Denna studie handlar om psykosocial arbetsmiljö utifrÄn variablerna krav, kontroll och socialt stöd. Huvudsyftet har varit att undersöka hur vÄrdare som arbetar pÄ privat drivna gruppbostÀder upplever den psykosociala arbetsmiljön samt vilket slags psykosocial arbetsform som dominerar pÄ gruppbostÀderna. Karasek och Theorells (1990) krav- och kontroll modell och Johnsons (1986) teori om socialt stöd utgör de teoretiska grunderna för uppsatsens huvudsakliga syfte. Ytterligare syfte har varit att undersöka inlÄsningsproblematiken, hur omfattande den Àr och vad som orsakar den. Att befinna sig i en inlÄst position kan orsaka att arbetstagare upplever en bristande psykosocial arbetsmiljö (Astvik m.fl.

Syftet med denna uppsats har varit att empiriskt undersöka om barn har erfarenheter av stress i samband med matematik och i sÄ fall varför denna stress yttrar sig. Den empiriska undersökningen grundar sig pÄ elva elever i Är 2 och 3 egnas erfarenheter och uppfattningar om stress i samband med matematik. Jag har bedrivit ostrukturerade och ostandaliserade gruppintervjuer. Min teoretiska del bestÄr av tvÄ delar, den första behandlar definitioner av tvÄ centrala begrepp, stress och stressor. Den andra sammanstÀller relevant forskning om barns stress.

Alla företag mÄste redovisa sina intÀkter och kostnader. Aktiebolag, föreningar och stiftelser har en sÄ kallad revisionsplikt vilket innebÀr att det man redovisar mÄste granskas av en revisor. Detta kallas revisionsplikt. Det diskuteras om revisionsplikten ska avskaffas för mindre aktiebolag i Sverige. Den eventuella lagförÀndringen kommer att innebÀra marknadsförÀndringar för revisorerna.

Alla företag mÄste redovisa sina intÀkter och kostnader. Aktiebolag, föreningar och stiftelser har en sÄ kallad revisionsplikt vilket innebÀr att det man redovisar mÄste granskas av en revisor. Detta kallas revisionsplikt. Det diskuteras om revisionsplikten ska avskaffas för mindre aktiebolag i Sverige. Den eventuella lagförÀndringen kommer att innebÀra marknadsförÀndringar för revisorerna.

Den hÀr rapporten innehÄller information om hur jag har gÄtt till vÀga i mitt examensarbete, som har bestÄtt i att utforma tvÄ broschyrer och tre skyltar till ett kopparverk i Riddarhyttan. I rapporten redogör jag för hur jag har gÄtt tillvÀga vid utformningen av mitt arbete, de teoretiska utgÄngspunkterna som ligger till grund för utformningen samt det slutgiltiga resultatet.Bakgrunden till uppgiften Àr att den befintliga broschyren Àr, enligt min uppdragsgivare Mona KÀrner Eliasson, vÀldigt jobbig att lÀsa med svÄra facktermer och dÄligt utförd layout. De har Àven tidigare funnits ett skyltsystem som de var tvungna att ta ned för att det var i dÄligt skicka och det var Àven svÄrt att förstÄ och hÀnga med i texterna.Vid utformningen av de nya informationsmaterialen har jag bÄde utgÄtt frÄn min uppdragsgivares önskemÄl sÄ vÀl som de teoretiska erfarenheterna som jag har fÄtt frÄn böcker och min utbildning inom informationsdesign. Jag började med att titta pÄ broschyren som redan fanns pÄ plats vid kopparverket, och dÀrefter inledde jag mitt arbete med att söka information om och bilder pÄ kopparverket. Jag ringde Àven runt till olika myndigheter för att fÄ mer information om vilka lagar och regler jag var tvungen att följa i mitt arbete.

