Denna uppsats unders?ker DRT-tj?nsten Teletaxi i Odense, Danmark f?r att se hur tj?nsten f?rh?ller sig till h?llbar mobilitet och socialt h?llbar tillg?nglighet. Vidare syftar studien till att unders?ka hur resm?nster hos de boende i omr?den med Teletaxi f?r?ndrats sedan implementeringen av tj?nsten. F? studier har gjorts om DRT-tj?nster i icke-urbana omr?den och de som gjorts utg?r ofta fr?n ett ekonomiskt eller milj?relaterat perspektiv, d?r de sociala aspekterna g?llande h?llbarhet inte tas i ?tanke.

Syfte: Syftet med denna studie var att presentera och diskutera några pedagogers vision om ?En förskola för alla?. Vad begreppet ?En förskola för alla? innebar för pedagogerna och hur de arbetade med verkställandet av en förskola där alla barn är välkomna? Jag har dessutom studerat pedagogernas beskrivningar av deras arbete med integrering. För att komma fram till ett resultat har en kvalitativ metod med strukturerade intervjuer som redskap använts.

The basic principle of the integrated school according to the Salamanca Declaration is that all children, whenever possible, should be taught together, regardless of any difficulties or diversity. It has been shown that students with neuropsychiatric disorders are having much more difficulties to achieve the targets than the average student. Pupils with neuropsychiatric syndrome will always be present in school and we who are working in the business must be better at learning to adapt to them so that they too can achieve proficiency in school.Mathematics is perhaps the topic that Swedish students generally have most problems with,and it will not obviously be easier if you have some form of neuropsychiatric disability.In our future role as special education teachers, we will mentor and support other teachers in the complex educational environment that exists today. The aim that has been built up is thus partly to explore how mathematics teachers work with included students with neuropsychiatric disorders, as well as how teachers wishing to become supervised by specialeducation teachers in mathematics. The study is conducted from a sociocultural perspective.A sociocultural perspective on learning means that all people are learning all the time in social settings.

Syfte och frågeställningar: Denna uppsats överordnade syfte är att undersöka hur Friluftspedagogerna arbetar med unga i riskzon. Studien vill även undersöka hur Friluftspedagogernas arbete enligt elevernas professionella nätverk har förändrat elevernas studiesociala situation. Vi vill besvara följande frågeställningar: Vilken förändring av elevernas studiesociala situation har enligt professionella i elevernas nätverk elevernas deltagande i Friluftspedagogernas verksamhet gett?; Hur går Friluftspedagogerna tillväga och genom vilka metoder, tekniker och tillvägagångssätt arbetar de i sitt arbete med unga i riskzon?Metod: Studien har baserats på en kvalitativ metod. Empirin har samalts in genom sju halv-strukturerade intervjuer och cirka 30 timmars observation.Resultat: Resultatet av vår studie visar att Friluftspedagogernas EDUQ-metod har positiva resultat.

Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka specialpedagogens arbetsuppgifter i förskolan och grundskolan, sedda ur andra pedagogers synvinklar. Vi har valt att fokusera på handledning och det förebyggande arbetet kring barn i behov av särskilt stöd. Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om förhållningssätt, integrering, Inkludering samt segregering. Denna undersökning är en semistrukturerad intervjumetod, utförd i två olika kommuner där målgruppen är nio lärare i förskolan samt nio lärare i grundskolan. Specialpedagogens arbetsuppgifter är att undervisa, utveckla, utreda samt rådgiva.

Forskning visar att det är av vikt att upptäcka elever med lässvårigheter tidigt och att sätta in rätt åtgärder på en gång. Syftet med examensarbetet var att belysa speciallärares erfarenheter av och arbete med lässvårigheter i år 1, närmare bestämt ville jag studera tre olika områden, bedömning, åtgärder och organisation av åtgärderna i år 1. Dessa tre områden utmynnade i de tre frågeställningarna för denna undersökning, vilka möjligheter respektive hinder finns för att upptäcka elever med lässvårigheter tidigt, anser speciallärarna? Vilka åtgärder vidtar speciallärarna för elever med lässvårigheter i år 1 och är metoderna evidensbaserade? Hur ser specialläraren på sin roll gällande åtgärderna och Inkludering? En kvalitativ ansats valdes och semistrukturerade intervjuer genomfördes utifrån en intervjuguide med sju speciallärare på olika kommunala skolor. Informanterna i studien menar att det finns möjlighet att hitta elever med lässvårigheter tidigt genom främst kvantitativa klasscreeningar.

