Syftet med följande studie är att kartlägga och analysera Malmöungdomars vägar genom utbildningssystemet. Undersökningen består av två delar. Dels en kvantitativ del där vi kartlade elevsammansättningen på samtliga gymnasieskolor i Malmö med avseende på variablerna inkomst, utbildning och stadsdel. Dels en kvalitativ del där vi genomförde intervjuer med personer inom skolväsendet i Malmö. Studien visar på att genomsnittselevens inkomst- och utbildningsbakgrund skiljer sig vitt åt på gymnasieskolorna i Malmö.

Syftet med denna uppsats är att utreda vilka faktorer som påverkar de svenska småhuspriserna, och i så fall hur och i vilken utsträckning. Med stöd av tidigare studier som enhetlig pekar ut bolåneräntan och disponibel inkomst som de faktorer vilka har tydligast inverkan på fastighetspriserna i Sverige, utökas de förklarande variablerna i denna studie med hjälp av en stock-flow modell. Tidsseriedata från 1993-2013 behandlas för enhetsrötter och kointegration för att skattas i en regressionsanalys i form en "Error Correction Model", med avsikten att utreda både ett kort- och långsiktigt samband. Resultatet bekräftar reporäntan och disponibel inkomst som två viktiga faktorer för att förklara det långsiktiga sambandet med priserna på småhus i Sverige, tillsammans med ytterligare faktorer såsom BNP, hushållens skuldsättning och arbetslösheten. På kort sikt är dels den historiska utvecklingen av huspriserna en nyckelfaktor, men faktorer som disponibel inkomst, ränta, BNP och hushållens skuldsättning är också viktiga krafter för att förklara småhuspriserna.

Syftet med studien var att undersöka om det finns något samband mellan äldres socioekonomiska position och det goda åldrandet i form av livstillfredsställelse, välbefinnande, livskvalitet samt känsla av sammanhang. Jag studerade även hur ovanstående samband såg ut när män och kvinnor analyserades separat, respektive när man använde olika mått på socioekonomisk position. De mått på socioekonomisk position som användes var inkomst, kontantmarginal, socialklass och utbildning. En kvantitativ metod användes och materialet var SWEOLD från 1992. Urvalet var ett riksrepresentativt slumpmässigt urval, och antal medverkande var 537 personer i åldern 77-99 år.

I uppsatsen undersöks hur kvoten mellan den disponibla inkomsten vid ett års föräldraledighet och ett års förvärvsarbete förändrats över tid. Genom att skatta en inkomstkvot på data för 1992-2008 kan det konstateras att det finns signifikanta skillnader i kvoten inom olika inkomstgrupper i samhället. De flesta reformer inom föräldraförsäkringen och skattesystemet har påverkat låg- och höginkomsttagares ekonomiska situation vid föräldraledighet, medan medelinkomsttagare förblivit relativt opåverkade av reformerna. Låginkomsttagarnas inkomstkvot har ökat till följd av höjd minimiersättning medan höginkomsttagarnas kvot har sjunkit successivt fram till 2004 till stor del på grund av förvärvsinkomst över inkomsttaket. Jobbskatteavdraget påverkade alla inkomstkvoter i samma fallande riktning år 2008..

Den här uppsatsen är skriven på uppdrag av GrenseTjänsten Morukulien, vilken är en organisation som hjälper personer, företag och andra organisationer som har ärenden i både Sverige och Norge.Syftet med uppsatsen är att jämföra levnadskostnaderna för en tvåbarnsfamilj i Arvika- och Kongsvinger Kommun. Detta görs genom att se vilken familj som har störst köpkraft. Med köpkraft menas hur mycket man kan konsumera för sin disponibla Inkomst.Levnadskostnaderna jämförs för en genomsnittlig tvåbarnsfamilj. Undersökningen bygger på att alla kostnader läggs i boendelandet. Vidare utgås det ifrån att båda familjerna har samma konsumtionsbeteende som en genomsnittlig svensk tvåbarnsfamilj med jämförbar Inkomst.