AbstractDetta Àr en teoretisk uppsats som engagerar en, av oss utförd, empirisk studie. I den teoretiska ansatsen diskuteras, beskrivs och lyfts hur sprÄk kan ses som makt. Uppsatsen behandlar ocksÄ hur sprÄket konstruerar samhÀlleliga uppfattningar, hur det pÄverkar den sociala verkligheten samt sociala relationer. Den empiriska studien Àr en diskusanalys av begreppet likabehandling. Det empiriska materialet bestÄr av 19 av Göteborgs största grundskolors likabehandlingsplaner och urvalet har gjorts utifrÄn Göteborgs 21 stadsdelar.

SammanfattningTitel:Att styra med företagskultur ? ur ett dagligt perspektivNivÄ:C- uppsats i Àmnet företagsekonomiFörfattare:Therese Grannas & Linda JonssonHandledare:Stig Sörling & Tomas KÀllquistDatum:2013 ? juniSyfte och problemformulering:I litteraturen finns ett starkt löfte om hur starka företagskulturer kan bidra till företags framgÄngar. Det finns en brist pÄ empirisk forskning som pÄvisar hur styrmedlet kan anvÀndas för att styra en daglig verksamhet. ForskningsfrÄgor:Hur anvÀnds stark företagskultur för att pÄverka medarbetare i en daglig verksamhet? Hur kan pÄverkan med starka företagskulturer yttra sig i en daglig verksamhet?Syfte:Syftet med denna studie Àr att skapa en förstÄelse kring hur starka företagskulturer kan anvÀndas för att styra medarbetare i en daglig verksamhet.Metod:Det vetenskapliga teoretiska synsÀttet som vi utgÄr ifrÄn i denna studie Àr det hermeneutiskt perspektivet.

Syftet med undersökningen Àr att ta reda pÄ vad elever och lÀrare pÄ gymnasieskolans teoretiska program menar vara orsaken till ?skolmisslyckanden? i gymnasiet och hur man kan arbeta pedagogiskt och specialpedagogiskt för att minska antalet ?skolmisslyckanden?. Undersökningen har gjorts med en kvalitativ metod, dÀr 28 elever i Ärskurs ett och tre pÄ ett teoretiskt program i gymnasiet, samt fyra av deras lÀrare har intervjuats. Intervjuerna har bearbetats med hjÀlp av kvalitativ innehÄllsanalys. De teoretiska utgÄngspunkterna för arbetet Àr Antonovskys salutogena perspektiv, Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori samt Dilemmaperspektivet. Resultatet av undersökningen visar att den huvudsakliga orsaken för ?skolmisslyckanden? enligt eleverna och lÀrarna i undersökningen Àr brist pÄ motivation hos eleverna.

Dagens samhÀlle blir mer och mer IT-centraliserat för varje dag som gÄr samtidigt som IT-systemblir större och komplexare. För att ett IT-system skall kunna överleva mÄste det finnas anvÀndaresom vill anvÀnda det. För att anvÀndare skall anvÀnda ett IT-system mÄste systemet har tillrÀcklighög kvalitet sÄ att anvÀndare skall kunna lita pÄ systemet. Men vad Àr kvalitet? Det Àr svÄrt attdefiniera begreppet och intill omöjlig att mÀta.

Idag packas den resterande fyllningen i ledningsgravar ofta med en maskinmonterad vibroplatta. I anlÀggnings AMA Àr det angivet olika packningsredskap och hur tjockt lager man mÄste lÀgga över en ledning innan man börjar packa för att ledningen inte ska gÄ sönder eller deformeras. Det stÄr Àven hur tjocka lager man kan packa med respektive packningsredskap. Den maskinmonterade vibroplattan finns dock inte med som packningsredskap i anlÀggnings AMA. MÄlet med denna rapport Àr dels att undersöka hur olika lagertjocklekar pÄverkar deformationen hos rör och dels att undersök fyllningens fasthetI den teoretiska delen i rapporten ges en allmÀn kunskap om bl.a.

