Lateralitet finns bÄde hos hÀstar och mÀnniskor, hos mÀnniskor Àr det hÀntheten man avser, att man har bÀttre motorik i höger- eller vÀnsterhanden och det Àr Àven den handen man vÀljer att skriva med. Hos hÀsten identifierar man det lÀttast genom att det Àr lÀttare att böja hÀsten i hals och bÄl Ät det ena hÄllet, den sidan kallar man den svaga sidan, medan den starkare Àr den sida som ryttaren upplever som stelast. Det finns mycket forskning kring hÀstens lateralitet, men ett flertal metoder har anvÀnts. Forskningen Àr spretig, liksom de resultat som framkommit. En del menar att oliksidigheten Àr inlÀrd, andra att den Àr medfödd och förstÀrks i och med att hÀsten vÀxer.

Skolan skall enligt Skolverkets kursplaner strÀva efter att utveckla elevers fysiska, psykiska och sociala förmÄga samt inspirera till en aktiv fritid. Det Àr en viktig utgÄngspunkt eftersom forskning visat att inaktivitet i barn och ungdomsÄren till stor del pÄverkar hur fysiskt aktiv man blir som vuxen, vilket för med sig sÄvÀl fysiologiska som psykologiska effekter. Ett problem Àr att idrottsÀmnet aldrig har haft sÄ lite undervisningstid som nu i och med att skolans styrdokument Lpo94 började gÀlla. Den minskade tiden för idrottsundervisning kan tyckas mÀrklig, nÀr man idag ser en allt större ökning av kroniska sjukdomar hos yngre. För att frÀmja barns rörelsebehov startades Bunkefloprojektet vilket utvecklades till Bunkeflomodellen som flertalet skolor runt om i Sverige tillÀgnat sig.

Skolan skall enligt Skolverkets kursplaner strÀva efter att utveckla elevers fysiska, psykiska och sociala förmÄga samt inspirera till en aktiv fritid. Det Àr en viktig utgÄngspunkt eftersom forskning visat att inaktivitet i barn och ungdomsÄren till stor del pÄverkar hur fysiskt aktiv man blir som vuxen, vilket för med sig sÄvÀl fysiologiska som psykologiska effekter. Ett problem Àr att idrottsÀmnet aldrig har haft sÄ lite undervisningstid som nu i och med att skolans styrdokument Lpo94 började gÀlla. Den minskade tiden för idrottsundervisning kan tyckas mÀrklig, nÀr man idag ser en allt större ökning av kroniska sjukdomar hos yngre. För att frÀmja barns rörelsebehov startades Bunkefloprojektet vilket utvecklades till Bunkeflomodellen som flertalet skolor runt om i Sverige tillÀgnat sig.

?r 2018 reformerades svensk sexualbrottslagstiftning och samtyckeslagen inf?rs. Brottet v?ldt?kt i brottsbalken 6 kap. 1 ? st?ller inte l?ngre krav p? att det f?rekommit hot och/eller v?ld f?r att det ska ses som en v?ldt?kt, ist?llet ?r det tillr?ckligt att motparten inte deltog frivilligt.

Bakgrund Idag spenderar barn mycket tid inomhus eller pÄ schemalagda aktiviteter. I och med barns rÀttighet till ett hÀlsosamt liv har förskolan i uppgift att se till att barn fÄr vara ute och dÀr ocksÄ fÄ en positiv upplevelse av utomhusmiljön sÄ att barnen som vuxna fÄr en bra relation till naturen.Teori Studien utgÄr frÄn teorier som ÄskÄdliggör positiva effekter av utomhusvistelse för barn. Lek i utomhusmiljö bidrar i hög grad till att utveckla motoriska och kognitiva fÀrdigheter och vÀdervÀxlingar berikar barnens stimulans av olika sinnen. Teorier visar Àven att vatten Àr en stor kÀlla till inspiration och experimentslust.Syfte Syftet Àr att undersöka hur tre förskolor i Stockholm anvÀnder sin förskolegÄrd i nederbörd samt att studera hur redskap pÄ gÄrden Àr utformade för att kunna anvÀndas i nederbörd pÄ hösten. Meningen Àr att studien ska ge inspiration till andra förskolor att se möjligheter i dagar med nederbörd.Metod Arbetet utgÄr frÄn observationer pÄ förskolor samt kvalitativa interjuver med en pedagog frÄn varje förskola.Resultat Resultatet visar att redskap finns pÄ alla gÄrdar men att de överlag inte Àr utformade speciellt för lek i nederbörd.

