Syftet med vÄrt examensarbete Àr att ge en fördjupad förstÄelse för hur vi som pedagoger kan upptÀcka och hjÀlpa elever som har koncentrationssvÄrigheter i skolan. Ett annat syfte Àr att ge en beredskap inom ÀmnesomrÄdet eftersom vÄra erfarenheter visar pÄ att koncentrationssvÄrigheter förekommer i skolan. Vi har anvÀnt oss av semistrukturerade intervjuer dÀr vi har intervjuat sju pedagoger. Den teoretiska anknytningen fungerar som en bakgrund i studien som lyft fram i resultatet. I diskussionsdelen diskuterar vi fram utifrÄn empiri och litteratur hur man kan upptÀcka och hjÀlpa elever med koncentrationssvÄrigheter..

I denna fallstudie skapas förstÄelse för projektorganisationers organisering. Detta har gjorts genom att inledningsvis beskriva den organisatoriska utvecklingen, dÀr byrÄkrati och postbyrÄkrati prÀglar introduktionen. Problemdiskussionen förstÀrks genom anvÀndning av dikotomi, dÀr grekiska mytologins gudar gestaltar organiserandets utveckling. Syftet med studien Àr att bidra till en nyanserad bild av hur projektorganisationer organiserar sig och anmanar system. För att möjliggöra syftet angrips fallstudien med en abduktiv forskningsansats.

Syftet med vÄr undersökning Àr att se vilka mÄl pedagogerna pÄ en I Ur och Skur skola har med sin utomhusundervisning, samt att se vad eleverna i skolans Är 3 uttrycker att de lÀr sig. Vi intervjuar fyra pedagoger och fem elever pÄ en I Ur och Skur skola vars svar vi analyserar och diskuterar utifrÄn I Ur och Skurs pedagogik samt lÀrandeteorier. Studiens resultat visar att pedagogerna förutom förtrogenhet till naturen, vÀljer att poÀngtera de mÄl med undervisningen som innefattar fÀrdigheter som t.ex. socialt samspel. Eleverna nÀmner detta kunnande mer som ett bonus, och framhÄller istÀllet de teoretiska Àmnenas vikt..

Syftet med detta arbete Àr att undersöka vilken syn gymnasielÀrare och elever har pÄ estetiska lÀroprocesser och schemalÀggning. Inledningsvis ges en litteraturöversikt kring estetiska lÀroprocesser och tidsanvÀndning i skolan. Sex kvalitativa intervjuer har genomförts, tre med gymnasielÀrare och tre med gymnasieelever om deras syn pÄ dessa frÄgor. Uppsatsen avslutas med ett diskussionskapitel dÀr litteraturen vÀvs samman med resultaten frÄn intervjuerna. Framförallt eleverna har en traditionell syn pÄ schemalÀggning och det tycks rÄda en hierarki mellan de estetiska och de teoretiska Àmnena. SchemalÀggningen Àr en viktig faktor för lÀroprocessernas kvalitet men Àven andra faktorer spelar in..

Uppsatsens titel:VĂ€gen mot Vitality ? tillsammans men olika Seminariedatum:9 juni 2006 Ämne/kurs:Magisteruppsats i Organisation och ledarskap, 10 akademiska poĂ€ng (15 ECTS-poĂ€ng), Ekonomihögskolan, Lunds Universitet Författare:Johannes FustJoel Singer Handledare:Robert WenglĂ©n Fem nyckelord:Ackulturation, sammanslagning, kultur, socialisation, organisationsförĂ€ndring. Syfte:Uppsatsens syfte Ă€r att öka förstĂ„elsen kring företagsinterna sammanslagningar mellan olika lĂ€nder. Mer specifikt handlar det om att öka förstĂ„elsen för ackulturationsprocessen i dessa förhĂ„llanden. Denna rapport skall Ă€ven undersöka de anvĂ€nda teoriernas relevans.

Denna uppsats har som syfte att dels undersöka mÀnniskors upplevelser av otrygghet i offentliga parker och dels undersöka vilka fysiska ÄtgÀrder som medborgarna upplever ökar trygghetskÀnslan. Men Àven att undersöka om, och i sÄ fall vilka, fysiska ÄtgÀrder som presenteras i kommunala parkprogram. UtifrÄn arbetets forskningsöversikt presenteras de teoretiska perspektiven, upplevelsen av otrygghet och den offentliga parken. Genom de teoretiska perspektiven förstÄr man vad en plats Àr och hur mÀnniskor upplever otrygghet. De visar att vÄra egna erfarenheter, visioner och förutfattade meningar pÄverkar anvÀndningen av platsen.

