Vi har i uppsatsen valt att studera hur svenska design och hantverksföretag ser pÄ möjligheterna vad gÀller ursprungslandet som kÀlla för mervÀrdeskapande. Detta i syfte att skapa en ökad förstÄelse för ursprungslandets betydelse för ett företags produkterbjudanden pÄ den internationella arenan. För att uppfylla studiens syfte har vi utformat en huvudfrÄga enligt följande: Hur arbetar svenska design- och hantverks företag nÀr de anvÀnder sig av ursprungslandet i sin internationella marknadsföring? För att besvara forskningens huvudfrÄga har vi arbetat utifrÄn en kvalitativ forskningsansats samt tillÀmpat en flerfallstudie inbegripande fyra svenska hantverksföretag. Uppsatsens teoretiska referensram innefattar en beskrivning av det resursbaserade perspektivet samt omskrivna varumÀrkesstrategier, vidare behandlar kapitlet teorier rörande ?country-of-origin?. OvanstÄende teoretiska block Àr av stor relevans för forskningens Àmne och huvudproblem.

Denna rapport bygger pÄ examensarbetet för Högskoleexamen i Medieteknik vid UmeÄ Universitet. Examensarbetet har utförts med Heja! Event- och SponsringsbyrÄ pÄ uppdrag av Olofsfors AB.Rapporten behandlar hur ett projektarbete genomförs, bÄde teoretiskt sÄ som praktiskt i form av svensk och engelsk litteratur och ett genomfört projekt för Heja!s kund, Olofsfors AB. Syftet med rapporten Àr att visa pÄ hur ett projekts genomförande skiljer sig frÄn de teorier som finns att hÀmta gentemot verkligheten.DÄ det inte finns nÄgon möjlighet till fördjupad information om det genomförda projektet utifrÄn de genomförda delarna har en teoretisk referensram tagits fram. Den teoretiska referensramen behandlar en generell projektmodells upplÀgg och ett projekts organisationsstruktur. Den generella projektmodellen har beskrivits steg för steg samtidigt som specificering av rollernas ansvar i organisationsstrukturen faststÀllts.Olofsfors AB beskrivs utifrÄn historia, nutid och framtid.

Till följd av vÀxthusgasutslÀppen pÄgÄr en klimatförÀndring som successivt vÀrmer upp jorden och pÄverkar klimatet negativt. Energisektorn Àr en av de största kÀllorna till vÀxthusutslÀppen, frÀmst koldioxid genom förbrÀnning av fossila brÀnslen. För att uppnÄ ett hÄllbart energisystem mÄste energifrÄgan integreras i hela samhÀllet, inte minst i den kommunala planeringen. Syftet med uppsatsen Àr att analysera hur olika aktörer i Uppsala planerar, organiserar och implementerar hÄllbar energi, samt vilka brister som uppkommer i planeringscykeln genom att utföra kvalitativa intervjuer med ett urval av de största aktörerna i Uppsala. Analysen sker med hjÀlp av sammanfattade kriterier för en effektiv och hÄllbar energiplanering utifrÄn de teoretiska utgÄngspunkter som beskrivs i teoridelen.

Problem: Företag Àgnar sig Ät ett seriöst hÄllbarhetsarbete, men det finns anledning att tro att detta inte speglas i deras marknadskommunikation. FörÀndringar i marknadskommunikation tenderar att vara konservativa, dÄ företag vÀntar pÄ en indikation frÄn marknaden för ökat intresse av hÄllbara produkter.Syfte: Huvudsyftet med arbetet Àr att undersöka huruvida företag inom ?fast fashion?- och ?fast food?-industrierna som gör ett gediget hÄllbarhetsarbete ocksÄ anvÀnder en marknadskommunikation som Àr ohÄllbar. Som en del av detta arbete kommer en grundlÀggande definition av ohÄllbar marknadskommunikation att konstrueras genom teoristudier.Metod: En kvalitativ undersökning har anvÀnts, dÄ en fallstudie med bildanalys har genomförts, med empirisk data hÀmtad frÄn företagens marknadskommunikation.Teori: Den teoretiska referensramen grundar sig i teorier kring marknadskommunikation, hÄllbarhetsaspekter och konsumtionssamhÀllets konstruktion.Resultat: Det empiriska materialet redovisas genom fallstudieberÀttelse, baserad pÄ bildanalysen av marknadskommunikationsmaterial som utförts och den analysmodell som har konstruerats.Analys: Empiriska data som insamlats har jÀmförts med de teorier som vi anvÀnt oss av i den teoretiska referensramen. Resultaten har analyserats för att hitta övergripande likheter inom företagens marknadskommunikationSlutsats: Företag inom ?fast fashion?- och ?fast food?-industrierna som arbetar seriöst med hÄllbarhetsarbete kan ocksÄ anvÀnda en ohÄllbar marknadskommunikation enligt den definition som har konstruerats..