I dagens samhÀlle Àr vi mÀnniskor dagligen i kontakt med IT. De senaste Ären har informationstekniken stÀndigt utvecklas vilket har gjort att vi har fÄtt nya möjligheter att till exempel kommunicera och lÀra. Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur lÀrarna upplever att Arne Tragetons metod Att skriva sig till lÀsning pÄverkar elevers lÀs- och skrivutveckling, samt hur metoden anvÀnds i praktiken. Dessutom vill vi undersöka hur informations- och kommunikationsteknik bidrar till ett tidsenligt lÀrande. För att uppnÄ vÄrt syfte formulerade vi tre frÄgestÀllningar som handlade om hur lÀrarna upplever hur metoden Att skriva sig till lÀsning pÄverkar elevers lÀs-och skrivutveckling, hur lÀrarna upplever att digitala verktyg bidrar till elevers lÀrande samt hur metoden fungerar i praktiken.

Bakgrund Premenstruellt dysforiskt syndrom (PMDS) drabbar 3-8% av alla menstruerande kvinnor. Syndromet kan orsaka fysiska och psykiska symtom. Exempel p? psykiska symtom ?r hum?rsv?ngningar, ?ngest, nedst?mdhet, sj?lvmordstankar, koncentrationssv?righeter, tr?tthet samt minskat intresse f?r dagliga aktiviteter. Symtomen uppst?r i menstruationscykelns lutealfas, som p?g?r i ungef?r 14 dagar, f?r att avta eller f?rsvinna helt under menstruationscykelns follikelfas. V?lbefinnande anses inom aktivitetsvetenskapen ha starka kopplingar till begreppen aktivitetsengagemang och aktivitetserfarenhet, och det finns en stor kunskapslucka om hur PMDS samspelar med dessa begrepp. Syfte Studiens syfte var att utforska hur personer med PMDS upplever v?lbefinnande, aktivitetsengagemang och aktivitetserfarenhet vid PMDS j?mf?rt med symtomfri period. Metod Kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats genomf?rdes.

Syfte och frĂ„gestĂ€llningarSyftet med studien Ă€r att undersöka vilket lĂ€rande som sker pĂ„ lektionerna i idrott och hĂ€lsa samt hur lĂ€raren gör sin bedömning, ur genusperspektivet.Hur ser elever och lĂ€rare pĂ„ lĂ€rande, betygsĂ€ttning och bedömning i idrott och hĂ€lsa?Hur ser elever och lĂ€rare pĂ„ genus inom idrott och hĂ€lsa? MetodIntervju anvĂ€ndes som metod för att besvara frĂ„gestĂ€llningarna. Tre lĂ€rare, tvĂ„ mĂ€n och en kvinna, som undervisar i idrott och hĂ€lsa intervjuades individuellt. Åtta elever, fyra flickor och fyra pojkar, intervjuades i gruppintervjuer. Det genomfördes tvĂ„ gruppintervjuer, med tvĂ„ flickor och tvĂ„ pojkar i vardera.

NackbesvÀr Àr ett samhÀllsproblem bÄde gÀllande vÀlmÄende och indirekt en kostnad för samhÀllet. GÀllande ett Ärs incidens av nackrelaterade besvÀr har Skandinavien högre medelvÀrden Àn övriga lÀnder i Europa och fler kvinnor Àn mÀn drabbas. Vid screening av nackbesvÀr med en multidimensionell inriktning baserad pÄ en biopsykosocial modell finner man grupper med bristande motorisk kontroll. En av dessa grupper har felaktigt motoriska kontroll mönster exempelvis pÄ ett sÄdant Àr en framÄtskjuten huvudhÄllning. Syftet med studien var att undersöka effekterna av motorisk inlÀrning vid dysfunktionell postural hÄllning hos personer med lÄngvariga nackbesvÀr.

De finmotoriska förmÄgorna Àr oerhört viktiga vad det gÀller den mÀnskliga lÀs- och skrivförmÄgan, dÄ handen behöver vara trÀnad för att göra smÄ rörelser och ögonen ska kunna följa dessa rörelser. Barn som har svÄrigheter med de finmotoriska förmÄgorna blir beroende av andra, dÄ de kan fÄ svÄrt att klara av vardagliga bestyr sÄ som att klÀ pÄ sig sjÀlva och anvÀnda bestick. NÄgot som försvÄrar arbetet med de finmotoriska förmÄgorna utomhus Àr att barn anvÀnder vantar stora delar av Äret och att tillgÄng till materiel som utmanar handrörelser plockas fram mer sÀllan under vinterhalvÄret pÄ grund av kylan. Detta gör att barn inom I ur och skur-förskolor som oftast Àr ute fÄr mindre trÀning av de finmotoriska förmÄgorna under kalla Ärstider. Vi har jÀmfört I ur och skur-förskolor med förskolor utan den inriktningen, vad det gÀller arbetet med de finmotoriska förmÄgorna.