Den hĂ€r uppsatsen tar sin utgĂ„ngspunkt i hur turismen kommit att bli ett viktig faktor för fysisk planering och hur den bidrar till att skapa ett landskap som under tre sommarmĂ„nader blomstrar för att under resterande delar av Ă„ret ödelĂ€gga landskapet. Syftet blir dĂ€rmed att undersöka hur den kommunala fysiska planeringen ger strategier för eller emot sĂ€songsanpassade strukturer i landskapet och hur problematiken mellan dessa och de permanenta kan hanteras med fysisk planering. FrĂ„gorna som arbetet har svarat pĂ„ Ă€r dels om hur turismen beskrivs och pĂ„verkar landskapet och dels om hur kommunal fysisk planering kan hantera sĂ€snongsanpassade strukturer. För att undersöka frĂ„gorna har det gjorts en fallstudie över Borgholms kommun pĂ„ norra Öland. Borgholm har valts eftersom att det Ă€r ett typexempel pĂ„ en mindre kommun som under sommaren mĂ„ngdubblas i antalet invĂ„nare pĂ„ grund av alla sommargĂ€ster.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur baslÀrare resonerar kring undervisningen i basspel. Vad Àr viktigt att lÀra ut för att eleven ska kunna skapa sjÀlv? Jag har anvÀnt mig av kvalitativa intervjuer. Sex respondenter fick svara pÄ tio frÄgor. I resultatet visade det sig att lÀrarna hade en hel del likheter i sitt sÀtt att resonera kring motivation och teoretiska kunskaper men att det Àven fanns olika sÀtt att undervisa.

Denna uppsats syftar till att bidra med en bÀttre förstÄelse för hur uppföljning och utvÀrdering av översiktsplanen sker i praktiken. Vidare Àr syftet att föra en diskussion kring hur utvÀrderingen kan utvecklas. För att undersöka detta vÀljs Sveriges tre största kommuner (Stockholm, Göteborg och Malmö) ut, eftersom de har en ledande roll i svensk planering och troligtvis har mest resurser att tillgÄ för att bedriva utvÀrdering. Följande problemformulering anvÀnds för att ta reda pÄ syftet: Hur tillÀmpas uppföljning och utvÀrdering av översiktsplanen i svenska storstadskommuner? En bakgrund till vad som ingÄr i begreppen uppföljning och utvÀrdering görs inledningsvis, samt en redogörelse av olika typer av utvÀrdering.

Syftet med studien Àr att undersöka om den fysiska utomhusmiljön pÄverkar barns lek utomhus och om sÄ Àr fallet, i vilket avseende. Den teoretiska utgÄngspunkten för studien grundar sig i det sociokulturella perspektivet. Studiens resultat bygger pÄ observationer frÄn en fallstudie och visar att förskolegÄrdens utformning pÄverkar barns sÀtt att leka och deras vistelse dÀr. Det framkom Àven i studien att en god förskolegÄrd för lek och lÀrande bör innehÄlla riklig vegetation. Utomhusmiljön pÄ förskolan bör kunna upplevas som en helhet dÀr inte lekredskapen Àr utplacerade som isolerade öar, utan i ett landskap för lek..

Syftet med uppsatsen var att undersöka om professionella behandlares samlade syn pÄ Àmnet unga som begÄr sexuella övergrepp, kan förklara varför det Àr svÄrt att fÄ tag pÄ behandlare eller behandlingshem för flickor som begÄr sexuella övergrepp. Jag har med hjÀlp av kvalitativa intervjuer undersökt hur professionella behandlare som arbetar med eller forskar kring unga personer som begÄr sexuella övergrepp, talar om de unga. Hur de professionella behandlarnas attityder, tankar och syn pÄ kön ser ut i relation till dessa unga personer, samt mer precist försökt förstÄ vilken bild de professionella behandlarna har av en ung person som begÄr sexuella övergrepp. Hur denna agerar, vilket kön denna har, om de olika behandlingsmetoder som anvÀnds i behandling av de unga beror pÄ vilket kön den unga har. Analysen av min empiri har jag gjort med tre teoretiska begrepp som Àr relevanta för mitt valda Àmne, identitet, relation och genus.Resultatet av studien visar pÄ nödvÀndigheten av relationen mellan de unga som begÄr sexuella övergrepp och den professionella behandlaren.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur svenska smÄ- och medelstora företag anpassar sig till de marknadsförhÄllanden som rÄder inom Afrikas Bottom-of-the- Pyramid. Studien har följt en kvalitativ forskningsmetod samt tillÀmpat fallstudie som forskningsstrategi. Detta för att erhÄlla en djup insyn i företagens agerande och hur de anpassat sig för att vara förmögna att företaga pÄ en marknad vars förutsÀttningar inte Àr i nÀrheten av idylliska.Studiens teoretiska utgÄngspunkt implicerar huvudsakligen Bottom-of-the-Pyramid konceptet, konkurrensstrategi, kooperativ strategi, nÀtverk, affa?rsrelationer samt de fyra A:na. Vidare redogörs fyra fallföretags upplevelser frÄn BoP-marknaden i empirin; varför valde de denna marknad, vilka möjligheter ser de den besitter, vilka krav har den stÀllt pÄ dem och hur har anpassningen till denna marknad gÄtt till.I analysen förenas vÄr teoretiska referensram med det insamlade empiriska data dÀr de stÀlls gentemot varandra i en diskussion kring i vilken utstrÀckning teorin stÀmmer överrens med empirin.

