrenden inom ekonomiskt bistÄnd, för att fÄ en uppfattning om det kvalitativa arbetet. Studiens syfte Àr att belysa socialsekreterarnas arbetssÀtt vid handlÀggning av ekonomiskt bistÄnd för lÄngtidsberoende bidragstagare. Syftet var samtidigt att undersöka vilka faktorer som socialsekreterarna upplever ha störst pÄverkan pÄ deras arbete, samt vilka förÀndringar som behövs för att de skall kunna utföra ett socialt arbete av god kvalitet. För att nÄ syftet har vi formulerat tre frÄgestÀllningar: 1) Hur upplever socialsekreterarna arbetssÀttet för handlÀggning av ekonomiskt bistÄnd för klienter som Àr lÄngtidsberoende bidragstagare? 2) Vilka faktorer upplever socialsekreterarna i fokusgrupperna ha störst pÄverkan pÄ deras arbete? 3) Vilka förÀndringar behöver Ästadkommas i arbetet för att socialsekreterarna skall kunna utföra ett socialt arbete av god kvalitet? För datainsamlingen har vi anvÀnt oss av den kvalitativa fokusgruppintervjun, som utgÄr frÄn fem teman: arbetssÀtt, organisationsstruktur, organisationskultur, klientperspektiv och det kvalitativa arbetssÀttet.

Denna uppsats behandlar Àmnet lÀrande i organisationer med avseende pÄ smÄ organisationer.VÄrt syfte Àr: att bidra med en ökad förstÄelse för hur lÀrandet pÄverkas av den interna kommunikationen i smÄ organisationer. Den hÀr förstÄelsen hoppas vi kan inspirera sÄvÀl praktiker som forskare, till att uppmÀrksamma den interna kommunikationens betydelse för lÀrandet inom smÄ organisationer.Studien bestÄr av tvÄ fallstudier av kulturorganisationerna Iaspis (samtidskonst) och RawFusion Recordings (musik). Urvalet av fallorganisationer motiveras frÀmst av deras storlek, samt att de bÄda verkar inom konst- och kultursektorn. Vi studerar för att verka inom denna sektor. Ansatsen Àr deduktiv och utgÄr frÄn ett ramverk som baseras pÄ forskning inom lÀrande i organisationer.

Syftet med denna studie var att undersöka lĂ€rares upplevelser kring makt i skolan. Studiens ambitioner handlade inte endast om hur lĂ€rare upplever sin egen makt, utan hur de upplever makt som fenomen i skolan. I bakgrunden ges en teoretisk referensram innehĂ„llande historik kring skolan och makt och vad lĂ€roplanen idag sĂ€ger om makt. Även lĂ€raren och elever som maktutövare bearbetas, och olika strategier som dessa kan anvĂ€nda som gĂ„r att finna i tidigare forskning beskrivs. I den teoretiska referensramen bearbetas Ă€ven grupper och ledare.Studien Ă€r en kvalitativ studie och metoden som anvĂ€nts Ă€r intervjuer.

En snabb teknologisk utveckling har under de senaste Ären lett till att företag kan kommunicera med sina kunder via Internet. Denna kommunikation sker via e-handelsplatser. Studier över e-handeln i Sverige pÄvisar att denna expanderar för varje Är som gÄr. Fler företag etablerar sig pÄ Internet och fler konsumenter anvÀnder Internet för att genomföra inköp. DÀrmed blir relationen och kommunikationen mellan företag och konsument allt mer viktig.