MĂ„nga barn har svĂ„rt att tillĂ€gna sig ett korrekt uttal och de kan uppvisa olika typer av uttalssvĂ„righeter. Termen verbal dyspraxi anvĂ€nds dĂ„ uttalssvĂ„righeterna Ă€r neurologiskt orsakade och den motoriska planeringen och/eller programmeringen av talets rörelsesekvenser Ă€r nedsatt. I tidigare forskning har behandlingsmetoden Dynamic Temporal and Tactile Cueing (DTTC) lett till förbĂ€ttring av uttalet hos barn i 5-8 Ă„rs Ă„lder med verbal dyspraxi pĂ„ stimuli (ord/meningar) som de har trĂ€nat pĂ„. Huvudsyftet i följande studie var att undersöka huruvida behandlingen har effekt pĂ„ uttalet hos Ă€ldre barn med komplexa uttalssvĂ„righeter inklusive verbal dyspraxi dĂ„ behandlingen genomförs 20- 30 minuter, 3 dagar i veckan i 4 veckor. Åtta skolbarn (8-13 Ă„r) med nĂ€mnda svĂ„righeter samt eventuell komorbiditet ingick i studien.

VÄr nyfikenhet och vÄrt intresse har styrt vÄrt val av Àmne. Vi upplever att skolor i allmÀnhet har valt att prioritera bort dans. Vi ser pÄ dans som en bra/viktig metod sÄvÀl för inlÀrning som ocksÄ trÀning av det fysiska, sociala och kulturella samt vill ta reda pÄ hur man ser pÄ dans ute i verksamheterna. Enligt lÀroplaner och kursplaner ska dans finnas med som ett naturligt inslag. NÄr skolan upp till mÄlen? Vi vill ur tvÄ perspektiv, elever respektive lÀrare, ta reda pÄ deras uppfattning om dansens förekomst i skolan, deras instÀllning till dans och hur de ser pÄ dansens roll och funktion.

Bakgrund: Stroke Àr en folksjukdom som leder till bÄde motoriska och kognitiva funktionsnedsÀttningar som pÄverkar aktivitetsförmÄgan hos den drabbade individen. Arbetsterapeuten kan bidra till att klienten kan förbÀttra sin kapacitet till aktivitetsförmÄga genom ÄtertrÀnade och kompensatoriska ÄtgÀrder. Tre ÄtgÀrdsmodeller som tillÀmpas i praxis Àr Bobathmodellen, den Uppgiftsorienterade modellen samt CI-terapi. Kunskapen om i vilken utstrÀckning dessa anvÀnds i praxis Àr dock bristfÀllig. Syfte: Syftet med denna studie Àr att kartlÀgga tre arbetsterapeutiska ÄtgÀrdsmodeller som tillÀmpas inom slutenvÄrden för individer med nedsatt hand- och armfunktion efter stroke.

Det övergripande syftet med denna studie var att öka kunskapen om hur smÄ barn med Cerebral Pares (CP) deltar, kommunicerar och interagerar med sina vardagliga samtalspartners pÄ förskolan. I studien deltog tvÄ smÄ pojkar (2;4 och 4;3 Är) med grav CP (GMFCS 5) med lite/inget talat sprÄk. De filmades pÄ förskolan i olika vardagliga aktiviteter tillsammans med de andra barnen och personalen. Vid analysen studerades pojkarnas samlade kommunikativa resurser och Äterkommande mönster i samtalen pÄ ett detaljerat plan med hjÀlp av Conversation Analysis (CA). Analysen visade att samtalspartnern hade en viktig roll för att underlÀtta i samtalet genom att tolka och tillskriva pojkarnas bidrag betydelse.

Bakgrund: I Sverige har cirka 95000 mÀnniskor nÄgon form av autismspektrumtillstÄnd. AutismspektrumtillstÄnd Àr en kognitiv funktionsnedsÀttning dÀr problem som kommunikation, sociala samspel och förestÀllningsförmÄga kan uppstÄ. Djur i vÄrden pÄverkar positivt pÄ mÀnniskans hÀlsa. Djurunderstödda interventioner Àr aktiviteter eller terapiformer som sjuksköterskan kan anvÀnda vid omvÄrdnad av barn med autismspektrumtillstÄnd. Syfte: Att beskriva hur sÀllskapsdjur pÄverkar samt upplevs pÄverka barn med autismspektrumtillstÄnd.