I Sverige har dagverksamhet för personer med demenssjukdom en relativt kort historik, den första verksamheten för hemmaboende personer startade Är 1971. Dagverksamhet Àr komplex med mÄnga syften och med en stor betydelse för mÄnga mÀnniskor. Det visade sig att den mesta forskningen inom omrÄdet fokuserar pÄ svÄrigheter och problem inom demensvÄrden, pÄ dagverksamheten som anhörigstöd samt pÄ samhÀllsekonomiska aspekter. Syftet med uppsatsen har varit att undersöka personalens uppfattning om vad dagverksamheten hade att erbjuda och vad de ansÄg att verksamheten betydde för besökarna. Som datainsamlingsmetod anvÀndes fokusgruppintervjuer med personal frÄn tvÄ olika dagverksamheter.

Barn- och fritidsprogrammet a?r ett yrkesinriktat gymnasieprogram med mycket la?g etableringsgrad pa? arbetsmarknaden. Syftet med va?rt arbete a?r att analysera elevers val till programmet och vilka tankar de ba?r pa? na?r det ga?ller mo?jligheterna att fa? arbete. Va?ra forskningsfra?gor handlar da?rfo?r om hur eleverna resonerar info?r valet av gymnasieprogram, vilken kunskap de har om arbetsmarknaden vid valtillfa?llet, vilken betydelse de tillma?ter mo?jligheten att fa? arbete efter utbildningen samt vilka fo?rva?ntningar de har pa? tiden efter avslutat gymnasium.

Glasets anvÀndningsomrÄde har ökat och ökar fortfarande idag. Syftet med examensarbetet Àr att utreda om glas kan anvÀndas som stabiliserande skiva i höga bostadshus. Detta görs genom att bestÀmma skjuvhÄllfastheten för glas samt ta fram och testa en lÀmplig infÀstning som kan överföra förekommande skjuvkrafter. Materialet glas Àr i sig en trögflytande vÀtska som har ett linjÀrelastiskt beteende fram till dess att brott sker. Brottet sker snabbt och glaset uppvisar ett sprött beteende.

Det finns faktorer pÄ arbetet som pÄverkar yrkesverksamma till att bli mer eller mindre stressade. Socialt arbete inom socialtjÀnsten prÀglas ofta av en hög arbetsbelastning, höga krav, orealistiska förvÀntningar och i allmÀnhet ett komplext arbete. Det Àr nÄgot som pÄverkar hur den enskilda socialarbetaren upplever stress. Studiens syfte Àr att undersöka risk- och skyddsfaktorer för yrkesrelaterad stress hos socialarbetare samt deras copingstrategier vid stress. Den valda metoden för studien Àr kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fyra socialarbetare inom socialtjÀnsten.

Syfte och frÄgestÀllningar: VÄr studie syftar till att beskriva och analysera socionomers uppfattningar och den roll MI-metoden har för deras arbete med klienter. VÄra frÄgestÀllningar lyder:? Finns det nÄgra aspekter av MI-metoden som socionomerna lyfter fram som viktigare Àn andra? I sÄ fall vilka?? Hur uppger socionomer att de tillÀmpar MI-metoden? ? Hur upplever socionomer MI-metoden som en samtalsmetod?Teoretiska perspektiv: I teorin beskrivs Habermas kommunikativa handlande dÀr bland annat fyra handlingsbegrepp ingÄr samt Blumers teori om symbolisk interaktonism. Dessa tvÄ teoretiska perspektiv har vi som utgÄngspunkt i resultat ? och analyskapitlet.Metod: Studien utgÄr ifrÄn ett abduktivt angreppssÀtt medan undersökningsmetoden utgörs av ett kvalitativt tillvÀgagÄngssÀtt.

Studier av och reflektioner över svensk katastrofjournalistik. Vi har med vÄr undersökning försökt utreda i vilken riktning journalistiken i Sverige har utvecklats mellan tvÄ stora kriser, Estonia (1994) och Tsunamin (2004), mot bakgrund av de olika teoretiska perspektiv som beskrivits ovan..

MÄnga samtidskonstnÀrer arbetar idag aktivt med berÀttelsens struktur, konstverken fungerar som en del i en mer omfattande process som fogar samman det visuella uttrycket med berÀttande och en övergripande dramaturgi.I detta examensarbete försöker jag synliggöra hur ett konstverks berÀttelsestruktur kan urskiljas dels genom att anvÀnda olika teoretiska perspektiv, dÀr jag bland annat försöker svara pÄ frÄgan,vad Àr en berÀttelse? Men Àven undersöka hur en berÀttelses struktur kan urskiljas visuellt, genom mitt gestaltande arbete. I bÄde den teoretiska och gestaltande delen försöker jag visa att en berÀttelse Àr under stÀndig transformation, samt mottagarens roll i skapandet av en berÀttelse.Jag kommer röra mig mellan den strukturalistiska uppdelningen av ?den klassiska berÀttelsen? till en mer poststrukturalistisk utvidgad syn. Jag kommer Àven ha som utgÄngspunkt att berÀttelsen Àr en aktiv deltagare i skapandet av vÄr sociala praktik.Mitt examensarbete har utgÄtt ifrÄn frÄgestÀllningen:Vilka berÀttarstrukturer kan urskiljas i samtidskonstnÀrers konstverk/projekt? Hur arbetar dessa konstnÀrer med berÀttelsens egenskaper och villkor? Hur pÄverkar berÀttarstrukturen i sin tur konstverket/projektet?Till mitt gestaltade arbete bad jag fem personer vÀlja varsin filmscen, denna filmscen ÄterberÀttades sedan muntligt för mig (utan att avslöja vilken film) utifrÄn berÀttelserna gjorde jag teckningar som sedan blev till fem animerade scener.Scenerna presenteras i en följd..