  Sammanfattning I den här uppsatsen undersöker vi huruvida slöjdämnet har en språkutvecklande funktion hos elever som går i förberedelsegruppen och i så fall på vilket sätt. Undersökningen är gjord i form av en fallstudie över tre skolor och materialet är insamlat genom observationer, intervjuer och litteraturstudier. I uppsatsens inledning ger vi en kortfattad inblick i forskningen kring språkutveckling och slöjd, samt förklarar hur förberedelsegruppen fungerar. Vi förklarar även att vi har våra teoretiska utgångspunkter i Lev Vygotskij, Jim Cummins, Pauline Gibbons och Inger Gröning. Vi förklarar sedan vårt syfte, våra frågeställningar och den metod vi använt mer ingående och går sedan över till att redovisa våra resultat skola för skola. De skolor som vi har besökt ligger i södra Sverige och har organiserat sin slöjdundervisning för förberedelsegruppen på olika sätt. På den skola som vi kallar ?Skola 1? har förberedelsegruppen slöjd tillsammans, på ?Skola 2? har de istället slöjd två gånger i veckan; dels med förberedelsegruppen och dels i ordinarie klass.

Skolor bör arbeta och verka för Inkludering och inför detta arbete menas att ett gott fysiskt och socialt klimat är en förutsättning. Socialt klimat omfattar relationer och samspel vilka anses inverka på välmående, beteende, prestationer och som skydd mot skolmisslyckanden för elever i behov av särskilt stöd. Denna pilotstudie är ett första valideringsförsök av självskattningsverktyget Målsättningar och värderingar i skolan, MAVIS, en enkät för lärare som innehåller 50 frågor föredelade på 10 områden: Kreativitet, Stimulans, Lärande, Kompetens, Säkerhet, Kontroll, Hjälpsamhet, Delaktighet, Ansvar och Inflytande. Verktyget är utvecklat från en teoretisk modell av det sociala klimatet som definierar dess egenskaper utifrån universella mänskliga värderingar och behov. Syftet med studien är att undersöka hur detta självskattningsverktyg för lärare verkar fungera för att få en uppfattning om det sociala klimatet i några klasser och om det kan antas vara användbart samt ha en acceptabel tillförlitlighet som instrument.

Forskning visar att det är av vikt att upptäcka elever med lässvårigheter tidigt och att sätta in rätt åtgärder på en gång. Syftet med examensarbetet var att belysa speciallärares erfarenheter av och arbete med lässvårigheter i år 1, närmare bestämt ville jag studera tre olika områden, bedömning, åtgärder och organisation av åtgärderna i år 1. Dessa tre områden utmynnade i de tre frågeställningarna för denna undersökning, vilka möjligheter respektive hinder finns för att upptäcka elever med lässvårigheter tidigt, anser speciallärarna? Vilka åtgärder vidtar speciallärarna för elever med lässvårigheter i år 1 och är metoderna evidensbaserade? Hur ser specialläraren på sin roll gällande åtgärderna och Inkludering? En kvalitativ ansats valdes och semistrukturerade intervjuer genomfördes utifrån en intervjuguide med sju speciallärare på olika kommunala skolor. Informanterna i studien menar att det finns möjlighet att hitta elever med lässvårigheter tidigt genom främst kvantitativa klasscreeningar.

Vårt syfte med studien är att utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv undersöka hur rektorer och lärare förhåller sig till social och kulturell problematik. Hur tänker och samtalar rektorer och lärare kring människosyn, kunskapssyn, kommunikation och samverkan? Hur förhåller sig rektorer och lärare till social och kulturell problematik i skolan? Vilka svårigheter och dilemman uppstår i arbetet med att omsätta läroplanens grundläggande värden i praktiken? I undersökningen har vi använt oss av intervjuer med övergripande intervjuområden. Intervjuerna har genomförts vid tre skolor. Vi intervjuade tre lärare, två rektorer samt fyra lärare samtidigt, vid en gruppintervju.