Syfte: Fallföretaget CC tillÀmpar en mÀngd strategier för att befordra enbart de bÀsta medarbetarna och hÀrmed gallra ut de som inte hÄller mÄttet. Medarbetarna Àr vÀl insatta i denna upp-eller-ut-strategi och stÀller upp pÄ detta utan att ifrÄgasÀtta systemet, fastÀn de rent statistiskt löper stor risk att sjÀlva gallras ut. VÄrt syfte med denna uppsats Àr att, med hjÀlp av teorier om kultur och identitet, redogöra för vilka mekanismer företaget anvÀnder för att fÄ medarbetarna att stÀlla upp pÄ detta system. Metod: Fallstudie. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod i form av personliga intervjuer och dokumentstudier.

Syfte:<br>Syftet med vÄr studie Àr att beskriva och analysera hur en flertjÀnstoperatör pÄ en konsumentmarknad har utvecklat och arbetar med kundlönsamhet.<br><br> Metod:<br>VÄr studie har en kvalitativ ansats och utgÄr frÄn en deduktiv metod. Undersökningen Àr en fallstudie som genomförts med hjÀlp av djupintervjuer med anstÀllda frÄn olika funktioner inom valt fallföretag. <br><br> Teoretiska perspektiv:<br>Vi har i vÄr uppsats anvÀnt oss av teori som grundar sig i CRM och behandlar flera olika omrÄden inom Àmnet kundlönsamhet ur följande teoretiska perspektiv: intÀkter, kostnader, segmentering och organisation. <br><br> Empiri:<br>Com Hem startades under 1980-talet och Àr idag en av Sveriges frÀmsta aktörer pÄ triple-play-marknaden, vilket innebÀr en buntning av produkterna TV, bredband och IP-telefoni. Branschen Àr i en tillvÀxtfas och befinner sig under stÀndig utveckling.

I föreliggande undersökning Àr syftet att studera högstadieelevers upplevelser av Àmnet idrott och hÀlsa. Studien riktar fokus mot hur eleverna upplever att de blir bedömda, hur de faktiskt skulle vilja bli bedömda, vad de upplever vara mÄlet med idrott och hÀlsa samt hur de resonerar kring begreppet idrott. Materialet som ligger till grund för studiens empiri Àr tio stycken halvstrukturerade interjuver med elever som gÄr i Ättonde respektive nionde klass. Studien tar sin teoretiska utgÄngspunkt i Pierre Bourdieus teorier om symboliskt kapital. Med hjÀlp av hans teoretiska verktyg kartlÀggs vad eleverna upplever vara vÀrdefulla kunskaper och förmÄgor i Àmnet samt vilka kunskaper och förmÄgor de sjÀlva anser borde spela in i bedömningen.

I föreliggagande uppsats undersöks hur sprÄksyn lyser igenom undervisningen i svenska som andrasprÄk i tvÄ nya upplÀgg i den kommunala skolan. BÄda skolformerna Àr startgrupper för nyanlÀnda invandrare och kallas vanligtvis för Sfi (svenska för invandrare) och IMSPR (Individuella programmet, sprÄkintroduktion). Den förstnÀmnda Àr för vuxna och den sistnÀmnda för ungdomar. UtifrÄn en diskussion i teoriavsnittet om skillnader mellan grammatikbaserad undervisning och sociolingvistisk undervisning Àr uppsatsens teoretiska utgÄngspunkt att studera hur lÀrarna uppfattar sin egen undervisning. BÄda inriktningarna har en sociolingvistisk prÀgel med funktionell sprÄkundervisning men grammatiska och över huvud taget sprÄksystematiska moment förekommer.

Jag har mÀrkt att mina elever har vissa kunskaper som de inte lÀrt sig under traditionella lÀroformer; i skolan eller nÄgon annanstans. Det kan vara att de har en kÀnsla för hur film eller musik Àr uppbyggd, vad som Àr en snygg bildkomposition, för hur sprÄket talas eller skrivs, eller hur man ska bete sig i olika situationer. Utan att vi Àr medvetna om det verkar vi ha en intuition och magkÀnsla inför vissa företeelser i vÄr vardag. Vad Àr det dÄ för typ av lÀrande som sker nÀr vi inte tÀnker att vi lÀr oss och inte heller alltid vet att vi kan vissa saker? Vad vi har att göra med Àr alltsÄ nÄgon form av omedveten process; ett slags implicit lÀrande.