Syftet med denna uppsats Àmnar att beskriva svenska modeföretags internationaliseringsprocess. DÀrför ska vi undersöka och analysera nÀtverkets betydelse, barriÀrers pÄverkan, val av etableringsstrategier och varumÀrkesbyggnad vid internationalisering. För att uppnÄ syftet med vÄr studie har nedanstÄende huvudproblem formulerats: Hur gÄr svenska modeföretag tillvÀga vid etablering och varumÀrkesbyggnad pÄ den internationella marknaden? Uppsatsens teoretiska utgÄngspunkt innefattar svenska modeföretags etablering pÄ den internationella marknaden vilket berör internationaliseringsprocessen, nÀtverksperspektiv, barriÀrer, etableringsstrategier samt varumÀrkesbyggnad. Studien utgÄr frÄn en kvalitativ forskningsmetod med en deduktiv ansats dÀr fyra fallstudier har tillÀmpats.

Syftet med studien Àr att undersöka det sociala arbetet som syftar till att förebygga hedersrelaterat vÄld och förtryck i Malmö. Studien har en kvalitativ ansats som innefattar semistrukturerade intervjuer med sammanlagt sex respondenter. Respondenterna representerar fyra organisationer som pÄ olika sÀtt arbetar förebyggande mot hedersrelaterat vÄld och förtryck. För att analysera vÄrt resultat har vi anvÀnt oss av tidigare forskning i Àmnet och olika teoretiska förklaringsmodeller. De teoretiska förklaringsmodellerna syftar till att tolka hedersrelaterat vÄld och förtryck, bÄde dess orsaker och uttryck.

Ungdomsbegreppet fÄr olika innebörd beroende pÄ vem som anvÀnder det och i vilken situation det anvÀnds. DÄ vi anser att sprÄket bestÀmmer hur vi tÀnker om olika fenomen anser vi att det Àr viktigt att reda ut hur det inom socialt arbete talas om de ungdomar de arbetar med.Det ursprungliga syftet med studien var att redogöra för de innebörder av ungdomsbegreppet som lyfts fram i utvecklingspsykologiska och sociologiska verk samt vilken relevans det har för det sociala arbetet med ungdomar. Ytterligare ett syfte har under studiens gÄng utkristalliserats, att urskilja de centrala teman som Äterfinns i diskursen kring ungdomar i artiklarna frÄn det sociala arbetets fÀlt.VÄra teoretiska utgÄngspunkter tas i de biologiska, utvecklingspsykologiska och sociala definitioner av ungdomsbegreppet som vi skapat utifrÄn tidigare forskning. De biologiska definitionerna utgörs av den fysiska utveckling som sker under puberteten. De utvecklingspsykologiska definitionerna utgörs av de utvecklingsfaser adolescenten genomgÄr.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med den hÀr studien Àr att undersöka hur idrottslÀrares syn pÄ kunskap i Àmnet idrott och hÀlsa pÄverkar deras arbete med ÄtgÀrdsprogram i Ärskurserna F-6?FrÄgestÀllningarHur kan olika riktlinjer för arbetet med upprÀttandet och uppföljningen av ett ÄtgÀrdsprogram inom Àmnet idrott och hÀlsa variera pÄ olika skolor?Vilka bakomliggande resonemang och idéer om synen pÄ kunskap i Àmnet idrott och hÀlsa kan ligga till grund för motivet till varför ÄtgÀrdsprogram inte upprÀttas?MetodUndersökningen bygger pÄ kvalitativa intervjuer med fyra lÀrare inom Àmnet idrott och hÀlsa om deras syn pÄ Àmnet, samt hur de arbetar med ÄtgÀrdsprogram inom Àmnet idrott och hÀlsa. Förutom muntliga intervjuer genomfördes dessutom intervjuer via mail.ResultatFÄ lÀrare inom Àmnet idrott och hÀlsa arbetar med upprÀttandet av ÄtgÀrdsprogram. Den syn pÄ kunskap som lÀraren i Àmnet idrott och hÀlsa har pÄ sitt Àmne Àr en bidragande faktor till varför/varför inte ett ÄtgÀrdsprogram upprÀttas.SlutsatsSom tidigare forskning visar, prioriteras frÀmst teoretiska Àmnen nÀr det kommer till upprÀttande av ÄtgÀrdsprogram inom grundskolan. Detta kan bero pÄ att synen pÄ kunskap i Àmnet idrott och hÀlsa inte anses vara av samma vikt som övriga teoretiska Àmnen.