Den svenska arbetsmarknaden är som många vet könssegregerad, kvinnor och män arbetar inte bara inom olika arbetsområden utan det finns även skillnader i arbetstid och uttag av föräldraledighet. Jag har därför valt att undersöka om och hur att få barn har betydelse för individens arbetsförhållanden. De arbetsförhållanden som undersöks är om arbetet innehåller mycket arbetsresor, obekväma arbetstider och/eller övertid. Jag undersöker också om barn har betydelse för den upplevda inkomsten. Faktorer som arbetsresor, obekväm arbetstid samt övertid är sammanfattade i en indikator av faktorer som är svåra att kombinera med barn.

I de flesta I-länder är sjukvårdssystemen uppbyggda så att de på ett eller annat sätt ska kunna hjälpa alla medborgare, oavsett Inkomst. Sjukförsäkringar finns för att kostsamma sjukvårdsbehandlingar ska kunna bli tillgängliga för fler människor och till rimliga kostnader. Inkomsttransfereringar mellan försäkringstagarna gör detta möjligt. U-landssituationen är i de flesta fall den omvända, eftersom individernas inkomst avgör om de kan finansiera sjukvård eller en sjukförsäkring.Denna uppsats är en litteraturstudie av sjukförsäkringssituationen i Indien. Framför allt studeras låginkomsttagarnas och de fattigas situation och olika valmöjligheter beträffande finansiering av sjukvård.Studien visar att det i U-länder, som Indien, är svårt att öka incitamenten för att köpa en sjukförsäkring för de allra fattigaste på grund av att eventuellt tillgängligt kapital i första hand måste gå till väsentliga ting som mat.

Enligt teorin för den så kallade miljökuznetskurvan är samband mellan inkomst per person och mängden föroreningar till en början positiv. Efter att inkomsten per person nått en viss nivå minskar istället föroreningsnivån med ökad inkomst per person. En tänkbar orsak är att individerna efterfrågar en bättre miljö när inkomsten ökar. Enligt politiska modeller, till exempel medianväljarmodellen, är det inte medelinkomsten som är relevant för politiska beslut utan snarare medianinkomsten. Denna studie testar en medianväljarmodell på svaveldioxidmängden i luften genom att ta hänsyn till inkomstfördelningen som mäts med ginikoefficienten.

SyfteSyftet med denna studie var att undersöka samband mellan utbildning, civilstånd och inkomst gentemot upplevd fysisk och psykisk hälsa.MetodUndersökningen är en kvantitativ enkätstudie där totalt 525 individer ingick framförallt från Lidingö, Täby, Haninge, Östermalm och Solna. Åldern på individerna varierade mellan 37 och 89 år och medelåldern var 70,3 år (± 6,6), där cirka en tredjedel var män och två tredjedelar kvinnor. Samtliga har fått besvara frågor med fasta svarsalternativ kring deras upplevda fysiska (kroppslig) samt psykiska (själslig) hälsa och faktorerna inkomst, civilstånd samt utbildningsnivå. Därefter analyserades resultaten för att finna eventuella samvariationer mellan den upplevda hälsan och de specifika faktorerna. Samtliga deltagare har själva ansökt om att få vara med i ett projekt kring hälsa i Gymnastik- och idrottshögskolans regi.ResultatSignifikanta samvariationer fanns mellan upplevd fysisk och psykisk hälsa samt civilstånd där hög hälsa korrelerade med att leva i ett förhållande.

The aim of this study was to examine if transformational leadership, transactional leadership, gender, educational level, income and age predict work motivation, referring to Herzberg?s motivation-hygiene theory. According to past research the factors above increase work motivation. The study was brought about with a survey based on the Multi Factor Leadership Questionnaire (MLQ-5X), Herzberg?s motivation-hygiene theory and demographic items.