SAMMANFATTNINGUnder det senaste decenniet har det skrivits och diskuterats väldigt mycket om integrering av grundsärskoleelever i grundskolan. Eftersom detta varit ett högaktuellt ämne i många år blev vi uppmärksamma och nyfikna på vad lärare och pedagoger anser om en integrerad skolmiljö. Vårt syfte med uppsatsen har varit att försöka klarlägga effekterna av en integrering mellan grundskolan och grundsärskolan. Vi har tittat på vad forskning och vad skollag och läroplan menar och anser om en skola för alla där integrering äger rum. För att se hur det ser ut i verkligheten har vi gjort en intervjuundersökning i tre kommuner, på en skola i vardera av de tre kommunerna.

Forskning visar att det är av vikt att upptäcka elever med lässvårigheter tidigt och att sätta in rätt åtgärder på en gång. Syftet med examensarbetet var att belysa speciallärares erfarenheter av och arbete med lässvårigheter i år 1, närmare bestämt ville jag studera tre olika områden, bedömning, åtgärder och organisation av åtgärderna i år 1. Dessa tre områden utmynnade i de tre frågeställningarna för denna undersökning, vilka möjligheter respektive hinder finns för att upptäcka elever med lässvårigheter tidigt, anser speciallärarna? Vilka åtgärder vidtar speciallärarna för elever med lässvårigheter i år 1 och är metoderna evidensbaserade? Hur ser specialläraren på sin roll gällande åtgärderna och Inkludering? En kvalitativ ansats valdes och semistrukturerade intervjuer genomfördes utifrån en intervjuguide med sju speciallärare på olika kommunala skolor. Informanterna i studien menar att det finns möjlighet att hitta elever med lässvårigheter tidigt genom främst kvantitativa klasscreeningar.

Rapporter kring vad skolan ska och bör göra för elever med inlärningssvårigheter finns det många av, hur skolan och pedagoger ska agera för att skolresultaten ska bli så bra som möjligt. Skolinspektionen (2011) har nyligen kommit ut med en kritisk rapport om hur elever negligeras stöd i undervisningen. Där beskrivs hur elever med läs- och skrivsvårigheter istället för stöd i undervisningen får en reducerad undervisning med färre lektioner. Men hur upplever elever med läs- och skrivsvårigheter sig själva i sin situation. Genom en ökad förståelse om hur elever upplever sin situation kan undervisningen bli än mer tillmötesgående och effektiv för elevernas skull.

Syftet är att undersöka hur lärare arbetar för att skapa en fungerande klassrumsmiljö för elever med koncentrationssvårigheter som går i normalstor klass, samt att undersöka hur skolor organiserar stödet för dessa elever. Dessutom vill vi undersöka vad lärare anser om inkluderande undervisning av elever med koncentrationssvårigheter i normalstor klass. Syftet är även att undersöka hur lärare värderar sina förmågor att kunskapsmässigt kunna stimulera dessa elever. Undersökningen är baserad på en enkätstudie som har genomförts i två kommuner inom Stockholms län. Av de 100 enkäter som skickades ut till lärare fick vi 63 respondenter.

Syftet med den fo?religgande underso?kningen a?r att fa? kunskap om hur undervisning kan fo?rba?ttra elevers la?rande vad det ga?ller elevers historiemedvetande. Metoden som under- so?kningen anva?nde sig av a?r en learning study, ett kollektivt samarbete mellan historiela?rare som riktar fokus pa? elevers la?rande. Genom utva?rderingen av det samlade datamaterialet besvarades underso?kningens fra?gesta?llningar Vilka a?r de kritiska aspekterna fo?r att elever i a?rskurs 8 ska kunna utveckla en ho?gre grad av historiemedvetande, och Vilka centrala punkter i undervisningens uppla?gg go?r positiv skillnad fo?r elevers la?rande? Resultatet visar att de deltagande pedagogerna identifierade tre kritiska aspekter som anses vara avgo?rande fo?r en undervisning med ma?let att utveckla elevers historiemedvetande: 1.