Syftet med uppsatsen Àr att utröna om det gÄr att urskilja nÄgra könsstereotypa mönster inom den straffrÀttsliga processen i vÄldtÀktsmÄl. Min frÄgestÀllning Àr: Finns det nÄgon förutbestÀmd mall över hur mÄlsÀgande skall agera i den rÀttsliga tillÀmpningen av bestÀmmelserna om vÄldtÀkt i 6:1 BrB, för att anses vara trovÀrdig? En grundlÀggande utgÄngspunkt i diskussionen Àr att förestÀllningarna om rÀtten uppstÀller de kriterier som skall gÀlla för rÀtten och den praktiska tillÀmpningen. VÀrderingar och förestÀllningar om rÀtten Àr dÀrmed centrala för förstÄelsen av rÀtten och den juridiska processen. Jag har valt att rikta fokus mot den straffrÀttsliga processen rörande vÄldtÀkt och centralt blir dÄ Àven förestÀllningar om genus.

Sammanfattning Uppsatsens titel: Motivation till avancemang inom dagligvaruhandelnUppsatsnivÄ: Kandidatuppsats inom ledarskapFörfattare: Ahmed Ismail och Johan KarlssonHandledare: Henrik BarthNyckelord: Dagligvaruhandeln, avancemang, behov, mÄl samt inre och yttre motivationProblemformulering: Vad motiverar personal inom dagligvaruhandeln att avancera? Syfte: Studien syftar till att fÄ en förstÄelse för vad som motiverar personal inom dagligvaruhandeln genom undersöka omrÄdena behov, mÄl samt inre och yttre motivation. Vidare vill vi förstÄ vad som motiverar personal att avancera. Undersökningen genomförs i form av intervjuer med ett antal avdelningsansvariga samt sÀljledare och butikschef i en fallstudie inom dagligvaruhandeln. Teoretisk referensram: Vi utgÄr frÄn fyra huvudbegrepp i vÄr teoretiska referensram vilka Àr behov, mÄl samt inre och yttre motivationsfaktorer. I dessa teorier utgÄr vi huvudsakligen frÄn fem författare men det tas Àven upp flera andra författare som styrker deras pÄstÄenden.

Syftet med vÄr studie har varit att fÄ klarhet i vilka tankar och Äsikter en grupp unga vuxna mellan 18-25 Är utan tidigare erfarenhet av arbetsförmedlingen har gentemot myndigheten, samt att undersöka i vilken utstrÀckning individernas familj, vÀnner samt massmedia ligger till grund för deras Äsikter och vilka förvÀntningar de har pÄ ett framtida besök hos Arbetsförmedlingen om sÄ skulle bli aktuellt. De frÄgestÀllningar vi valt att undersöka i vÄr studie Àr vad unga vuxna har för tankar och Äsikter om arbetsförmedlingen, vilka förvÀntningar de har pÄ ett framtida besök samt vad som pÄverkat dem i sitt stÀllningstagande gentemot arbetsförmedlingen med fokus pÄ familj, vÀnner och massmedia. De teoretiska begrepp vi anvÀnt oss av Àr socialisation, sociala roller, identitet, i vÄr teoridel kommer vi Àven att belysa massmedias pÄverkan pÄ individen. VÄra valda teoretiska begrepp ger oss förklaringar till hur mÀnniskan pÄverkas av yttre faktorer som familj, vÀnner och massmedia. Den ger ocksÄ förklaring pÄ hur samhÀllet tillskriver olika yrkesbenÀmningar egenskaper som mÄnga sedan tar till sig och lÄter sig pÄverkas av.

Syfte: Uppsatsens syfte Àr att öka den allmÀnna förstÄelsen för betydelsen av disruptiva tek-nologier, inom ramen för angiven mÄlgrupp. Syftet uppnÄs specifikt via: a) En beskrivning och analys av hur företag hanterar och bör hantera sÄdana.b) Utvecklandet av en modell för identifiering och hantering av disruptiva teknologier. Metod: Föreliggande undersökning Àr en pilotstudie vars vetenskapsteoretiska stÄndpunkt Àr hermeneutisk och metod Àr kvalitativ. Insamling av primÀr- och sekundÀrdata har, med löpande analys, skett i en vÀxelverkande process mellan empiri och teori. Teoretiska perspektiv: Den teoretiska referensramen inkluderar tre kapitel som dispositionsmÀssigt följer pÄ varandra.