Målen med svensk klimatpolitik är att minska det svenska oljeberoendet och koldioxidutsläppen. Då privatbilismen står för en stor del av Sveriges oljeanvändande har en ökning av andelen miljöbilar i fordonsparken därför blivit ett viktigt inslag, vilket har lagt grunden till en gynnsam försäljning av miljöbilar. I denna uppsats undersöktes miljöbilsförsäljningens utveckling månadsvis tidsperioden oktober 2004 till april 2007. För att analysera miljöbilsförsäljningen skapades en jämviktsmodell som sedan testades empiriskt genom ekonometriska körningar. Modellen förklarade 89% av andelen sålda miljöbilar per månad och variablerna inkomst, modellutbud, drivmedelspris och subventionen av miljöbil på 10.000 kronor som infördes i april 2007 visade sig vara starkt korrelerade med andelen miljöbilar.

Målen med svensk klimatpolitik är att minska det svenska oljeberoendet och koldioxidutsläppen. Då privatbilismen står för en stor del av Sveriges oljeanvändande har en ökning av andelen miljöbilar i fordonsparken därför blivit ett viktigt inslag, vilket har lagt grunden till en gynnsam försäljning av miljöbilar. I denna uppsats undersöktes miljöbilsförsäljningens utveckling månadsvis tidsperioden oktober 2004 till april 2007. För att analysera miljöbilsförsäljningen skapades en jämviktsmodell som sedan testades empiriskt genom ekonometriska körningar. Modellen förklarade 89% av andelen sålda miljöbilar per månad och variablerna inkomst, modellutbud, drivmedelspris och subventionen av miljöbil på 10.000 kronor som infördes i april 2007 visade sig vara starkt korrelerade med andelen miljöbilar.

Syftet med denna kvantitativa studie var att undersöka om omfattningen av uttaget av föräldraledigheten samvarierar med graden av jämställdhet föräldrar emellan. En enkätstudie mätte föräldraledighetens omfattning, uppdelningen av barnomsorg och hushållsarbete, attityder till föräldraarbete samt äktenskapstillfredställelse. Studien genomfördes på en förskola samt över Internet, med totalt 139 deltagare. Kön och inkomst påverkade hur mycket föräldraledighet som togs ut genom att en hög inkomst korrelerade med färre uttagna föräldraledighetsdagar samt att kvinnor tar ut ett större antal dagar jämfört med männen. Resultatet visade att det inte fanns något signifikant samband mellan omfattningen av föräldraledigheten och attityd till en jämställd fördelning av föräldraarbete eller den faktiska fördelningen av föräldraarbete och hushållssysslor.

All inkomst från uthyrning av privatbostad skall beskattas som inkomst av kapital med 30 procent, vilket regleras i inkomstskattelagens 42:a kapitel 30§. Inkomstskattelagen ger också, bland annat, möjligheten till att göra ett schablonavdrag på hyresinkomsten på vilket man inte behöver betala skatt. Uppsatsen undersöker hur detta schablonavdrag är tänkt att påverka och hur det har påverkat bostadsutbudet i Sverige. Detta genom att se på hur lagen har utvecklats sedan den instiftades 1990, då inkomst från uthyrning av privatbostad gick från att vara helt skattefri till skattebelagd med 30 procent med undantag av det dåvarande schablonavdraget på 4000 kronor. Sedan skattereformen 1990 har utvecklingen gått tillbaka mot en allt mer skattebefriad hyresinkomst för privatpersoner och schablonavdraget ligger idag på 18000 kronor.

Dagens samhälle är väldigt geografiskt utspritt, där bilen har en stor betydelse för människors höga tillgänglighet till olika utbudspunkter. Ekonomiska styrmedel har en tendens att minska den fria tillgången, framförallt för personer med begränsad möjlighet att öka sina transportkostnader. Särskilt är det människor med lägre inkomst som anses bli den grupp som får dra ner på sitt resande med bil. Ett alternativt transportmedel är kollektivtrafiken, men transportmedlet anses ha brister, där man kan få svårigheter att få ihop vardagslivet, både tids- och rumsligt. Svårigheten med att få ihop vardagslivet på detta sätt, tvingas människor dra ner på sitt deltagande i samhället.Uppsatsens syfte är att undersöka om och hur införandet av trängselskatten i Göteborg, som inte föregicks av testperiod eller folkomröstning, har påverkat människor med olika inkomstnivåer, både deras inställning till skatten och resvanor.