Syftet med studien Àr att undersöka om den fysiska utomhusmiljön pÄverkar barns lek utomhus och om sÄ Àr fallet, i vilket avseende. Den teoretiska utgÄngspunkten för studien grundar sig i det sociokulturella perspektivet. Studiens resultat bygger pÄ observationer frÄn en fallstudie och visar att förskolegÄrdens utformning pÄverkar barns sÀtt att leka och deras vistelse dÀr. Det framkom Àven i studien att en god förskolegÄrd för lek och lÀrande bör innehÄlla riklig vegetation. Utomhusmiljön pÄ förskolan bör kunna upplevas som en helhet dÀr inte lekredskapen Àr utplacerade som isolerade öar, utan i ett landskap för lek..

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur svenska smÄ- och medelstora företag anpassar sig till de marknadsförhÄllanden som rÄder inom Afrikas Bottom-of-the- Pyramid. Studien har följt en kvalitativ forskningsmetod samt tillÀmpat fallstudie som forskningsstrategi. Detta för att erhÄlla en djup insyn i företagens agerande och hur de anpassat sig för att vara förmögna att företaga pÄ en marknad vars förutsÀttningar inte Àr i nÀrheten av idylliska.Studiens teoretiska utgÄngspunkt implicerar huvudsakligen Bottom-of-the-Pyramid konceptet, konkurrensstrategi, kooperativ strategi, nÀtverk, affa?rsrelationer samt de fyra A:na. Vidare redogörs fyra fallföretags upplevelser frÄn BoP-marknaden i empirin; varför valde de denna marknad, vilka möjligheter ser de den besitter, vilka krav har den stÀllt pÄ dem och hur har anpassningen till denna marknad gÄtt till.I analysen förenas vÄr teoretiska referensram med det insamlade empiriska data dÀr de stÀlls gentemot varandra i en diskussion kring i vilken utstrÀckning teorin stÀmmer överrens med empirin.

SammanfattningDatum: 18 januari 2013NivÄ: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 hpInstitution: Akademin för hÄllbar samhÀlls- och teknikutvecklingFörfattare: Simon Brodahl Pontus Eliasson David WahlbergTitel: Jag Àr organisationenHandledare: Johan GrinbergsNyckelord:Delaktighet, engagemang, delaktighet i beslutsfattande frÄgor, psykologiskt Àgandeskap, anstÀlldas vÀlbefinnande och kunskapsspridning.FrÄgestÀllning:- Finns det ett gemensamt synsÀtt pÄ delaktighet och engagemang inom ABB Motors & Generators?- Vad kan göras för att öka delaktigheten och engagemanget inom produktionsdelen och vad kommer detta leda till?- Vad bör ABB: Motors & Generators ha i Ätanke vid applicerandet av delaktighet inom produktionsdelen i framtiden?Syfte: Syftet Àr att utifrÄn teoretiska referenspunkter analysera ABB:s verksamhet ur ett engagemangs- och delaktighetsperspektiv som ligger till grund för en analytisk diskussion vilken utmynnar i förbÀttringsförslag.Metod: Den teoretiska referensramen Àr konstruerad med hjÀlp av vetenskapliga artiklar och litteratur som behandlar Àmnet engagemang och delaktighet. Det empiriska materialet bestÄr av en kvalitativ studie bestÄende av tre djupintervjuer.Slutsats: ABB Motors & Generators innehar ett tankesÀtt som behövs för att frÀmja ökad delaktighet och engagemang hos de anstÀllda. För att öka medarbetarnas engagemang till organisationen, krÀvs det att kommunikationen Àr bra mellan de olika funktionerna. Det Àr Àven viktigt att produktionsdelen kÀnner förtroende för ledningen samtidigt som ledningen ger medarbetarna bekrÀftelse.