Den här uppsatsen är en fallstudie inom ämnet Inkongruent marknadsföring, där ett reklambyråperspektiv har antagits. Begreppet Inkongruent marknadsföring är en term som brukar användas för att beskriva oväntade former av marknadsföring som även kan uppfattas som annorlunda, något som inte överensstämmer med konsumenters förväntningar. Syftet med studien var att undersöka hur Inkongruent marknadsföring, med oväntade ?kändisar? i tv-reklam som fokus, kan stärka ett företags varumärke.Det som studien ämnar svara på är vad reklambyråer anser om Inkongruent marknadsföring med oväntade kändisar i tv-reklamer, hur samarbetet mellan dess kunder går till gällande hur de ska utforma tv-reklamen, hur de förhåller sig till konsumenters förväntningar/associationer om ett varumärke och passform mellan kändis och produkt, samt reklambyråers uppfattning om hur ett varumärke kan stärkas med hjälp av Inkongruent tv-reklam. Baserat på våra forskningsfrågor och uppsatsens syfte har undersökningsmetoden för detta arbete varit av kvalitativ karaktär.

Bakgrund ? Att anva?nda sig av celebriteter i marknadsfo?rningssyfte har pa? den senaste tiden blivit en allt vanligare fo?reteelse bland fo?retagen i dagens samha?lle. Dettafenomen har fa?tt namnet celebrity endorsements och fo?rekommer frekvent o?ver hela va?rlden. Ma?nga fo?retag anva?nder sig av denna marknadsfo?ringsstrategi da? den har visats bryta igenom dagens mediebrus och fa?nga konsumenternas uppma?rksamhet.

Examensarbetets syfte är att validera ett situationsbaserat ledarskapstest (TKB) med två valida personlighetstest. I studien deltog 58 studenter vid Luleå tekniska universitet, 42 kvinnor och 16 män. TKB-testet jämfördes med Gordons test del A samt med NEO PI-R.Korrelationsberäkningar gjordes mot de två personlighetstesten. Resultaten visar på ett flertal relevanta samband med de två personlighetstesten. Ett Inkongruent samband upptäcktes och antas ha uppkommit till följd av bland annat normgruppens påverkan.

Examensarbetets syfte är att validera ett situationsbaserat ledarskapstest (TKB) med två valida personlighetstest. I studien deltog 58 studenter vid Luleå tekniska universitet, 42 kvinnor och 16 män. TKB-testet jämfördes med Gordons test del A samt med NEO PI-R.Korrelationsberäkningar gjordes mot de två personlighetstesten. Resultaten visar på ett flertal relevanta samband med de två personlighetstesten. Ett Inkongruent samband upptäcktes och antas ha uppkommit till följd av bland annat normgruppens påverkan.

Följande studie är ett bidrag till forskningen inom strategisk kommunikation och varumäkeskommunikation. Huvudsyftet med studien är att klargöra och finna svar på huruvida varumärkena Audi, BMW och Mercedes-Benz lyckas vara särpräglade i sin kommunikation. Studien ämnar även klargöra var de särpräglade dragen gör sig synliga. Genom att studera varumärkenas homogenitet, och Inkongruenta inslag, inom de två dimensionerna; retorik och grafik avser resultatet ge svar på varumärkenas koncept och således tydliggöra de särpräglade dragen i kommunikationen.Önskan med studien är att ge mottagaren en vidare inblick och förståelse för varumärkesskapande och varumärkeskommunikation i en snäv konkurrenssituation. Målet är att besvara de två frågeställningar som studien vilar pa?, följaktligen: 1) Hur skiljer sig Audi, BMW och Mercedes-Benz varumärkeskommunikation åt utifra?n inkongruens och homogenitet? 2)    Lyckas    varumärkena    vara    särpräglade    trots    den    påtagliga    konkurrensen? Studien utgår huvudsakligen från tre teoretiska ramverk; 1) Teorier kring Inkongruent varumärkeskommunikation,    2)    teorier    om    det    traditionella    perspektivet    inom varumärkeskommunikation, 3) teorier om de tre dimensionerna inom studerandet av varumärken.

Det finns olika metoder som kan användas för att komma ihåg instuderat material. Det har visats att resultatet på ett minnestest förbättras avsevärt om man under inlärning har testats på instuderat material, jämfört med att enbart ha studerat materialet utan testning, detta kallas testeffekten. Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur viktigt svarsformatet är för testeffekten där 38 försöksdeltagare fick studera 48 ordpar för att sedan bli testade vid två olika tillfällen (efter 5 minuter respektive 1 vecka). Svarsformatet manipulerades vid både inlärning (covert/overt) och slutlig testning, enligt teorin om transfer-appropriate processing (kongruent/Inkongruent). Resultatet visade en signifikant huvudeffekt av svarsformat, sådan att overt framplockning ledde till bättre minnesprestation än covert framplockning.

To be seen is essential. Presently, the marketing of different well-known brands within the same product category is done with little variation. To marketing professionals, this creates an opportunity to market products in an unexpected way. The use of incongruent market communication and by creating a discrepancy between a well-known brand?s advertisement and brand scheme, which is already established in customers? minds, is one way to be different.

Utgångspunkten för rapporten är två snarlika teorier om hur begrepp är strukturerade; The Dual Theory och teorin om psykologisk essentialism. Teorierna säger att en egenskap som är definierande (eller åtminstone väldigt central) för ett begrepp har högre kausal status, alternativt, är perceptuellt identifierbar i en mindre grad, än en egenskap som endast är karakäristiskt för begreppet. En allmänt vedertagen uppfattning är att det är lättare att lära sig kunskaper och färdigheter som stämmer överens med de tidigare erfarenheter man har, än sånt som strider mot de erfarenheter man har sedan tidigare.I enlighet med detta antas i denna rapport att om teorierna stämmer så bör det vara lättare att lära sig skilja positiva instanser från negativa instanser av ett nytt (artificiellt) begrepp när begreppets struktur är förenligt (kongruent) med The Dual Theory och teorin om psykologisk essentialism, jämfört med när begreppets struktur är oförenligt (Inkongruent) med teorierna. Två experiment med syfte att testa denna hypotes utfördes. Det första experimentet gav inga signifikanta resultat, vilket förklaras med inverkan av en störande variabel.

Det senaste decenniet har konkurrensen på arbetsmarknaden ökat ochefterfrågan på talanger blivit allt vanligare. Arbetet med att attrahera, rekrytera, utveckla och behålla sina medarbetare har därför fått stort fokus bland företag och kan bland annat göras genom Talent Management-processen. Employer Branding(EB) är en vanlig strategi inom detta som innebär att som företag attrahera talanger genom ett starkt varumärke. Även arbetstagare lägger större fokus på att marknadsföra sig själva genom bland annat Self Marketing (SM). Oundvikligen bygger både arbetsgivare och arbetstagare upp förväntningar om vad dessa kan bidra med till motsvarande part och frågan är hur dessa förväntningar infrias?Syftet med denna uppsats är att visa hur förväntningarna mellan arbetsgivare och arbetstagare som är berörda av Talent Management kan se ut och hur dessa förväntningar påverkar relationen mellan parterna.I syfte att svara på vår frågeställning har vi valt att genomföra en kvalitativ studie med en deduktiv ansats.